Marka 1
1 Khawsa Capa, Jesu Khrih awithang leek ak kqannaak taw ve myihna awm hy.
Detta är begynnelsen af Jesu Christi, Guds Sons, Evangelio;
2 Tawngha Isaiah ing: “Ka ceityih ce na haiawh tyi law kawng nyngsaw, anih ing na lam ce qoek abah law kaw.
Såsom skrifvet är i Propheterna: Si, jag sänder min Ängel framför ditt ansigte, hvilken bereda skall din väg för dig;
3 Ramkoh awh ak khy awi ing, 'Bawipa a lam ce qoek abah unawh, a lamkhqi ce dyng sak lah uh, a tice.
Ens ropandes röst är i öknene: Bereder Herrans väg; görer hans stigar rätta.
4 Johan ce law nawh thawlh qeenkhaw ngainaak aham zutnaak baptisma akawng ce kqawn nawh qamkoh awh baptisma ce pehy.
Johannes var i öknene, döpte, och predikade bättringenes döpelse, till syndernas förlåtelse.
5 Judah qam awhkaw thlangkhqi boeih ingkaw Jerusalem awhkaw thlangkhqi boeih ce anih a venna cet uhy. Ami thawlhnaakkhqi ce kqawn unawh, cekkhqi ce Johan ing Jordan long awh baptisma pek khqi hy.
Och till honom gingo ut hela Judiska landet, och de utaf Jerusalem; och läto sig alle döpa af honom i Jordans flod, och bekände sina synder.
6 Johan ing kalauk myi hina bai nawh, ak cawi ce savyn ing zeen hy, khamkhawk ingkaw khawitui ce buh a an na ai hy.
Och Johannes var klädd med camelahår, och med en lädergjording om sina länder; och åt gräshoppor och vildhannog;
7 Anih ing vemyihna kqawn hy: “Kai ahu na kai anglakawh ak bau khqoet thlang law hyn kaw, kai taw koep doena anih a khawmyk qui ak hlam peek aham awm am kawih nyng.
Och predikade, och sade: En kommer efter mig, som starkare är än jag, hvilkens skotvänger jag icke värdig är att nederfalla och upplösa.
8 Kai ing nangmih ve tui ing baptisma ni pek khqi nyng, cehlai anih ingtaw Ciim Myihla ing baptisma ni pek khqi kaw,” tinawh kqawn hy.
Jag döper eder med vatten; men han skall döpa eder med dem Helga Anda.
9 Cawh Jesu taw Kalili qam Nazareth khaw awhkawng law nawh Johan ing Jordan tui awh baptisma pehy.
Och det begaf sig i de dagar, att Jesus kom utaf Galileen ifrå Nazareth, och lät sig döpa af Johanne i Jordan.
10 Jesu tui awhkawng a hang law awh, khan ce awng qu nawh Myihla ce ak khan awh kqukkqu amyihna ak khan awh cuuk pehy.
Och straxt steg han upp utu vattnet, och såg himlarna öppnas, och Andan, såsom en dufvo, nederkomma öfver honom.
11 ”Khan nakaw ing: “Nang taw ka ni lungnaak ka Capa ni, nak khan awh zeel soeih nyng,” tinawh awi ce law hy.
Och en röst kom af himmelen: Du äst min käre Son, i hvilkom mig väl behagar.
12 A khoeh phoeih awh Myihla ing anih ce qamkoh na tyi pahoei hy.
Och Anden dref honom straxt uti öknena;
13 Qamkoh awh ce khawnghi sawmli awm nawh, Setan ing sykzoek hy. Qamsakhqi mi awm haih unawh khan ceityihkhqi ing anih ce cuncah uhy.
Och han var i öknene i fyratio dagar, och frestades af Satana; och var med vilddjuren; och Änglarna tjente honom.
14 Johan ce thawng na amik thlak coengawh, Jesu taw Kalili qam na cet nawh, Khawsak awithang leek ce kqawn hy.
Men sedan Johannes vardt fången, kom Jesus uti Galileen, och predikade Evangelium om Guds rike,
15 ”A tym khoek hawh hy, Khawsa ram taw zoe hawh hy, zut unawh awithang leek ve cangna lah uh!” tinak khqi hy.
Sägandes: Tiden är fullkomnad, och Guds rike är för handene; bättrer eder, och tror Evangelio.
