Mark 1
1 Thonono Nsamu wu mboti wu Yesu Klisto, Muana Nzambi,
Detta är begynnelsen af Jesu Christi, Guds Sons, Evangelio;
2 banga busonimina mu nkanda mbikudi Ezayi: Tala! Ndiela fidisa mvualꞌama ku ntualꞌaku, niandi wela kubika nzilꞌaku.
Såsom skrifvet är i Propheterna: Si, jag sänder min Ängel framför ditt ansigte, hvilken bereda skall din väg för dig;
3 Yawu mbembo yi mutu wunyamikina mu dikanga: Lukubika nzila yi Pfumu, Luludika minsolo miandi.
Ens ropandes röst är i öknene: Bereder Herrans väg; görer hans stigar rätta.
4 Yowani wuyiza, wuba botikanga mu dikanga ayi wuba tubanga ti: “Bika lubotama mu diambu di monisa ti lubaludi mavanga; buna Nzambi wela kululemvukila mu masumu meno.”
Johannes var i öknene, döpte, och predikade bättringenes döpelse, till syndernas förlåtelse.
5 Batu boso baba mu zunga ki Yuda ayi batubobo baba kalanga ku Yelusalemibaba kuendanga kuidi niandi. Wuba botikanga mu nlangu Yolidani bu baba tambudilanga masumu mawu.
Och till honom gingo ut hela Judiska landet, och de utaf Jerusalem; och läto sig alle döpa af honom i Jordans flod, och bekände sina synder.
6 Yowani wuba vuatanga minledi mivangulu mu mika mi kamela. Bosi nsinga kaba nkanganga mu luketo wuvangulu mu nkanda wu bulu. Bidiakaba ndianga: makhoko ayi niosi.
Och Johannes var klädd med camelahår, och med en lädergjording om sina länder; och åt gräshoppor och vildhannog;
7 Malongi kaba longanga mawu mama: —Fioti fisiedi malumona mutu wumosi wunkuiza ku manima mama, niandi wudutidi mu lulendo; ndisi fuana nkutu ko mu yinama mu diambu di nianguna minsinga mi zisapatu ziandi.
Och predikade, och sade: En kommer efter mig, som starkare är än jag, hvilkens skotvänger jag icke värdig är att nederfalla och upplösa.
8 Minu mu nlangu ndilembo kulubotikila vayi niandi mu pheve Yinlongokela kulubotikila.
Jag döper eder med vatten; men han skall döpa eder med dem Helga Anda.
9 Mu thangu yina Yesu wuba ku Nazaleti, buala buidi mu Ngalili, wuyiza kuidi Yowani ayi niandi wumbotika mu nlangu Yolidani.
Och det begaf sig i de dagar, att Jesus kom utaf Galileen ifrå Nazareth, och lät sig döpa af Johanne i Jordan.
10 Mu thangu kaba totuka mu nlangu, kazimbukulu Diyilu dizibukidi, Pheve Yinlongo yikuluka va niandi banga dibembi.
Och straxt steg han upp utu vattnet, och såg himlarna öppnas, och Andan, såsom en dufvo, nederkomma öfver honom.
11 Mbembo yitotuka ku Diyilu, yiwakana: —Ngeyo widi mwanꞌama wu luzolo; khini yiwombo wukumbonisanga.
Och en röst kom af himmelen: Du äst min käre Son, i hvilkom mig väl behagar.
12 Vana vawu Pheve yituma Yesu mu kuenda ku dikanga.
Och Anden dref honom straxt uti öknena;
13 Makumaya ma bilumbu kavuandila kuna ayi kuna Satana kantotila. Wuba mvuandanga ayi bibulu bi nsitu bosi zimbasi ziba kunsadilanga.
Och han var i öknene i fyratio dagar, och frestades af Satana; och var med vilddjuren; och Änglarna tjente honom.
14 Bu bakanga Yowani, Yesu wuyiza ku Ngalili mu longa Nsamu wumboti wu Nzambi.
Men sedan Johannes vardt fången, kom Jesus uti Galileen, och predikade Evangelium om Guds rike,
15 Wuba tubanga ti: —Thangu yifueni! Kipfumu ki Nzambi kifikimini. Bika lubalula mavanga ayi luwilukila Nsamu wumboti.
Sägandes: Tiden är fullkomnad, och Guds rike är för handene; bättrer eder, och tror Evangelio.
