Johan 1
1 Ak cykca awh awi ce awm hy, Awi ce Khawsa ing awm haih hy nih, ce awi taw Khawsa ni.
I Begynnelsen var Ordet, och Ordet var när Gudi; och Gud var Ordet.
2 Anih ce ak cykca awh Khawsa ing awm haih hy nih.
Det samma var i begynnelsen när Gudi.
3 Anih ak caming ik-oeih boeih boeih ve sai na awm nawh; anih kaana taw ik-oeih sai pynoet ca awm am awm hy.
Genom det äro all ting gjord; och thy förutan är intet gjordt, det gjordt är.
4 Anih ak khuiawh hqingnaak ce awm nawh, cawhkaw hqingnaak cetaw thlanghqing aham vangnaak na awm hy.
I thy var lifvet; och lifvet var menniskornas ljus;
5 Cawhkaw vangnaak ce than ak khuiawh vang hy, cehlai thannaak ing anih ce am sim hy.
Och ljuset lyser i mörkret; och mörkret hafver det icke begripit.
6 Khawsa venawh kawng a tyih law thlang pynoet ce awm hy; anih taw Johan mingna hy.
En man var sänd af Gudi, som het Johannes;
7 Anih ak caming thlang boeih ing amik cangnaak thai aham anih taw cawhkaw vangnaak ak sim sakkung simpyinaak na awm hy.
Han kom till vittnesbörd, på det han skulle vittna om Ljuset, att alle skulle tro genom honom.
8 Amah taw vangnaak amni; cehlai cawhkaw vangnaak ak dyih pyi simpyinaak na awm hy.
Icke var han Ljuset; men ( han var sänd ) till att vittna om Ljuset.
9 Thlang boeih ak coeikung vangnaak tang tang ce khawmdek awh law hy.
Det var det sanna Ljuset, hvilket upplyser alla menniskor, som komma i verlden.
10 Anih taw khawmdek awh awm hawh hy; amah ing khawmdek ve sai hlai hy, khawmdek ing amah ce am hat hy.
I verldene var det, och igenom det är verlden gjord; och verlden kände det icke.
11 Ak thlangkhqi venna law hlai hy, ak thlangkhqi ing anih ce am do uhy.
Han kom till sitt eget, och hans egne anammade honom icke.
12 Cehlai amah ce ak dokhqi boeih, ang ming ak cangnaak thlangkhqi boeih a venawh, Khawsa cakhqi na awm thainaak ce pehy.
Men allom dem, som honom anammade, gaf han magt att blifva Guds barn, dem som tro på hans Namn;
13 Pumsa ben kaana, ‘Khawsa a ngaihnaak amyihna ak thang thlangkhqi na awm uhy.
Hvilke icke af blod, icke heller af köttslig vilja, icke heller af någors mans vilja, utan af Gudi födde äro.
14 Awi ce pumsa na coeng nawh, ningnih a venawh awm hy. Pynoet ingkaw taak chyn na ak awm a boeimangnaak, qeennaak ingkaw awitak ing ak be, Pa a venna kawng ak law, amah a boeimangnaak ce ni hu hawh uhy.
Och Ordet vardt kött, och bodde ibland oss; och vi sågom hans härlighet, såsom enda Sonsens härlighet af Fadrenom, full med nåd och sanning.
15 Johan ing anih akawng ce thlang a venawh sim sak hy. “Anih akawng maw kak kqawn mah, ‘Anih taw kai anglakawh lamma na a awm hawh dawngawh, kai a hu awh ak law cetaw kai anglakawh bau khqoet hy,’ ka tice,” tihy.
Johannes vittnar om honom, ropar, och säger: Denne varet, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag;
16 Am qeennaak ak be pyr awhkawng ningnih ing zoseennaak pynoet coeng pynoet ni hu boeih uhy.
Och af hans fullhet hafve vi alle fått, och nåd för nåd.
17 Mosi a venawh kawng anaa awi ce a na pe nawh, qeennaak ingkaw awitak taw Jesu Khrih awhkawng law hy.
Ty genom Mosen är lagen gifven; nåd och sanning är kommen genom Jesum Christum.
18 U ingawm Khawsa ce am hu khawi hlai hy, pynoet doek khoeih a taak chyn na ak awm Khawsa, Pa a venawh ak awm ing anih ce dang law sak hawh hy.
Ingen hafver någon tid sett Gud; ende Sonen, som är i Fadrens sköt, han hafver det kungjort.
19 Jerusalem awhkaw Judakhqi ing anih ce doet aham khawsoeihkhqi ingkaw Levikhqi ce a venna a tyih khqi awh Johan ing a simpyinaak taw vemyihna awm hy.
Och detta är Johannis vittnesbörd, då Judarna sände Prester och Leviter af Jerusalem, att de skulle fråga honom: Ho äst du?
20 Anih ce simpyi kaana am awm hy, “Kai ve Khrih amni,” tinawh kqawn hy.
Och han bekände, och försakade icke; och bekände han: Icke är jag Christus.