16 Jesu ing Kalili tui keng na a ceh awh, Simon ingkaw ana Andrew lawk anik khawng ce hu qawi hy, cekqawi taw ngakhawikung na awm hy nih.
När han gick utmed det Galileiska hafvet, såg han Simon, och Andream, hans broder, kasta sin nät i hafvet; ty de voro fiskare.
17 Cekqawi a venawh, “Ka hu awh bat law lah nih, thlang ak tukung na ni tak qawi vang,” tina hy.
Och Jesus sade till dem: Följer mig, och jag vill göra eder till menniskofiskare.
18 Cekkqawi ing lawkkhqi ce cehta nih nawh anih a hu awh bat pahoei hy nih.
Straxt gåfvo de sin nät öfver, och följde honom.
19 Cawhkawng va cet kqoep saw, Zebadi a caqawi Jakop ingkaw ana Johan, lawng ak khuiawh lawk anik bu ce hu hy.
Och då han gick dädan litet fram bätter, såg han Jacobum, Zebedei son, och Johannem, hans broder, att de i båtenom byggde sin nät.
20 Cekkqawi ce khy saw, a ningnih ingawm a ni pa ingkaw anik thlang ceeikhqi ce lawng khuiawh cehta nih nawh anih a hu awh bat pehoei hy nih.
Och straxt kallade han dem; då öfvergåfvo de sin fader, Zebedeum, uti båten, med legodrängarna, och följde honom.
21 Kaperanaum khaw na cet unawh, Sabbath nyn awh sinakawk khuina thlang cawngpyi hy.
Och de gingo till Capernaum; och straxt, om Sabbatherna, gick han in i Synagogon och lärde.
22 Anih ingtaw anaa awi cawngpyikungkhqi a cawngpyinaak a myihna a cawngpyi kaana saithainaak ak ta thlang a cawngpyinaak a myihna a cawngpyi a dawngawh a cawngpyinaak awh thlangkhqi ce a ming ngaih kyi hy.
Och de förundrade storliga på hans lärdom; förty han lärde väldeliga, och icke såsom de Skriftlärde.
23 Cawh sinakawk khuina qaih che ak ta thlang pynoet ing ak khy doena,
Och i deras Synagogo var en menniska besatt med den orena andan; och han ropade,
24 “Nazareth Jesu, kaimih ve ikaw ni ti nak khqi vang na ti? Kaimih hqe aham nak law nu? Nang ve Khawsa ak thlang ciim ni tice ni sim nyng!” tina hy.
Och sade: Ack! hvad hafve vi med dig beställa, Jesu Nazarene? Äst du kommen till att förderfva oss? Jag vet ho du äst, nämliga den Guds Helige.
25 Cawh Jesu ing, “Sit nawh! Thlang ak kawk khui awhkawng cawn lah,” tina hy.
Och Jesus näpste honom, sägandes: Tig, och gack ut af menniskone.
26 Qaaiche ing ce ak thlang ce khawteh na thyn sak nawh ak kawk khui awhkawng khy doena cawn hy.
Då ref den orene anden honom, och ropade högt, och for ut af honom.
27 Cawh ce cawhkaw ak awm thlangkhqi boeih boeih ce amik kawpoek kyi hy, “A u mih nu ve? Saithainaak ingkaw cawngpyinaak ak thaai vam haw ve! Qaaichekhqi awm awi pe saw ngai pe u tik maw ve,” ti uhy.
Och alle förundrade sig svårliga, så att de sporde hvarannan till, och sade: Hvad är detta? Hvad ny lärdom är detta? Ty han bjuder de orena andar med väldighet, och de lyda honom.
28 Kawlkalh awh anih akawng ce Kalili ram pum awh thang khawnghak hy.
Och hans rykte gick straxt allt omkring i Galilee gränsor.
29 Sinakawk ce ami cehtaak coengawh, Simon ingkaw Andrew a im awh Jakop ingkaw Johan ce ceh pyi hy.
Och de gingo straxt utu Synagogon, och kommo uti Simons och Andree hus, med Jacobo och Johanne.
30 Cawh Simon a senu ce a sa tlo nawh zaih hy, ce akawng ce Jesu a venawh kqawn pe uhy.
Och Simons svära låg sjuk i skälfvo; och straxt sade de honom om henne.
