Matthai 27
1 A khawngawi mymcang hqiit awh, khawsoeih boeikhqi boeih ingkaw a hqamcakhqi boeih ce law unawh Jesu ce him aham awi kqawn uhy.
Men om morgonen höllo alle öfverste Presterna, och de äldste i folket, råd emot Jesum, att de måtte dräpa honom.
2 Jesu ce ami pin coengawh sawi unawh, qam ukkung boei Pilat a venna khyn uhy.
Och ledde honom bundnan, och öfverantvardaden landshöfdinganom Pontio Pilato.
3 Amah thlang a kut awh ak thakkung, Juda ing Jesu a mi thawlh sak ce a huh awh, zut nawh tangka sawmthum ce khawsoeih boeikhqi ingkaw a hqamcakhqi venawh bal tlaih hy.
När Judas, som honom förrådde, såg att han var dömder, ångrade det honom, och bar igen de tretio silfpenningar till de öfversta Presterna, och till de äldsta;
4 “Thawlh soeih hawh nyng, thawlhnaak amak ta a thi ce kai ing thlang a kut awh pe hau hawh nyng,” tinak khqi hy. Cekkhqi ing, “Kaimih ingtaw kaw ka mi tinaak hly nu? Namah ak cam hawh ni,” tina uhy.
Och sade: Jag hafver illa gjort, att jag hafver förrådt menlöst blod. Då sade de: Hvad kommer det oss vid? Der må du se dig om.
5 Cedawngawh Juda ing tangka ce bawkim ak khuina khawng nawh cehta hy. Cekcoengawh cet nawh kaiaawk hy.
Och han kastade silfpenningarna i templet, och gick sin väg; och gick bort, och hängde sig sjelf.
6 Khawsoih boeikhqi ing tangka ce lo unawh, “Ve a tangka taw thi phu na a awm a dawngawh, tangka bawm khuiawh chan aham am caih hy,” tina hy.
Men de öfverste Presterna togo silfpenningarna, och sade: Man må icke kasta dem i offerkistona; ty det är blods värd.
7 Cedawngawh cawhkaw tangka ing khin ak thikhqi pupnaak aham am ak sepkung a lo ce thlaih na uhy.
Och när de hade hållit råd, köpte de dermed en krukomakares åker, till främmandes begrafning;
8 Cedawngawh cawhkaw lo ce tuh dyna “Thi hyn” ti uhy.
Af hvilko den platsen heter Blodplats, intill denna dag.
9 Cedawngawh tawngha Jeremiah ing anak kqawn ce soep hawh hy: “Isarel thlangkhqi ing anih a phu ak ting na amik poek tangka sawmthum ce lo unawh,
Då vardt fullkomnadt det som sagdt var genom Jeremias Propheten, som sade: Och de hafva tagit tretio silfpenningar, der den sålde med betalad vardt, hvilken de köpte af Israels barn.
10 Bawipa ing awi a ni peeknaak amyihna, a mingmih ing am ak sepkung a lo ce amik thlaihnaak aham haw na uhy,” a ti ce.
Och de hafva dem gifvit för en krukomakares åker, som Herren mig befallt hade.
11 Qam ukkung boei a haaina Jesu ang dyih awh, qam ukkung ing doet hy, “Nang ve Judakhqi a sangpahrang aw?” tina hy. Jesu ing, “Nak kqawn amyihna awm nyng,” tina hy.
Och Jesus stod för landshöfdinganom; och landshöfdingen frågade honom, och sade: Äst du Judarnas Konung? Då sade Jesus till honom: Du säger det.
12 Khawsoih boeikhqi ingkaw a hqamcakhqi ing thawlh amik puk awh, awi khangoet awm am hlat hy.
Och när han anklagades af de öfversta Presterna, och af de äldsta, svarade han intet.
13 Cawh Pilat ing a venawh, “Nangawh thawlh ami nik puk am nang za nawh aw? tina hy.
Då sade Pilatus till honom: Hörer du icke, huru mycket de betyga emot dig?
14 Cehlai anih ing awi khangoet awm am hlat qoe qoe hy, cedawngawh qam ukkung taw ak kawpoek kyi hy.
Och han svarade honom icke till ett ord, så att landshöfdingen förundrade sig storliga.