21 Cekkhqi ing, Cawhtaw nang ve a u nu? Nang ve Elijah aw?” tinawh doet uhy. Anih ing, “Amni,” tinak khqi hy. “Nang ve Tawngha aw?” tina bai uhy. Anih ing, “Amni, tinak khqi bai hy.
Då frågade de honom: Hvad då; äst du Elias? Han sade: Jag är det icke. Äst du en Prophet? Och han svarade: Nej.
22 A hukhit na taw cekkhqi ing, Nang ve a u nu? Kaimih anik tyikhqi venawh ka mik kqawnnaak aham nang ve a u nu tice kqawn lah. Namah ingkaw namah ce ikawmyihna nak kqawnnaak?” tina uhy.
Då sade de till honom: Ho äst du, att vi måge gifva dem svar, som oss sändt hafva? Hvad säger du om dig sjelf?
23 Johan ing tawngha Isaiah ak awi ing hlat pek khqi hy, Kai taw, ‘Bawipa aham lam ce dyng sak lah uh,’ tinawh qamkoh awh ak khypyi ce ni,” tinak khqi hy.
Sade han: Jag är ens ropandes röst i öknene: Rödjer Herrans väg, som Esaias Propheten sagt hafver.
24 Cawh ami tyihkhqi Farasi thlang vang tloek ing,
Och de, som sände voro, voro af de Phariseer.
25 doet uhy, Khrih na awm am awm hyk ti, Elijah na awm am awm nawh tawngha na awm am awm loei tiksaw, ikaw ham nu baptisam nani peek khqi bai?” tina uhy.
Och de frågade honom, och sade till honom: Hvi döper du då, medan du äst icke Christus, icke heller Elias, icke heller en Prophet?
26 Johan ing, “Kai ing tui ing baptisma ni pek khqi nyng, cehlai naming lakawh am nami sim thlang pynoet dyi hy.
Svarade dem Johannes, och sade: Jag döper med vatten; men midt ibland eder står den I icke kännen.
27 Anih cetaw kai a hu awhkaw ak law ce ni, anih a khawmyk qui ak suh peek aham awm kai taw am kawih nyng,” tinak khqi hy.
Han är den som efter mig komma skall, hvilken för mig varit hafver; hvilkens skotväng jag icke värdig är upplösa.
28 Vawhkaw ik-oeihkhqi boeih taw Johan ing baptisma a peeknaak Jordan tui caqai Bethani khaw awh ak awm na awm hy.
Detta skedde i Bethabara, på hinsidon Jordan, der Johannes döpte.
29 A khawngawi nyn awh Jesu a venna a law ce Johan ing a huh awh, “Khawmdek thawlhnaak ak phyikung, Khawsa a tuuca, toek lah uh!
Dagen derefter såg Johannes Jesum komma till sig, och sade: Si, Guds Lamb, som borttager verldenes synd.
30 Anih ni, ‘Kai a hu awh ak law taw kai anglakawh bau khqoet hy, kawtih anih taw kai ka awm hlanawh awm hawh hy,’ ka ti ce.
Denne äret, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma en man, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag:
31 Kai kamah ingawm anih ce am sim nyng, cehlai kai ing tui ing baptisma ka ni peeknaak khqi vetaw, anih ce Israel thlangkhqi venawh ang dangnaak aham ni,” tihy.
Och jag kände honom icke; men på det han skulle varda uppenbar i Israel, fördenskull är jag kommen, till att döpa med vatten.
32 Cekcoengawh Johan ing vemyihna sim pyi hy: “Khan nakawng Myihla kqukkqu amyihna kqum law nawh ak khanawh ang cuk ce hu nyng.
Och Johannes vittnade, och sade: Jag såg Andan nederkomma i dufvoliknelse af himmelen, och blef på honom;
33 Ak khanawh Myihla kqum nawh ak cu thlang ing Ciim Myihla ing baptisma ni pe khqi kaw,’ tinawh tui ing baptisma peek aham anik tyikung ing amak kqawn law man kai ingawm amna sim kawng.
Och jag kände honom icke; men den som mig sände, till att döpa med vatten, han sade till mig: Öfver hvilken du far se Andan nederkomma, och blifva på honom, han är den som döper med den Helga Anda.
34 Kai ing ka huh hawh dawngawh anih ve Khawsa Capa ni, tice sim pyi nyng,” tihy.
Och jag såg det, och vittnade att han är Guds Son.
35 A khawngawi nyn awh Johan taw a hubat thlang pakkhih ingqawi ce a hun awh awm tlaih bai uhy.
Dagen derefter stod åter Johannes, och två af hans lärjungar.
36 Jesu a ceh ce a huh awh, “Khawsa a tuuca ce, toek lah uh,” tinak khqi hy.
Och som han fick se Jesum gå, sade han: Si, Guds Lamb.
