Luke 5
1 Hypoet taw Bawipa Jesu ce thlang kqeng mi Genesaret tuili keng awh dyi hy, cawh thlang kqeng ing Khawsak awi ce ngai uhy,
Och det begaf sig, då folket föll honom öfver, på det de skulle höra Guds ord; och han stod utmed sjön Genesaret;
2 tui keng awh ngak hawikhqi ing a mi taak hyt lawng pakkhih ce hu hy, ngak hawikhqi taw a mi lawk chuk uhy.
Och han såg två båtar stå i sjöstranden; men fiskarena voro utgångne af dem, till att två sin nät.
3 Lawng pynoet ak khuiawh ce lut hy, cawhkaw lawng cetaw Simon a lawng na awm hy. Lawng ce tui benna tun bet aham Simon ce kqawn pehy. Cekcoengawh lawng awh ce ngawi nawh thlangkhqi ce cawngpyi hy.
Då gick han in uti en båt, som var Simons, och bad honom, att han skulle lägga litet ut ifrå landet. Och han satte sig, och lärde folket utu båten.
4 Awi ak kqawn boeih coengawh, Simon venawh, “Tuili dung na thoeih nawh lawk ce khawng lah,” tina hy.
Då han vände igen tala, sade han till Simon: Lägg ut på djupet, och kaster edor nät ut till drägt.
5 Simon ing, “Bawipa than oet pyt khawng hawh hlai u nyng ikawawm am hu u nyng. Cehlai nak awi awh khawng lah vang nyng,” tina hy.
Då svarade Simon, och sade till honom: Mästar, vi hafve arbetat hela nattena, och fått intet; men på din ord vill jag kasta ut näten.
6 Lawk ce amik khawng awhtaw, nga khawzah tu unawh lawk ce teek pit pit hy.
Och då de det gjorde, beslöto de en mägta stor hop fiskar; och deras nät gick sönder.
7 Cedawngawh lawng ak chang nakaw a mi pyikhqi ce ak bawm aham a mi kut ing vaih uhy, cekkhqi ce law unawh lawng ang cum pit pit dyna nga ce ak be na tu uhy.
Och de vinkade till sina stallbröder, som voro uti den andra båten, att de skulle komma och hjelpa dem. Och de kommo, och uppfyllde båda båtarna, så att de begynte sjunka.
8 Simon Piter ing a huh awh, Jesu a khawkung awh khuk sym doena, “Bawipa, ni cehtaak mai, thlak thawlh na awm nyng,” tina hy.
Då Simon Petrus det såg, föll han till Jesu knä, sägandes: Herre, gack ut ifrå mig; ty jag är en syndig menniska.
9 Nga a mim tu awh Piter ingkaw a pyikhqi ce a mik kawpoek kyi hy,
Ty en förskräckelse var kommen öfver honom, och öfver alla de med honom voro, för detta fiskafängets skull, som de fått hade;
10 Simon a pyi, Zebedee a caqawi Jakob ingkaw Johan awm anik kawpoek kyi hy. Cekcoengawh Jesu ing Simon a venawh, “Koeh kqih; tuh awhkawng thlang ak tukung na awm hawh kawp ti,” tina hy.
Sammalunda ock öfver Jacobum och Johannem, Zebedei söner, som Simons stallbröder voro. Då sade Jesus till Simon: Var icke förfärad; härefter skall du taga menniskor.
11 Lawng ce kawngceng na amik dawh coengawh, ik-oeih boeih ce cehta unawh a hu awh bat uhy.
Och de förde båda båtarna i land, och öfvergåfvo alltsammans, och följde honom.
12 Khaw pynoet awh a awm awh, mynqai ak neh thlang pynoet ce law hy. Jesu ce a huh awh, dek na koep nawh qeennaak thoeh hy, “Bawipa, na ngaih awhtaw ni ciimcaih sak lah,” tina hy.
Så begaf det sig, då han var uti en stad, och si, der var en man full med spitelsko; när han fick se Jesum, föll han ned på sitt ansigte, och bad honom, sägandes: Herre, om du vill, kan du göra mig renan.
13 Jesu ing a kut zyng nawh bi hy. “Ngaih nyng, qoei hlah!” tina hy. Cawh a mynqai ce caih pahoei hy.
Då räckte han ut handena, och tog på honom, sägandes: Jag vill, var ren. Och straxt gick spitelskan bort af honom.