15 Poei awh thlang kqeng ing ak tyh thawk tla thlang pynoet ce qam ukkung ing a hlah peek khawi na awm hy.
Men om högtidsdagen plägade landshöfdingen gifva folkena en fånga lös, hvilken som de begärade.
16 Cawh ang ming ak thang thawk tla thlang pynoet, Barabbas a mi tice thawngim khuiawh awm hy.
Och hade han på den tid en beryktad fånga, som het Barabbas.
17 Thlang kqeng kutoet na aming cun awh, “U nu hlah sak aham nami ni ngaih: Barabbas nu, am awhtaw Khrih a mi ti Jesu ve nu?” tinawh Pilat ing doet khqi hy.
Och när de voro församlade, sade Pilatus till dem: Hvilken viljen I att jag skall gifva eder lös, Barabbam, eller Jesum, som kallas Christus?
18 Jesu ce ami yt a dawngawh ni a venna ami law pyi, tice a sim a dawngawh.
Ty han visste, att de hade öfverantvardat honom för afunds skull.
19 Pilat ce awidengnaak ngawihdoelh awh ang ngawih awh a zu ing vawhkaw awi ve a venawh pat pehy: “Cawhkaw thawlhnaak amak ta thlang ce kaw awm koeh ti law na, anih a dawngawh cimthan kang mang awh khuikha nyng,” tinawh awi cah hy.
Och när han satt på domstolen, sände hans hustru till honom, och lät säga honom: Befatta dig intet med denna rättfärdiga mannen; jag hafver mycket lidit i dag i sömnen för hans skull.
20 Cehlai khawsoeih boeikhqi ingkaw a hqamcakhqi ing, Barabbas ce hlah nawh Jesu ce him sak aham thlang kqeng ce zoek khqi uhy.
Men de öfverste Presterna, och de äldste, gåfvo folkena in, att de skulle begära Barabbam, och förgöra Jesum.
21 Ram ukkung boei ing, “Thlang pakhih ak khuiawh u nu ka ni hlah peek khqi kaw tinawh doet hy. A mingmih ing, “Barabbas,” tina uhy.
Då svarade landshöfdingen, och sade till dem: Hvilken af dessa två viljen I att jag skall gifva eder lös? De sade: Barabbam.
22 “Cawhtaw Khrih a mi ti Jesu vetaw ikawmyihna ka tinaak kaw?” tinawh Pilat ing doet khqi hy. Cekkhqi boeih ing, “Thinglam awh taai!” tina uhy.
Då sade Pilatus till dem: Hvad skall jag då göra af Jesu, som kallas Christus? Sade de till honom alle: Låt korsfästa honom.
23 Pilat ing, “Kawtinawh nu? Ikaw thawlhnaak a sai a dawngawh nu?” tinawh doet khqi hy. Cehlai cekkhqi ing khawteh khqoet na, “Thinglam awh taai! Thinglam awh taai!” tinawh khy khqoet khqoet uhy.
Då sade landshöfdingen: Hvad hafver han dock illa gjort? Då skriade de ännu mer, och sade: Låt korsfästa honom.
24 Kawmyihna awm saithainaak am awm voel hawh nawh, thlang kqeng ing saai hlyk khqoet khqoet uhy, tice Pilat ing a huh awh, tui lo nawh thlang kqeng a haaiawh a kut ce sil hy. “Ve thlak dyng a thi awhkawng kai taw caih nyng. Na mimah a hut hawh ni, nami ngaihnaak a myihna sai uh,” tinak khqi hy.
Men när Pilatus såg, att han kunde intet skaffa, utan sorlet blef ju mer, tog han vatten, och tvådde sina händer för folkena, och sade: Oskyldig är jag i denna rättfärdiga mansens blod; I mågen se eder der om.
25 Cawhkaw amik awm thlangkhqi boeih ing, “Anih a thi ce ka mimah ingkaw ka mi cakhqi ing hawi mai bit kawng unyng,” tina uhy.
Då svarade allt folket, och sade: Hans blod komme öfver oss, och öfver vår barn.