37 Cawhkaw awi ce a hubat thlang pakkhih ing a ning zaak awh, Jesu a hu awh ce bat hy nih.
Och de två hans lärjungar hörde honom tala, och följde Jesum.
38 Cekqawi ing a hu awh ani hquut ce Jesu ing a huh awh, hawi nawh, “Ikaw na ni ngaih? tina qawi hy. Cekqawi ing, “Cawngpyi kung, hanawh na awm?” tina hy nih.
Då vände Jesus sig om, och såg dem följa sig, och sade till dem: Hvad söken I? Då sade de till honom: Rabbi (det betyder Mästar), hvar vistas du?
39 Anih ing, “Vena law nih, hu bit kawm nik ti,” tina qawi hy. Cedawngawh cekqawi ce cet nih nawh anih a awmnaak ce hu hy nih, ce a nyn awh ce anih a venawh awm pyt hy nih. Ce a tym taw khawnoek pahqa tluk law hy.
Då sade han till dem: Kommer, och ser. De kommo, och sågo hvar han vistades, och blefvo den dagen när honom; och det var vid tionde timman.
40 Simon Piter a na Andru taw, cekqawi ak khuiawh Johan ak awi za nawh Jesu a hu awh ak bat thlang pynoet na awm hy.
Och var Andreas, Simonis Petri broder, en af de två, som hade hört af Johanne; och följde Jesum.
41 Lamma cyk na Andru ing a sai taw ak tai Simon ce sui nawh, Mesiah (Khrih, tinaak) hu hawh nyng, tinawh kqawn peek aham sui hy.
Han fann först sin broder Simon, och sade till honom: Vi hafve funnit Messiam, det betyder den Smorda.
42 Cekcoengawh ak tai ce Jesu a venna law pyi hy. Jesu ing anih ce toek nawh, “Nang taw Johan a capa Simon ni, Cepha (ve ve Piter tinaak ni) ming na hawh kawp ti,” tina hy.
Och han hade honom till Jesum. Då Jesus fick se honom, sade han: Du äst Simon, Jona son; du skall heta Cephas, det betyder hälleberg.
43 A khawngawi nyn awh Jesu taw Kalili na ceh aham cai hy. Philip ce hu nawh, “Ka hu awh bat lah,” tina hy.
Dagen derefter ville Jesus gå ut i Galileen; och fann Philippum, och sade till honom: Följ mig.
44 Andru ingkaw Piter amyihna Philip awm Bethsaida khaw awhkaw thlang na awm hy.
Och var Philippus af Bethsaida, Andree och Petri stad.
45 Philip ing Nathanel ce hu nawh kqawn pehy, “Mosi a anaa awi awh qee nawh tawnghakhqi ingawm ami na qee – Nazareth Jesu, Joseph a capa ce, hu hawh nyng,” tina hy.
Philippus fann Nathanael, och sade till honom: Den som Mose hafver skrifvit om i lagen, och Propheterna, hafve vi funnit, Jesum, Josephs son af Nazareth.
46 Nathanel ing, Nazareth e! Cawhkawng ik-oeih leek law hly thai nawh nu ti?” tinawh doet hy. Philip ing, “Law nawh taw toek mah toek cang lah,” tina hy.
Och Nathanael sade till honom: Kan något godt komma af Nazareth? Philippus sade till honom: Kom, och se.
47 Nathanel a law ce Jesu ing a huh awh, “Coet amak kap, Israel thlang tang tang vawh awm hy ve,” tina hy.
Jesus såg Nathanael komma till sig, och sade om honom: Si, en rätt Israelit, i hvilkom intet svek är.
48 Nathanel ing, “Ikawmyihna nani simnaak?” tina hy. Jeush ing, “Philip ing anik khy hlanawh thaikung awh nang ngawih awh ni hu hawh nyng,” tina hy.
Då sade Nathanael till honom: Hvaraf känner du mig? Jesus svarade, och sade till honom: Förr än Philippus kallade dig, då du vast under fikonaträt, såg jag dig.
49 Cawh Nathanel ing, “Cawngpyikung, nang ve Khawsa Capa; Israel Sangphrang na awm hyk ti,” tina hy.
Nathanael svarade, och sade till honom: Rabbi, du äst Guds Son: Du äst Israels Konung.
50 Jesu ing, “Thaikung awh na awm awh ni hu nyng, ka ni tinaak dawngawh nik cangna hyk ti. Ce anglakawh ik-oeih ak bau khqoet hu hyn kawp ti,” tina hy.
Jesus svarade, och sade till honom: Efter det jag sade dig, att jag såg dig under fikonaträt, tror du; större ting, än desse äro, skall du få se;
51 Cekcoengawh, “Awitak ka nik kqawn peek khawk khan ak awng qu ce hu kawm tiksaw, Thlang Capa ak camawh, Khawsa ak khan ceityihkhqi a hak kai ingkaw a nuk kqum ce hu kawp ti,” tina hy.
Och sade till honom: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Härefter skolen I få se himmelen öppen, och Guds Änglar fara upp och neder öfver menniskones Son.