14 Jesu ing a venawh, “U a venawh awm koeh kqawn, cet nawh khawsoeih a venna na pum ce nam huh coengawh, na qoeinaak a dawngawh Mosi ak awipeek a myihna, a mingmih ing a mi simnaak aham bulnaak ce sai lah,” tina hy.
Och han böd honom, att han det för ingom säga skulle; utan gack ( sade han ), och visa dig Prestenom, och offra för din renselse, efter som Mose budit hafver, dem till vittnesbörd.
15 Cehlai anih akawng ce thang khqoet hy, cedawngawh ak awi ngai ham ingkaw tlawhnaak qoei sak aham thlangkhqi ce law uhy.
Och ryktet gick ändå vidare ut om honom, och mycket folk församlade sig, att de skulle höra honom, och blifva botade af honom ifrå deras krankheter.
16 Cehlai Jesu taw a dingnaak na amah doeng cet poepa nawh cykcah hy.
Men han gick afsides bort i ödemarkena, och bad.
17 Hypoet taw thlang a cawngpyi awh, Kalili qam, Judah qam ingkaw Jerusalem khaw awhkaw Farasikhqi ingkaw anaa awi cawngpyikungkhqi ce amah cawh ngawi uhy. Cawh thlak tlo qoei sak aham Bawipa ak thaawmnaak ce a venawh awm hy.
Och det begaf sig på en dag, då han lärde, och der voro de Phariseer och Skriftlärde sittande, som komne voro utaf alla städer i Galileen, och Judeen, och af Jerusalem; och Herrans kraft var till att göra dem helbregda.
18 Thlang vang ing ak khawn thlang pynoet ce a hiphaih awh kawt law uhy, ipkhui na khyn phaat unawh a haiawh tloeng peek aham ngaih uhy.
Och si, någre män båro ena mennisko på en säng, hvilken borttagen var, och de sökte efter, huru de skulle komma honom in, och läggan framför honom.
19 Cehlai thlang a be aih a dawngawh ipkhui na am khyn thai uhy, cedawngawh iptih na kaai unawh qui ing thlang anglak li awh, Jesu a haiawh hiphaih mah na nuk thlaak pe uhy.
Och då de icke funno, för folkets skull, på hvilko sidon de skulle bäst komma honom in, stego de upp på taket, och släppte honom ned genom taket, med sängen, midt för Jesum.
20 A mingmih ak cangnaak ce Jesu ing a huh awh, “Thlang pa aw, na thawlhnaak ce qeenna awm hawh hy,” tina hy.
Och då han såg deras tro, sade han till honom: Menniska, dina synder varda dig förlåtna.
21 Cawh Farasikhqi ingkaw anaa awi cawngpyikungkhqi ing, “U nu Khawsa ak the ak khanaak ve? Khawsa doeng am awhtaw u ing nu thawlh qeenkhaw ang ngai thai?” ti uhy.
Och de Skriftlärde och Phariseer begynte tänka, sägande: Ho är denne, som talar Guds hädelse? Ho kan förlåta synder, utan Gud allena?
22 A mingmih ak kawpoek ce Jesu ing sim pe khqi nawh, “Ikawtih cemyihna namik kawlung khuiawh namik poek uh?
Då Jesus förmärkte deras tankar, svarade han, och sade till dem: Hvad tänken I uti edor hjerta?
23 Han nu ak zoei bet: 'Na thawlh qeenna awm hawh hy,' tive nu, am awhtaw 'Tho nawh cet hlah,' tive nu?
Hvilket är lättare säga: Dina synder varda dig förlåtna; eller säga: Statt upp, och gack?
24 Cehlai thlanghqing Capa ing khawmdek awh thawlh qeennaak tahy, tice nami simnaak aham,” tinak khqi hy. Ak khawn na ce, “Ka nik kqawn peek, tho, na hiphaih ce lo nawh imna voei hlah,” tina hy.
Men på det I skolen veta, att Menniskones Son hafver magt på jordene förlåta synder, sade han till den borttagna: Dig säger jag, statt upp, tag dina säng, och gack i ditt hus.
25 A mingmih haiawh ce dyi pahoei nawh, a hiphaih ce a lawh coengawh Khawsa kyihcah doena im na ce cet hy.
Och han stod straxt upp för deras ögon, tog sängen, deruti han legat hade, och gick sina färde hem i sitt hus, och prisade Gud.
26 Thlang boeih a mik kawpoek kyi nawh Khawsa ce kyihcah uhy. Ngaih kyi doena, “Tuhngawi awh kawpoek kyi ik-oeih ni hu uhy,” ti uhy.