26 Cedawngawh Barabbas ce hlah pek khqi hy. Cehlai Jesu taw a vyk coengawh, thinglam awh taai aham a mingmih a kut awh pehy.
Då gaf han dem Barabbam lös; men Jesum lät han hudflänga, och öfverantvardade honom, att han skulle korsfästas.
27 Cekcoengawh qam ukkungkhqi a qalkapkhqi ing Jesu boei a ipkhuina khyn uhy, cawh qalkapkhqi boeih boeih ce anih a venawh cun uhy.
Då togo landshöfdingens krigsknektar Jesum till sig, in på Rådhuset, och församlade hela skaran till honom;
28 Ahi ce suh pe unawh hik thim ce bai sak uhy,
Och afklädde honom, och klädde på honom en purpurmantel;
29 hling ing ami tah lumyk ce a lu awh myk sak uhy. Sawnghqawl ce ak tang benawh amik pawm sak coengawh a haaiawh khuk sym pe unawh thekha na uhy. “Juda sangpahrang na hqinglung kyi seh!” tina uhy.
Och vredo samman ena törnekrono, och satte på hans hufvud, och fingo honom en rö i sina högra hand, och böjde knä för honom, och begabbade honom, och sade: Hel Judarnas Konung.
30 Cimtui ing sawh, a sawnghqawl ce lawh pe unawh a lu awh vyk uhy.
Och de spottade på honom, och togo rön, och slogo dermed hans hufvud.
31 A mi thekhanaak coengawh, hi ce suh pe tlaih bai unawh amah a hi ce bai sak tlaih bai uhy. Cekcoengawh thinglam awh taai aham cehpyi uhy.
Och när de hade begabbat honom klädde de mantelen af honom, och klädde på honom hans kläder, och ledde honom bort, till att korsfästan.
32 A mi ceh awh, Cyqene khaw awhkaw Simon ak mingnaak thlang pynoet ce hu unawh, thinglam ce anaa na kawh sak uhy.
Och när de gingo ut, funno de en man af Cyrene, som het Simon; honom tvingade de till att han skulle bära hans kors.
33 Golgotha a mi ti hyn ce pha uhy (luqawng hyn tinaak ni).
Och då de kommo till det rummet, som kallas Golgatha, det är, till hufvudskallaplatsen,
34 Misur tui ak thui ce ik-oeih ak kha ing kqiit unawh aawk sak uhy; am tan coengawh aawk aham tha na hy.
Gåfvo de honom ättiko dricka, blandad med galla; och när han smakade det, ville han icke drickat.
35 Thinglam awh ami taai coengawh a hi ce taicung zyk unawh tei uhy. Cetaw “Ka hi ce taicung zyk unawh qek kawm uh,” tinawh tawngha ing anak kqawn hyt awi ce a soepnaak aham ni.
Men sedan de hade korsfäst honom, bytte de hans kläder, och kastade lott derom; på det fullbordas skulle det som sagdt var genom Propheten: De hafva bytt min kläder emellan sig, och på min klädnad hafva de kastat lott.
36 Ngawi unawh anih ce qeh uhy.
Och de såto der, och togo vara på honom.
37 A luk khan awh: VE TAW JUDA SANGPAHRANG JESU NI, tinawh thawlh amik puknaak ca ce qee unawh taai pe uhy.
Och de satte hans sak, skrifven öfver hans hufvud: Denne är Jesus, Judarnas Konung.
38 Quk-ai pakhih awm, pynoet ce ak tang benawh pynoet ce ak cawng benawh anih ingqawi thinglam awh taai qen uhy.
Och då vordo två röfvare korsfäste med honom, den ene på den högra sidon, och den andre på den venstra.
39 Cawhkaw ak cetkhqi ing anih ce kaa na unawh the a kha na uhy, ami lu khyp sih unawh
Men de, som gingo der fram, hädde honom, och riste sin hufvud;
40 ”Nang tempul hqe nawh khawnghi thum voei khuiawh ak sa tlaih, namah ingkaw namah ce hul qu lah thoeih ti! Khawsa Capa na na awm awhtaw thinglam awhkawng nuk kqum law lah thoeih ti!” tina uhy.
