Luke 16
1 Yesu wukamba minlonguki miandi: —Mutu wumosi wuba busina buwombo, wuba ayi dikalaka diandi, vayi batu bayiza funda dikalaka diandi ti niandi wufukisidi busina buandi.
Sade han ock till sina Lärjungar: Det var en riker man, som hade en gårdsfogda; den vardt beryktad för honom, att han förfor hans ägodelar.
2 Buna pfumu andi bu kantumisa buna wunyuvula: “mambu mbi momondilembu wanga mu diambu diaku e? Vumbula kipholo mu zaba bueviwukebidi kisalu kiaku bila wulendi buela ba nkebi wu bima biama ko.”
Då kallade han honom, och sade till honom: Hvi hörer jag sådant af dig? Gör räkenskap af ditt fögderi; ty du måste icke länger vara min fogde.
3 Buna nkebi wu bima wuyindula mu ntimꞌandi: “diambu mbi ndiekavanga e? Bila buabu pfumu ama weka kumbotula, ndilendi buela kebangabima biandi ko. Ndilendi salanga ntoto ko bila ndisi ko ngolo; tsoni mu kuenda lombanga.
Då sade fogden vid sig sjelf: Hvad skall jag göra? Ty min herre tager ifrå mig fögderiet; grafva orkar jag icke, tigga blyges jag.
4 Buabu mbakudi diambu mbi ndieka vanga muingi batu baba kundiakulanga mu zinzo ziawu bu bela kumbotula mu kisalu.”
Nu väl, jag vet hvad jag vill göra, att, då jag varder satt af mitt fögderi, måga de anamma mig uti sin hus.
5 Vana vawu wutumisa batu boso baba zipholo kuidi pfumu andi. Wuyuvula wutheti: “Kikua fueti futa pfumu ama e?”
Då kallade han till sig alla sins herras gäldenärar, och sade till den första: Huru mycket äst du min herra skyldig?
6 Mutu beni wumvutudila ti: “Makumuandi ma mangungulu ma mafuta.” Nkebi beni wunkamba: “tamla nkanda wowo wusonika, wawu vuanda vovo, tula nsuala ayi sonikati dikumi di mangungulu.”
Sade han: Hundrade tunnor oljo. Då sade han till honom: Tag ditt bref, och sätt dig snart ned, och skrif femtio.
7 Bosi wukamba wunkaka: “Ngeyo kikua fueti futa e?” Niandi wumfutudila ti: “Zikhama zitanu zi zitsaku zi ble.” Buna nkebi beni wunkamba mutu beni ti: “bonga nkanda wowo wusonika ayi sonika zikhama ziya.”
Sedan sade han till den andra: Huru mycket äst du skyldig? Sade han till honom: Hundrade pund hvete. Sade han till honom: Tag ditt bref, och skrif åttatio.
8 Buna pfumu beni wuniemisa nkebi wowo wukambu kiedika mu philadiela diandi di kasadila. Bila, mu mambu mawu veka, batu ba thanguyayi balutidi bana ba kiezila mu diela. (aiōn g165)
Och herren prisade den orätta fogdan, att han visliga gjorde; ty denna verldenes barn äro visare än ljusens barn, uti sitt slägte. (aiōn g165)
9 Ayi minu ndikulukamba ti mboti lusadila kimvuama ki ntoto muingi lubaka bakundi mu diambu dieno veka muingi mu thangu kiela manababa kuluyakula mu zinzo zi mvu ka mvu. (aiōnios g166)
Och jag säger eder: Görer eder vänner af den orätta Mammon, på det att, när I behöfven, skola de anamma eder uti evinnerliga hyddor. (aiōnios g166)
10 Woso mutu widi wukuikama mu bima bifioti buna widi diaka wukuikama mu bima biwombo. Ayi woso kambulu wukuikama mu bima bifioti kalendi ba wukuikama ko mu bima binneni.
Den der trogen är i det minsta, han är ock trogen i det mer är; och den i det minsta orätt är, han är ock orätt i det mer är.
11 Enati lusi ko bakuikama mu kimvuama kikambulu kisonga buna nani wela kuluyekudila kimvuama kikiedika e?
Ären I nu icke trogne uti den orätta Mammon; ho vill då betro eder om det sannskyldiga?
12 Enati luisi ko bakuikama mu bima bingana buna nani wela kuluvana bima bieno veka e?
Och om I ären icke trogne uti ens annars; ho vill få eder det edart är?
13 —Kuisi ko kisadi kilenda sadila bapfumu buadi. Bila bukiedika wela lenda pfumu yimosi ayi wela zola pfumu yinkaka. Voti wela kiyekulakuidi pfumu yitheti ayi wela lenza pfumu yinkaka. Lulendi sadila Nzambi ayi zimbongo va kimosi ko.
Ingen tjenare kan tjena två herrar; ty antingen skall han hata den ena, och älska den andra; eller ock hålla sig intill den ena, och förakta den andra. I kunnen icke tjena Gudi och Mammon.
14 Buna bamana wa mambu momo, Bafalisi babazolanga zimbongo basekinina Yesu.
Allt detta hörde ock de Phariseer, som girige voro, och gjorde spe af honom.
15 Vayi niandi wuba kamba: —Benu luidi batu beta zola kukimonikisa basonga va meso ma batu vayi Nzambi zebi mintima mieno. Bila mambu momo mammonika ma mfunuva meso ma batu madi mambu maphamba va meso ma Nzambi.
Och han sade till dem: I ären de som gören eder sjelfva rättfärdiga för menniskom; men Gud vet edor hjerta; ty det som för menniskom högt är, der stygges Gud vid.