Och de förskräcktes alle, och lofvade Gud, och vordo fulle med fruktan, sägande: Vi hafve sett i dag sällsynt ting.
27 Cekcoengawh Jesu ce cet nawh mangmu cawinaak awh ak ngawi mangmu ak cawikung Levi ak mingnaak thlang pynoet ce hu hy. A venawh, “Ka hu awh bat lah,” tina hy.
Sedan gick han ut, och fick se en Publican, benämnd Levi, sittandes vid tullen, och sade till honom: Följ mig.
28 Levi ce tho nawh ik-oeihkhqi ce a cehtaak coengawh a hu awh bat hy.
Han stod upp, och följde honom, och öfvergaf alltsamman.
29 Cekcoengawh Levi ing amah a im awh Jesu aham buh veelnaak poei ak bau soeih sai pehy. Mangmu ak cawikungkhqi ingkaw thlak changkhqi thlang khawzah ce Jesu mi buh ai haih hy.
Och Levi gjorde honom ett stort gästabåd i sitt hus; och der voro en stor hop Publicaner, och andre som med dem till bords såto.
30 Cehlai Farasikhqi ingkaw anaa awi cawngpyikungkhqi ing a mi huh awh ce a hubatkhqi venawh saai bi uhy, “Kawtih mangmu ak cawikung 'Thlak thawlhkhqi' mi buh a mi ai haih?” tinak khqi uhy.
Och de Skriftlärde och Phariseer knorrade emot hans Lärjungar, sägande: Hvi äten I och dricken med de Publicaner och syndare?
31 Jesu ing, “Sakdip thlang ing siboei am ngoe hy, cehlai thlak tlo ing ni a ngoe.
Då svarade Jesus, och sade till dem: De behöfva icke läkare, som helbregda äro, utan de som kranke äro.
32 Thlak dyng khy aham am law nyng, thlak thawlh a zutnaak aham ni ka law,” tinak khqi hy.
Jag är icke kommen till att kalla de rättfärdiga, utan syndare, till bättring.
33 A mingmih ing a venawh, “Johan a hubatkhqi ingtaw buh zeih poepa unawh cykcah uhy, Farasikhqi a hubatkhqi ingawm, cehlai nang a hubatkhqi ingtaw aw a ai uhy,” tina uhy.
Då sade de till honom: Hvi fasta Johannis lärjungar så ofta, och bedja så mycket, sammalunda ock de Phariseers lärjungar; men dine Lärjungar äta och dricka?
34 Jesu ing, “Zuk lokung a awm khuiawh ak khinkhqi buh namik zeih hly sak nu?
Sade han till dem: Icke kunnen I drifva bröllopsfolket till att fasta, så länge brudgummen är när dem?
35 Cehlai zuk lokung lawh peek valhnaak a tym ce pha kaw; cawh buh zeih bit kawm uh,” tinak khqi hy.
Men de dagar skola komma, att brudgummen varder tagen ifrå dem; då skola de fasta i de dagar.
36 A mingmih a venawh vawhkaw nyhtahnaak awi ve kqawn pehy: “U ingawm hi ak thai ce teek nawh hi ak kqym ap bu na khawi hy. Ak bunaak man, hi ak thai ce awm teek kaw, cekcoengawh hi ak kqym ingawm am qoep laklaw kaw.
Och han sade ock till dem en liknelse: Ingen sätter en klut af nytt kläde på gammalt kläde; annars söndersliter han det nya, och den kluten af det nya skickar sig icke efter det gamla.
37 U ingawm misur tui ak thai ce cikthlyng ak kqym awh am thun khawi hy. A thun mai mantaw, misur tui ak thai ing cikthlyng ak kqym ce hqe kawmsaw, misur tui ingkaw cikthlyng ce plawci bawk kaw.
Och ingen låter nytt vin i gamla flaskor; annars slår det nya vinet flaskorna sönder, och spilles ut, och flaskorna blifva förderfvade;
38 Cedawngawh misur tui ak thai taw cikthlyng ak thai awh thun aham awm hy.
Utan nytt vin skall man låta uti nya flaskor, och så blifva de både förvarad.
39 Misur tui ak kqym ce tui khqoet hy a mi ti a dawngawh, u ingawm misur tui ak kqym a awk coengawh misur tui ak thai ce am ngaih khawi hy,” tinak khqi hy.
Och ingen, som dricker gammalt vin, begärar straxt nytt; ty han säger: Det gamla är bättre.