31 Jesu ing cet nawh a kut awh tu nawh thawh hy. Cawh anih ce a sa tlawh ing hlah pahoei nawh cekkhqi ce dodan hy.
Då gick han till och reste henne upp, och tog henne vid handena; och i det samma öfvergaf skälfvosjukan henne, och hon gick sedan och tjente dem.
32 Khawmy ben khaw angtlaak coengawh, tlawhnaak soepkep ak ta thlangkhqi ing qaai ing amtu thlangkhqi ce a venawh law pyi uhy,
Om aftonen, då solen nedergången var, hade de till honom allahanda sjuka, och dem som qvaldes af djeflar;
33 chawmkeng awh vangpum na ngawi kyng uhy,
Och hele staden var församlad för dörrena.
34 cawh tlawhnaak soepkep ak takhqi ce Jesu ing qoei sak hy. Qaaikhqi awm khawzah hqek hy, anih ce u nu ti ami sim a dawngawh, qaaikhqi ce awi khangoet awm ap kqawn sak khqi hy.
Och han gjorde många helbregda, som kranke voro af allahanda sjukdom; och dref ut många djeflar, och tillstadde icke djeflarna tala; ty de kände honom.
35 A ngawi mymcang hqiit khaw a dai hlanawh Jesu taw tho nawh, a dingypnaak a hun na cet nawh cykcah hy.
Och om morgonen, ganska bittida för dag, stod han upp och gick ut; och Jesus gick bort uti ett öde rum, och der bad han.
36 Simon ingkaw a pyikhqi ing anih ce sui uhy,
Och Simon kom efter farandes, och de med honom voro.
37 ami huh awhtaw, “Thlangkhqi ing nang ni sui uhy!” tina uhy.
Och då de funno honom, sade de till honom: Alle söka dig.
38 Jesu ing, “Ak chang na khawceng khawcawi na cet hlah usih, cawh ni awi kak kqawn hly thai. Ve aham ni ka law,” tinak khqi hy.
Sade han dem: Låt oss gå uti nästa städerna, att jag ock der predikar; ty fördenskull är jag kommen.
39 Cedawngawh Kalili ram pum awh cet nawh, sinakawkkhqi awh awi ce kqawn hy, qaaikhqi ce hqek hy.
Och han predikade i deras Synagogor, öfver hela Galileen, och utdref djeflar.
40 Mynrai ak neh thlang pynoet ce a venawh law nawh khuk sym doena qeennaak thoeh hy, “Na ngaih awhtaw ni qoei sak thai hyk ti,” tina hy.
Och till honom kom en spitelsk man, och bad honom, föll på knä för honom, och sade till honom: Vill du, så kan du göra mig ren.
41 Anih ing am qeen soeih a dawngawh, a baan ce zyng nawh bi hy. “Ngaih nyng ciimcaih hlah!” tina hy.
Då varkunnade sig Jesus öfver honom, och uträckte sina hand, och tog uppå honom, och sade: Jag vill, var ren.
42 Kawlkalh phoeih awh mynqaai ce ciimcaih nawh qoei tlang hy.
Och när han det sagt hade, gick straxt spitelskan af honom, och han vardt ren.
43 Awi yn ceet ceet nawh tyi hy.
Och Jesus hotade honom, och sänden straxt ifrå sig;
44 ”U a venawh awm koeh kqawn qoe qoe. Cehlai cet nawh a mingmih a venawh dyihthing na na awmnaak aham khawsoeih a venawh namah ingkaw namah ce vam huh qu lah, nang silh qunaak aham Mosi ak awipeek myihna ik-oeih ce suum lah,” tina hy.
Och sade honom: Se till, att du säger ingom detta; utan gack bort, och visa dig Prestenom, och offra, för din rening, det Mose budit hafver, till ett vittnesbörd öfver dem.
45 Cehlai anih ing cet nawh kqawn lat hy, cedawngawh ce ak awi ce thang khawnghak hy. Cedawngawh Jesu taw khawk khuiawh ang dang pyng na am cet thai voel nawh khawcengkhqi awh thlang a sitnaak kqang ce awm hy. Cehlai hun chang chang nakawng thlangkhqi ce a venna law uhy.
Men då han utgången var, begynte han förkunna mycket, och berykta det som skedt var; så att han icke nu mer kunde uppenbarliga gå in uti staden, utan blef ute i öde rum; och de kommo till honom af alla ändar.
