John 1
1 Va thonono, Diambu dikibela, Diambu diba va kimosi ayi Nzambi ayi Diambu diawu Nzambi.
I Begynnelsen var Ordet, och Ordet var när Gudi; och Gud var Ordet.
2 Diambu diba va thonono va kimosi ayi Nzambi.
Det samma var i begynnelsen när Gudi.
3 Bima bioso bivangimina mu diawu, kuisi ko kima kikambu vangu mu kambu diawu mu bibioso bikivangulu.
Genom det äro all ting gjord; och thy förutan är intet gjordt, det gjordt är.
4 Mu diawu muba Luzingu. Luzingu beni luba kiezila ki batu.
I thy var lifvet; och lifvet var menniskornas ljus;
5 Kiezila kilembo kienzuka mu tombi vayi tombi kisia kisudika ko.
Och ljuset lyser i mörkret; och mörkret hafver det icke begripit.
6 Vaba Mutu wumosi wutumu kuidi Nzambi, dizina diandi Yowani.
En man var sänd af Gudi, som het Johannes;
7 Wuyiza mu telama kimbangi; mu telama kimbangi mu diambu di kiezila muingi batu boso bawilukila mu niandi.
Han kom till vittnesbörd, på det han skulle vittna om Ljuset, att alle skulle tro genom honom.
8 Niandi veka kasia ba kiezila ko, vayi, niandi wuyiza kaka mu telama kimbangi mu diambu di kiezila.
Icke var han Ljuset; men ( han var sänd ) till att vittna om Ljuset.
9 Kiezila ki kiedika kiawu kioki kiyiza va ntoto, kioki kieti kienzulanga batu boso.
Det var det sanna Ljuset, hvilket upplyser alla menniskor, som komma i verlden.
10 Niandi diambu diyiza va ntoto ayi ntoto wuvangu mu niandi vayi ntoto wusia kunzaba ko.
I verldene var det, och igenom det är verlden gjord; och verlden kände det icke.
11 Niandi wuyiza ku tsiꞌandi vayi basi tsiꞌandi basia kuntambula ko.
Han kom till sitt eget, och hans egne anammade honom icke.
12 Vayi kuidi batu boso bantambula, niandi wuba vana lulendo lukitukila bana ba Nzambi; bobo bawilukila mu dizina diandi.
Men allom dem, som honom anammade, gaf han magt att blifva Guds barn, dem som tro på hans Namn;
13 Bika sia ti bana beni mu menga voti mu luzolo lu nsuni babutukila, voti mu luzolo lu mutu vayi babutu mu luzolo lu Nzambi.
Hvilke icke af blod, icke heller af köttslig vilja, icke heller af någors mans vilja, utan af Gudi födde äro.
14 Diambu dikituka nsuni ayi diyiza zinga va khatitsikꞌeto. Beto tumona nkembo andi; banga nkembo wu Muana wumosi kaka wowo wuba kuidi Tata. Nkembo beni wuba wuwala mu nlemvo ayi mu kiedika.
Och Ordet vardt kött, och bodde ibland oss; och vi sågom hans härlighet, såsom enda Sonsens härlighet af Fadrenom, full med nåd och sanning.
15 Yowani wuntelimina kimbangi bu katuba mu yamikina: —Talanu mutu wawu, niandi ndiyolukila mu thangu ndilukamba: mutu wowo wunkuiza ku manima mama wundutidi munneni, bila niandi wutuama kukibela ayi minu.
Johannes vittnar om honom, ropar, och säger: Denne varet, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag;
16 Mu diambu di fuluka ku nlemvo andi, beto boso tutambula lusakumunu va mbata lusakumunu.
Och af hans fullhet hafve vi alle fått, och nåd för nåd.
17 Bila Moyize niandi wuvana Mina vayi Yesu Klisto niandi wunata nlemvo ayi kiedika.
Ty genom Mosen är lagen gifven; nåd och sanning är kommen genom Jesum Christum.
18 Kadi mutu kamuenieti Nzambi ko vayi Muanꞌandi wumosi kaka widi va ndambu yi Tata, niandi wunzabikisidi.
Ingen hafver någon tid sett Gud; ende Sonen, som är i Fadrens sköt, han hafver det kungjort.
19 Vava vadi kimbangi ki Yowani mu thangu Bayuda baba ku Yelusalemi bafidisa zinganga Nzambi ayi Balevi muingi banyuvula: “ngeyo widi nani e?”
Och detta är Johannis vittnesbörd, då Judarna sände Prester och Leviter af Jerusalem, att de skulle fråga honom: Ho äst du?
