Marka 2
1 Khawnghi iqyt nu a di coengawh Kaperanaum a pha law tlaih awh, imawh anih awm hy tice thlangkhqi ing za uhy.
Och efter några dagar gick han åter in i Capernaum; och det spordes, att han var i huset.
2 Imawh chawmkeng dyna awmnaak amak hoengna be law khoep usaw, cawhce ami venawh awi kqawn pekkhqi hy.
Och straxt församlades der månge, så att de icke rum hade, icke heller utanför dörrene; och han hade tal för dem.
3 Cawh thlang pupthli ing, ak khawn thlang pynoet ce lawpyi uhy.
Och de hade fram för honom en borttagnan, den der framburen var af fyra.
4 Thlang a thet aih awh Jesu venna am law pyi thai usaw anih a awmnaak tawng awh iptih phen unawh thlang ak khawn ce amik kawhnaak hiphaih mahna nuk thla uhy.
Och då de icke kunde komma till honom, för folkets skull, refvo de taket på huset, der han var; och gjorde ett hål på taket, och med tåg släppte neder sängena, der den borttagne uti låg.
5 Jesu ing amik cangnaak ce a huh awh, thlak tlo ak khawn a venna, “Ka capa, na thawlh qeenna awm hawh hyk ti,” tina hy.
När Jesus såg deras tro, sade han till den borttagna: Min son, dina synder vare dig förlåtna.
6 Cawh cawngpyikungkhqi thlang vang awm cawhce ngawi lawt unawh amik kawk khuiawh,
Så voro der någre utaf de Skriftlärde sittande, som tänkte i sin hjerta:
7 “Ikawtih ve ak thlang ing vemyihna awi ak kqawn hy voei? Khawsa ni ak kqawnseet haw! Khawsa doeng kaa taw u ing nu thawlh am qeen thai?” ti uhy.
Hvi talar denne sådana hädelse? Ho kan förlåta synder, utan allena Gud?
8 Amik kawlung awh cemyihna poek uhy ti Jesu ing sim nawh, ami venawh, “Ikawtih cemyihna kaw namik poek?
Och straxt Jesus förnam det i sinom anda, att de sådant tänkte vid sig sjelfva, sade han till dem: Hvi tänken I sådant i edor hjerta?
9 Ak khawn a venawh, 'Na thawlhnaak qeenna awm hawh hy,' ti aw, 'Na ihphak lo nawh na khaw ing cet hlah,' ti han nu kqawn ak zoei bet?
Hvilket är lättare säga till den borttagna: Dina synder vare dig förlåtna; eller säga: Statt upp, och tag dina säng och gack?
10 Cehlai thlanghqing capa ing ve khawmdek awh thawlh qeennaak tathai hy tice nami sim naak ham, tinawh, ak khawn thlang venawh,
Men på det I skolen veta, att menniskones Son hafver magt på jordene förlåta synder, sade han till den borttagna:
11 “Tho nawh, na ihphak lo nawh, na im na cet, ni tina nyng,”tina hy.
Dig säger jag: Statt upp; tag dina säng, och gack i ditt hus.
12 Anih ce tho nawh, a ihphak ce lo nawh, thlang khawzah mik huh na cet saw; thlang boeih a ming ngaih a kyi doena, “Vemyih ve amni hu man hy,” ti unawh Khawsa ce kyihcah uhy.
Och straxt stod han upp, tog sina säng, och gick ut i allas deras åsyn; så att alle undrade storliga, och prisade Gud, sägande: Sådant såge vi aldrig.
13 Jesu taw cawn nawh tuili kengna cet tlaih bai hy. Cawh thlang khawzah ing a ven pan usaw, cawngpyi khqi hy.
Och han gick åter ut till hafvet; och allt folket kom till honom, och han lärde dem.
14 A ceh doena mangmu cawinaak hynawh ak awm Alphai capa, Levi ce hu nawh, a venawh, “Ka hu awh bat lah,” tina hy. Tho nawh a hu awh bat pahoei hy.
Och då Jesus gick der fram, såg han Levi, Alphei son, sittandes vid tullen, och sade till honom: Följ mig. Och han stod upp, och följde honom.
15 Jesu ing Levi a im awh buh vel unawh, mangmu ak cawi thlang khawzah ingkaw a hubatkhqi mi buh vel haih uhy. A hu ak batkhqi awm thlang khawzah ni.
Och det begaf sig, då han satt till bords i hans hus, såto ock desslikes månge Publicaner och syndare till bords med Jesu och hans Lärjungar; ty de voro månge, som hade följt honom.
16 Thlak thawlhkhqi ingkaw mangmu ak cawikhqi venawh buh a vel ce Farasikhqi ing ami huh awh, a hubatkhqi venawh, “Ikawtih mangmu ak cawikhqi ingkaw thlak thawlhkhqi venawh buh a vel?” tina uhy.