16 —Tsungi yi Mina ayi yi mimbikudi yiba nate mu thangu yi Yowani. Tona thangu yina Nsamu Wumbote wu Kipfumu ki Nzambi wulembu samunu ayi kadika mutu wulembo sadilanga zingolo ziandi mu kota muawu.
Lagen och Propheterna hafva propheterat intill Johannem; ifrå den tiden varder Guds rike förkunnadt genom Evangelium, och hvar man gör våld på det.
17 Muaki kadi kuandi phasi diyilu ayi ntoto mu vioka vayi kadi sonu kimosi ki Mina kilendi botulu ko.
Men snarare skola himmel och jord förgås, än en titel af lagen falla.
18 —Woso wumbotula nketo andi ayi kuedidi nketo wunkaka vengi kitsuza ayi woso wunkuela nketo wubotalo kuidi bakala diandi vengi kitsuza.
Den der öfvergifver sina hustru, och tager ena andra, han bedrifver hor; och den der tager henne, som af mannen öfvergifven är, han bedrifver hor.
19 —Kuba mutu wumosi wu kimvuama, wuba vuatanga minledi mintalu ayi mimboti. Kadika lumbu, luzingu luandi luba lu minyengo.
Det var en riker man, som klädde sig i purpur och kosteligit linkläde, och lefde hvar dag kräseliga.
20 Nsukami wumosi, dizina diandi Lazale wuba lekanga vana muelonzo yi nkua kimvuama. Nitu andi yoso yiba ziphuta-ziphuta.
Och det var ock en fattig, benämnd Lazarus, den der låg för hans dörr, full med sår;
21 Wuba mayindu ma yukutanga mu bitsiadisila biobi biba dodukanga mu thangu mutu wu busina kaba dianga va meza. Vayi zimbua ziba kuiza vendanga ziphuta ziandi.
Begärandes släcka sin hunger af de smulor, som föllo af dens rika mansens bord. Dock kommo hundar, och slekte hans sår.
22 Vayi nsukami wuyiza fua ayi zimbasi zinnata nate vana ndambu Abalahami. Mutu wu kimvuama, mamvandi, wufua ayi wuziku.
Så hände det sig, att den fattige blef död, och vardt förder af Änglarna uti Abrahams sköt. Blef ock den rike död, och vardt begrafven.
23 Kuna tsi yi bafua, wumona ziphasi ziwombo, wuvumbula meso ayi wumona kuna thama Lazale buna kadi va ndambu yi Abalahami. (Hadēs g86)
Som han nu i helvetet och i pinone var, lyfte han sin ögon upp, och fick se Abraham långt ifrån, och Lazarum i hans sköt; (Hadēs g86)
24 Buna wuyamikina: “A tata Abalahami, bika wumbona kiadi! Tuma Lazale kabuika tsongi yi nlembo andi mu nlangu muingi kandakisila dibeti mu ludimi luama bila phasi ndilembu moni mu diambu di minlaki mi mbazu.”
Ropade han, och sade: Fader Abraham, varkunna dig öfver mig, och sänd Lazarum, att han doppar det yttersta af sitt finger i vatten, och svalar mina tungo; ty jag pinas svårliga i denna låganom.
25 Vayi Abalahami wumvutudila: “A muanꞌama, bika wutebuka moyo ti ngeyo wutambula bima biaku mu thangu yi luzingu luaku vayi Lazale wutambula mabienga. Vayi buabu niandi wulembo bombo kuaku vayi ngeyo wulembo yamusu.
Då sade Abraham: Min son, tänk uppå, att du hade godt medan du lefde, och Lazarus hade deremot ondt; men nu hafver han hugnad, och du pinas.
26 Ayi botula mambu momo, diyenga dinneni didi va khatitsika beto ayi beno mu diambu di bobo badi kuaku batidi kuiza kuidi beno babika bakadiluaku dikuizila koko luidi ayi mu diambu di bobo badi koko luidi batidi kuiza kuaku babika baka diluaku dikuizila kuaku tuidi.”
Och öfver allt detta, är emellan oss och eder befäst ett stort svalg, så att de, som vilja fara hädan till eder, de komma dess icke vid; ej heller fara dädan, och hitöfver till oss.
27 Buna mutu wu busina wubuela tuba diaka: —A tata, lemvuka! Tuma Lazale ku nzo yi siama
Då sade han: Så beder jag då dig, fader, att du sänder honom uti mins faders hus;
28 bila zikhombo zitanu zidi yama mu diambu di kabalubula muingi mamvawu babika kuiza ku buangu kiaki ki kiphasi.
Ty jag hafver fem bröder, att han förvarar dem, att de ock icke komma uti detta pinorummet.
29 Vayi Abalahami wumvutudila: “Moyize ayi mimbikudi badi yawu bika baba wilukila”.
Sade Abraham till honom: De hafva Mosen och Propheterna, höre dem.
30 Buna nkua busina wubuela tuba: “Nana, buawu ko bobo Tata Abalahami. Bila enati mutu fulukidi mu tsi yi bafua ayi wedi kuidi bawu buna bela balula mavanga mawu.”
Då sade han: Nej, fader Abraham; men kommer någor till dem af de döda, då bättra de sig.
31 Vayi Abalahami wubuela vutula ti: “Enati bakadi wila Moyize ayi mimbikudi buna balendi wila ko mutuwufua ka diambu ko wufuluka.”
Då sade han till honom: Höra de icke Mosen och Propheterna, så tro de icke heller, om någor af de döda uppstode.