16 Lumbu kimosi Yesu bu kaba kuenda yendanga mu mbembele mbu wu Ngalili, wumona Simoni ayi khombꞌandi Andele banloza dikondi mu mbu, bila baba banlobi mbizi.
När han gick utmed det Galileiska hafvet, såg han Simon, och Andream, hans broder, kasta sin nät i hafvet; ty de voro fiskare.
17 Yesu wuba kamba: —Ndandakananu ayi ndiela kulukitula minlobi mi batu.
Och Jesus sade till dem: Följer mig, och jag vill göra eder till menniskofiskare.
18 Muna thangu beni, basia bika makondi mawu ayi banlandakana.
Straxt gåfvo de sin nät öfver, och följde honom.
19 Buela kuesa fioti; wumona zaki muana Zebede ayi khombꞌandi Yowani; balembo londi makondi mu khati nlungu.
Och då han gick dädan litet fram bätter, såg han Jacobum, Zebedei son, och Johannem, hans broder, att de i båtenom byggde sin nät.
20 Vana vawu wuba tela. Basia bika dise diawu Zebede ayi bisadi biandi muna nlungu; banlandakana.
Och straxt kallade han dem; då öfvergåfvo de sin fader, Zebedeum, uti båten, med legodrängarna, och följde honom.
21 Bayenda ku Kafalinawumi. Lumbu ki saba bu kifuana, Yesu wukota mu nzo lukutukunu ayi wutona longa.
Och de gingo till Capernaum; och straxt, om Sabbatherna, gick han in i Synagogon och lärde.
22 Basimina mu diambu di malongi mandi. Bila wuba longila mu lulendo vayi bika banga minlongi mi mina.
Och de förundrade storliga på hans lärdom; förty han lärde väldeliga, och icke såsom de Skriftlärde.
23 Muna nzo lukutukunu muba mutu wumosi wuba pheve yimbimbi, wutona yamikina:
Och i deras Synagogo var en menniska besatt med den orena andan; och han ropade,
24 —A! Yesu muisi Nazaleti, mbi mambu tuidi beto yaku e? Wizidi mu kutubunga e? Minu ndizebi, ngeyo widi nani: widi mutu wunlongo wu Nzambi.
Och sade: Ack! hvad hafve vi med dig beställa, Jesu Nazarene? Äst du kommen till att förderfva oss? Jag vet ho du äst, nämliga den Guds Helige.
25 Yesu wutemina pheve yimbimbi ayi wuntumina: —Bika biyoko, totuka mu mutu wawu!
Och Jesus näpste honom, sägandes: Tig, och gack ut af menniskone.
26 Pheve yimbimbi yitukumuna mutu beni, yiyamikina mu mbembo yingolobosi yitotuka.
Då ref den orene anden honom, och ropade högt, och for ut af honom.
27 Babo basimina ayi baba kukiyuvula bawu na bawu: —A! Diambu mbi diadi e? Talanu ndongolo yimona yinlongolo mu lulendo. Niandi wuntumina ziphevi zimbimbi ayi ziphevi beni zikuntumukina.
Och alle förundrade sig svårliga, så att de sporde hvarannan till, och sade: Hvad är detta? Hvad ny lärdom är detta? Ty han bjuder de orena andar med väldighet, och de lyda honom.
28 Buna tsanguꞌandi yitembakana mu zunga kioso ki Ngalili.
Och hans rykte gick straxt allt omkring i Galilee gränsor.
29 Muna thangu yina kaka, buna batumbu totuka mu nzo lukutukunu. Yesu, Zaki ayi Yowani bayenda ku nzo Simoni ayi Andele.
Och de gingo straxt utu Synagogon, och kommo uti Simons och Andree hus, med Jacobo och Johanne.
30 Nzitu wu Simoni wu nketo wuba wuleka va mbuka bila zinzangala ziba yandi. Yesu buna katumbu kota; bankamba tsangu mu diambu diandi.