Och sade: Du, som bryter ned Guds tempel, och bygger det i tre dagar upp, hjelp dig sjelf; äst du Guds Son, så stig ned af korset.
41 Cemyih lawtna, khawsoeih boeikhqi anaa awi cawngpyikungkhqi ingkaw a hqamcakhqi ingawm the a kha na uhy.
Sammaledes ock de öfverste Presterna, med de Skriftlärda och de äldsta, begabbade honom och sade:
42 “Thlak chang taw hul hlai hy, amah ingkaw amah taw am hul qu thai hy! Isarel sangpahrang na awm hlai hy! Tuh thinglam awhkawng nuk kqum law lah seh, cawhtaw anih ce cangna kawng unyng.
Andra hafver han hulpit, sig sjelf kan han icke hjelpa; är han Israels Konung, så stige nu ned af korset, och vi vilje tro honom.
43 Khawsa ce a ypnaak koenoek; Khawsa ing a ngaih awhtaw tuh hul lah seh nyng, 'Khawsa Capa na awm nyng,' a ti koenoek,” tina uhy.
Han hafver tröst på Gud; han frälse nu honom, om han är något om honom; ty han hafver sagt: Jag är Guds Son.
44 Cemyih lawtna amah ingqawi thinglam awh a mi taai haih quk-ai qawi ingawm kaa na hy nih.
Det samma kastade ock röfvarena honom före, som med honom korsfäste voro.
45 Khawnoek paquk awhkawng pakow dy dek awh khaw than hy.
Och ifrå sjette timman vardt ett mörker öfver hela landet, intill nionde timman.
46 Khawnoek pakow tluk awh Jesu ing khawteh na, “Eloi, Eloi, Lama sabachthani” tinawh khy hy. (Cetaw, “Ka Khawsa, ka Khawsa, kawtih nani cehtaak?” tinaak ni.)
Och vid den nionde timman ropade Jesus med höga röst, och sade: Eli, Eli, Lama Sabachthani? det är: Min Gud, min Gud, hvi hafver du öfvergifvit mig?
47 Cawhkaw amik dyi thlang vangkhqi ing a ming zaak awh, “Elijah ni ak khy hy,” ti uhy.
Men någre, som der stodo, när de det hörde, sade de: Han åkallar Elias.
48 A mingmih anglakawhkaw thlang pynoet ing tui ak dawp thai ik-oeih ce lo nawh misur tui ak thuui awh ce a nawk coengawh cungkui awh tlet nawh Jesu ce awk sak hy.
Och straxt lopp en af dem, och tog en svamp, och fyllde honom med ättiko, och satte den på en rö, och gaf honom dricka.
49 Cawhkaw amik awm thlangkhqi ing, “Amah poek awh awm na lah seh. Elijah law nawh ak hul hly nu, toek lah usih, tina uhy.
Men de andre sade: Håll, låt se om Elias kommer, och hjelper honom.
50 Cawh Jesu ce khawteh na khy nawh kawn zip hy.
Åter ropade Jesus med höga röst, och gaf upp andan.
51 Amah cek phoeih awh ce tempul ak khuina kaw hizan ce a saw awhkawng ak kai dy pakhih na teek qu hy. Khawmdek tlai nawh lungkhqi ce kqek hy.
Och si, förlåten i templet remnade i tu stycker, ifrån ofvan och ned igenom; och jorden skalf, och hällebergen remnade.
52 Phyikhqi awng qu nawh thlak ciim ak thikhqi pum awm khawzah tho hy.
Och grafvarna öppnades; och mång de heligas lekamen, som sofvit hade, stodo upp;
53 Phyi khui awhkawng tho unawh, Jesu a thawh tlaih coengawh khawk bau ciim khuina ce lut unawh thlang khawzah a venawh dang pe uhy.
Och gingo ut af sina grafvar, efter hans uppståndelse, och kommo i den heliga staden, och uppenbarades mångom.
54 Qalkap zakhat ak ukkung ingkaw a venawh ak awm phyi ak qehkhqi ing liipi ang tlaai ingkaw cawhkaw ik-oeihkhqi boeih ce a mi huh awh kqih unawh, “Anih ve Khawsa Capa tang tang ni, ti uhy.