Och då de Skriftlärde och Phariseer sågo, att han åt med de Publicaner och syndare, sade de till hans Lärjungar: Hvi äter och dricker han med Publicaner och syndare?
17 Cek awi ce Jesu ing ang zaak awh, “Sak dip thlang ing siboei am ngoe nawh thlak tlo ing ni siboei a ngoe. Thlak dyngkhqi khy ham am law nyng, thlak thawlhkhqi khy ham ni ka law,” tinak khqi hy.
När Jesus det hörde, sade han till dem: De der helbregda äro, behöfva icke läkare, utan de som kranke äro; jag är icke kommen till att kalla de rättfärdiga, utan syndare, till bättring.
18 Johan a hubatkhqi ingkaw Farasikhqi ingtaw buh zeih uhy. Cedawngawh cet unawh Jesu venna, “Ikawtih Johan a hubatkhqi ingkaw Farasikhqi ingtaw buh zeih usaw na hubatkhqi ingtaw ama mi zeih,” tina uhy.
Och Johannis lärjungar och de Phariseers fastade mycket; och de kommo, och sade till honom: Hvi fasta Johannis lärjungar och de Phariseers, och dine Lärjungar fasta intet?
19 Jesu ing, “ikawmyihna zuk lokung a awm hyn awh zulawh poei ak pankhqi ing buh ami zeih kaw? Anih a awm khui awhtaw buh am zeih kawm uh.
Sade Jesus till dem: Bröllopsfolket, kunna de fasta, så länge brudgummen är med dem? Så länge de hafva brudgummen när sig, kunna de icke fasta.
20 Cehlai zuk lokung ce a mingmih a ven awhkawng ak chang na khyn valhnaak a tym ce pha law kaw, cawh buh zeih dam bit kawm uh.
Men de dagar skola komma, att brudgummen skall varda ifrå dem tagen; och då skola de fasta i de dagar.
21 “U ingawm hi ak kqym ce hi ak thai ing am bu man na. A bunaak mantaw, hi ak thai ing hi ak kqym ce dawk kawmsaw sek khqoet kaw.
Och ingen sömmar en klut af nytt kläde på gammalt kläde; förty han rifver dock det nya stycket ifrå det gamla, och hålet varder värre.
22 U ingawm misur tui ak thai ce cikthlyng ak kqym khuiawh am than khawi hy. A than mantaw misur tui ing cikthlyng ce seet kawmsaw misur tui ingkaw cikthlyng ce se haih kaw. Amni, misur tui ak thai taw cikthlyng ak thai awh ni ami than,” tinak khqi hy.
Och ingen låter nytt vin i gamla flaskor; annars slår det nya vinet flaskorna sönder, och vinet spilles ut, och flaskorna förderfvas; utan nytt vin skall man låta i nya flaskor.
23 Sabbath nyn khaw hypoet awh, Jesu taw lo awhkawng cet hy, a hubatkhqi ing ami ceh awh cang a vui ce dy uhy.
Och det begaf sig, att han på Sabbathen gick genom säd; och hans Lärjungar begynte, vid de gingo, taga af axen.
24 Farasikhqi ing a venawh, “Toek lah, kawtih Sabbath nyn awh sai aham amak thym ce na hubatkhqi ing ami sai?” tina uhy.
Och de Phariseer sade till honom: Si, hvi göra de om Sabbathen det som icke lofligit är?
25 Anih ing, “David ing a pyikhqi mi amik phoen a cawih awh a ngoe dawngawh ik-oeih a sai ce am nami noet khawi nawh nu?
Då sade han till dem: Hafven I aldrig läsit, hvad David gjorde, då honom omträngde, och var hungrig, han och de der med honom voro?
26 Abiathar khawsoeih boeikhyt na a awm awh, David ing Khawsa im khuina kun nawh, khawsoeihkhqi doeng ing ai aham ak tyng phaihpi ami nawn a ai ce ti. A pyikhqi awm pe sawkaw,” tinak khqi hy.
Huru han gick in i Guds hus, under den öfversta Presten Abjathar, och åt skådobröden, hvilka ingom voro loflige äta, utan Prestomen; och gaf desslikes dem som med honom voro.
27 Cekcoengawh a mingmih a venawh, “Thlang aham ni Sabbath ve a sai, Sabbath aham thlang am sai hy.
Och han sade till dem: Sabbathen är gjord för menniskones skull, och icke menniskan för Sabbathens skull.
28 Cedawngawh thlanghqing Capa ve Sabbath a boei na awm awm hy,” tinak khqi hy.
Så är nu menniskones Son en Herre, desslikes ock öfver Sabbathen.