Och Simons svära låg sjuk i skälfvo; och straxt sade de honom om henne.
31 Bu kafikama, wunsimba mu koko, wuntelimisa. Zinzangala zimana, bosi weka kuba sadila.
Då gick han till och reste henne upp, och tog henne vid handena; och i det samma öfvergaf skälfvosjukan henne, och hon gick sedan och tjente dem.
32 Mu masika, thangu bu yidiama, bannatina bambevo zioso ayi batu bobo baba ziphevi zimbimbi.
Om aftonen, då solen nedergången var, hade de till honom allahanda sjuka, och dem som qvaldes af djeflar;
33 Batu boso ba divula bakutakana va muelo nzo. Simoni ayi Andele.
Och hele staden var församlad för dörrena.
34 Wubelusa batu bawombo baba bimbevo bi phila mu phila ayi wukukaziphevi ziwombo zimbimbi ayi wuzikandika zibika yoluka bila zizaba Yesu niandi nani.
Och han gjorde många helbregda, som kranke voro af allahanda sjukdom; och dref ut många djeflar, och tillstadde icke djeflarna tala; ty de kände honom.
35 Mu nsuka buna kukidi tombo fioti, Yesu wukotuka ayi wutotuka ku nganda, wuyenda ku buangu kisuama mu diambu di sambila.
Och om morgonen, ganska bittida för dag, stod han upp och gick ut; och Jesus gick bort uti ett öde rum, och der bad han.
36 Simoni ayi batu bobo baba yandi bantomba.
Och Simon kom efter farandes, och de med honom voro.
37 Buna bambakula, bankamba: —Batu boso ngeyo bantomba!
Och då de funno honom, sade de till honom: Alle söka dig.
38 Vayi wuba vutudila: —Tuendanu kueto ku buangu kinkaka, mu mala momo mafikimini. Mfueti longa mu mala beni, bila diawu ndiyizila!
Sade han dem: Låt oss gå uti nästa städerna, att jag ock der predikar; ty fördenskull är jag kommen.
39 Buna wulonga mu zinzo ziawu zi zikhutukunu mu Ngalili dioso ayi wukuka ziphevi zimbimbi.
Och han predikade i deras Synagogor, öfver hela Galileen, och utdref djeflar.
40 Mutu wumosi wuba buazi wuyiza fukimina Yesu ayi wunkamba: —Enati tidi, beki kuaku bu kumbelusa.
Och till honom kom en spitelsk man, och bad honom, föll på knä för honom, och sade till honom: Vill du, så kan du göra mig ren.
41 Yesu wummona kiadi, wunonuna koko, wunsimba ayi wunkamba: —Nyinga thidi, beluka kuaku!
Då varkunnade sig Jesus öfver honom, och uträckte sina hand, och tog uppå honom, och sade: Jag vill, var ren.
42 Vana vawu buazi bubotukidi, mu mutu beni, wutumbu beluka.
Och när han det sagt hade, gick straxt spitelskan af honom, och han vardt ren.
43 Yesu wumvutula ku nzo andi bu kanlubula ti:
Och Jesus hotade honom, och sänden straxt ifrå sig;
44 —Keba, kadi kamba kadi mutu wumosi mambu mama vayi yenda kimonisa kuidi nganga Nzambi ayi yenda tambika makaba momo Moyize kavanina lutumunumu diambu di kiba kimbangi kuidi bawu ti ngeyo belukidi.
Och sade honom: Se till, att du säger ingom detta; utan gack bort, och visa dig Prestenom, och offra, för din rening, det Mose budit hafver, till ett vittnesbörd öfver dem.
45 Vayi buna katumbu totuka; wutona yamikisa kuidi batu bosomambu moso mavangama mu niandi ayi wutembikisa tsangu beni mumo. Mu bila kioki yesu kakadila mu bibuangu bisuama. Vayi batu baba mu zindambu zioso baba kuizanga kuidi niandi.
Men då han utgången var, begynte han förkunna mycket, och berykta det som skedt var; så att han icke nu mer kunde uppenbarliga gå in uti staden, utan blef ute i öde rum; och de kommo till honom af alla ändar.