20 Buna wuba kamba kiedika mu kambu memata: —Minu ndisi ama Klisto ko.
Och han bekände, och försakade icke; och bekände han: Icke är jag Christus.
21 Babuela kunyuvula: —Vayi buna widi nani e? Widi Eli? Wuba vutudila: —Ndisi ama Eli ko! Bawu babuela kunyuvula: —Widi mbikudi e? Wuba vutudila: —Nana.
Då frågade de honom: Hvad då; äst du Elias? Han sade: Jag är det icke. Äst du en Prophet? Och han svarade: Nej.
22 Buna babuela kunyuvula diaka: —Vayi widi nani e? Wutukamba muingi tubaka buvanina mvutu kuidi bobo batutumini. Mbi wuntuba mu diambu di ngeyo veka e?
Då sade de till honom: Ho äst du, att vi måge gifva dem svar, som oss sändt hafva? Hvad säger du om dig sjelf?
23 Buna wuba kamba: —Minu ndidi mbembo yi mutu wowo wulembo yamikina mu dikanga: luludika nzila yi Pfumu banga bu bikudila mbikudi Ezayi.
Sade han: Jag är ens ropandes röst i öknene: Rödjer Herrans väg, som Esaias Propheten sagt hafver.
24 Batu Bobo bafidusu baba mu dikabu di Bafalisi;
Och de, som sände voro, voro af de Phariseer.
25 banyuvula: —Enati wisi Klisto ko voti Eli ko, voti mbikudi ko vayi buna bila mbi wulembo botikila e?
Och de frågade honom, och sade till honom: Hvi döper du då, medan du äst icke Christus, icke heller Elias, icke heller en Prophet?
26 Yowani wuba vutudila: —Minu ndilembo lubotikila mu nlangu, vayi va khatitsikꞌeno vadi mutu wumosi wulukambulu zaba,
Svarade dem Johannes, och sade: Jag döper med vatten; men midt ibland eder står den I icke kännen.
27 mutu wowo wunkuiza ku manima mama, ndisi fuana ko mu nianguna minsinga mi zisapatu ziandi.
Han är den som efter mig komma skall, hvilken för mig varit hafver; hvilkens skotväng jag icke värdig är upplösa.
28 Mambu mama ku Betani maviokila, buala buidi va disimu di nzadi Yolidani, kuna Yowani kaba botikilanga batu.
Detta skedde i Bethabara, på hinsidon Jordan, der Johannes döpte.
29 Mu lumbu kilanda, Yowani wumona Yesu wunkuiza kuidi niandi, buna wutuba: —Tala, Muana dimemi di Nzambi wumbotulanga masumu ma nza.
Dagen derefter såg Johannes Jesum komma till sig, och sade: Si, Guds Lamb, som borttager verldenes synd.
30 Niandi mutu wowo ndiluyolukila bu ndilukamba ti: “Mutu wowo wunkuiza ku manima mama wundutidi munneni bila niandi wutuama kukibela ayi minu.”
Denne äret, om hvilken jag sagt hafver: Efter mig skall komma en man, den för mig varit hafver; ty han var förr än jag:
31 Minu ndisia tuama kunzaba ko, vayi mu diambu kazabakana kuidi Iseli diawu minu ndilembo botikila mu nlangu.
Och jag kände honom icke; men på det han skulle varda uppenbar i Israel, fördenskull är jag kommen, till att döpa med vatten.
32 Yowani wutelama kimbangi bu katuba: —Ndimona Pheve yitotukila ku Diyilu banga dibembe, yivuanda va niandi.
Och Johannes vittnade, och sade: Jag såg Andan nederkomma i dufvoliknelse af himmelen, och blef på honom;
33 Kuidi minu, ndisi kunzaba ko; vayi mutu wowo wuthuma mu kuiza botika mu nlangu niandi wukhamba: “Va mutu wowo wela mona Pheve yikulukidi va niandi ayi yivuendi va niandi; buna niandi mutu wela botikila mu Pheve Yinlongo.”
Och jag kände honom icke; men den som mig sände, till att döpa med vatten, han sade till mig: Öfver hvilken du far se Andan nederkomma, och blifva på honom, han är den som döper med den Helga Anda.
34 Buna minu ndimona ayi nditelama kimbangi ti mutu wawu niandi muana Nzambi.
Och jag såg det, och vittnade att han är Guds Son.
35 Diaka mu lumbu kilanda, Yowani wuba diaka vana ayi minlonguki miandi miodi.
Dagen derefter stod åter Johannes, och två af hans lärjungar.