Men höfvitsmannen, och de som med honom voro, och vaktade på Jesum, när de sågo jordbäfningen, och de ting som skedde, räddes de svårliga, och sade: Visserliga var denne Guds Son.
55 Cawh ce Kalili nakawng Jesu a hu awh bat nawh ak dodan nukhqi khawzah awm lawt uhy, khawsang nakawng anih ce qeh unawh dan uhy.
Och der voro många qvinnor, ståndande långt ifrån, och sågo uppå, de som hade följt Jesum af Galileen, och tjent honom.
56 Cekkhqi taw Meri Magdalene, Jakob ingkaw Joses a nu Meri ingkaw Zebedi a cakhqi nu tloek ce awm uhy.
Ibland hvilka var Maria Magdalena, och Maria, Jacobi och Jose moder, och Zebedei söners moder.
57 Khawmy ben a pha awhtaw Arimathai khaw awhkaw thlang boei pynoet, Jesu a hubat pynoet na ak awm Joseph ce law hy.
Men om aftonen kom en rik man af Arimathia, benämnd Joseph, hvilken ock var Jesu Lärjunge.
58 Pilat a venna cet nawh, Jesu a qawk ce thoeh hy, Pilat ing Jesu a qawk ce peek aham awi pehy.
Han gick till Pilatum, och beddes Jesu lekamen; då böd Pilatus, att han skulle varda honom gifven.
59 Joseph ing Jesu a qawk ce a lawh coengawh, hi ak caihca ing zawl hy,
Och när Joseph hade tagit lekamen, svepte han honom i ett rent linkläde;
60 a phyi ak thai, thel a suk hqeet ak khuiawh ce ta hy. Phyi chawmkeng ce lung ak bau soeih ing tleng nawh cehta hy.
Och lade honom i sina nya graf, som han uthuggit hade uti ett hälleberg; och välte en stor sten för dörrena åt grafvene, och gick sina färde.
61 Meri Magdalene ingkaw ak chang Meri ce phyi a haai benawh ngawi hy nih.
Då voro der Maria Magdalena, och den andra Maria, sittande emot grafvena.
62 A khawngawi, coek qoeknaak khawnghi a boeih coeng, awh khawsoeih boeikhqi ingkaw Farasikhqi kutoet na Pilat a venna cet uhy.
Dagen efter tillredelsedagen kommo tillsamman de öfverste Presterna, och de Phariseer, inför Pilatus;
63 ”Bawipa amah a hqing tloek awh, thlang qaai kqawnkhqi ing, 'Am thum nyn awh tho tlaih kawng,' a ti amik kqawn ce za u nyng.
Och sade: Herre, oss kommer ihåg, att den förföraren sade, när han än lefde: Efter tre dagar vill jag stå upp.
64 Cedawngawh am thum nyn dy awh phyi ce ak leek na a mi qehnaak aham awi pe lah. Cemih am awhtaw, cimthan awh a hubatkhqi law unawh a qawk ce a mim quuk coengawh, thlangkhqi venna anih taw thihnaak awhkawng tho tlaih hawh hy, tinawh kqawn kawm uh. Cawhtaw ahu nakaw thainaak awi ce ak cyk awhkawng lak awh nauh khqoet kaw,” tina uhy.
Bjud fördenskull, att man förvarar grafvena, intill tredje dagen, att hans Lärjungar icke komma, och stjäla honom bort, och säga folkena: Han är uppstånden ifrån de döda; och blifver så den sista villan värre än den första.
65 Pilat ing, “Ak qeh hly kawi qalkapkhqi ta u tiksaw kaw. Cet unawh phyi ce nami saithainaak khuiawh ak khoeng na qeh law sak khqi uh,” tinak khqi hy.
Då sade Pilatus till dem: Der hafven I vaktena; går och förvarer, som I kunnen.
66 Cekkhqi ce cet unawh lung awh hatnaak a mi deeng coengawh, phyi ce ak khoeng na qalkapkhqi qeh sak uhy.
Då gingo de bort, och förvarade grafvena med väktare, och beseglade stenen.