36 Mu thangu kamona Yesu wumviokila vana buna wutuba: —Tala, Muana dimemi di Nzambi.
Och som han fick se Jesum gå, sade han: Si, Guds Lamb.
37 Minlonguki mi miodi minwa bu katuba, buna milandakana Yesu.
Och de två hans lärjungar hörde honom tala, och följde Jesum.
38 Yesu bu kabaluka wuba mona balembo nlandakana. Diawu kaba yuvudila: —A mbi luntomba e? Bamvutudila: —Labi bu dinsundula Nlongi, kuevi wukala e?
Då vände Jesus sig om, och såg dem följa sig, och sade till dem: Hvad söken I? Då sade de till honom: Rabbi (det betyder Mästar), hvar vistas du?
39 Wuba kamba: —Yizanu ayi malumona. Bayenda ayi bamona va kaba nkalanga. Bakala yandi mu lumbu kina; yiba nduka-nduka thangu yi nya yi masika.
Då sade han till dem: Kommer, och ser. De kommo, och sågo hvar han vistades, och blefvo den dagen när honom; och det var vid tionde timman.
40 Andele, khomba yi Simoni Piela, wuba wumosi mu minlonguki beni miodi miomi miwa mambu ma Yowani ayi milandakana Yesu.
Och var Andreas, Simonis Petri broder, en af de två, som hade hört af Johanne; och följde Jesum.
41 Ku nzimunina, niandi wuyenda bata theti khombꞌandi Simoni, wunkamba: —Beto tumueningi Mesiya Tsundu Mesiya Klisto.
Han fann först sin broder Simon, och sade till honom: Vi hafve funnit Messiam, det betyder den Smorda.
42 Buna wunnata kuidi Yesu. Yesu bu kantala, buna wunkamba: —Ngeyo widi Simoni, muana Zonasi. Ngeyo wela tedolongo Sefasi. Tsundu Sefasi “Ditadi”.
Och han hade honom till Jesum. Då Jesus fick se honom, sade han: Du äst Simon, Jona son; du skall heta Cephas, det betyder hälleberg.
43 Mu lumbu kilanda, Yesu wukana kuenda ku Ngalili. Wumona Filipi ayi wunkamba: —Wundandakana!
Dagen derefter ville Jesus gå ut i Galileen; och fann Philippum, och sade till honom: Följ mig.
44 Filipi wuba muisi Betesayida, divula dimosi ayi Andele ayi Piela.
Och var Philippus af Bethsaida, Andree och Petri stad.
45 Filipi wuyenda tala Natanayeli ayi wunkamba: —Beto tumueningi mutu wowo Moyize kayolukila mu Mina ayi wowo mimbikudi miyolukila, dizina diandi Yesu, muana zozefu muisi Nazaleti.
Philippus fann Nathanael, och sade till honom: Den som Mose hafver skrifvit om i lagen, och Propheterna, hafve vi funnit, Jesum, Josephs son af Nazareth.
46 Natanayeli wunkamba: —Buna ku Nazaleti kulenda kuandi totukila diambu dimboti e? Filipi wumvutudila: —Yiza ayi mona.
Och Nathanael sade till honom: Kan något godt komma af Nazareth? Philippus sade till honom: Kom, och se.
47 Yesu wumona Natanayeli wulembo yizi ku kaba, buna wutuba: —Tala muisi Iseli wukiedika, mu niandi mukambulu mayuya.
Jesus såg Nathanael komma till sig, och sade om honom: Si, en rätt Israelit, i hvilkom intet svek är.
48 Natanayeli wunyuvula: —Kuevi wunzabidi e? Yesu wumvutudila: —Tuamina Filipi kiza kambi, bu vuendingi kuna tsi nti wu figi, minu ndimueningi.
Då sade Nathanael till honom: Hvaraf känner du mig? Jesus svarade, och sade till honom: Förr än Philippus kallade dig, då du vast under fikonaträt, såg jag dig.
49 Buna Natanayeli wunkamba: —Nlongi, ngeyo widi Muana Nzambi, widi ntinu wu Iseli.
Nathanael svarade, och sade till honom: Rabbi, du äst Guds Son: Du äst Israels Konung.
50 Yesu wumvutudila: —Ngeyo wilukidi bu ndikembi ti ndimueningi bu vuendingi ku tsi nti wu figi e? Wela mona mambu manneni viokila mama.
Jesus svarade, och sade till honom: Efter det jag sade dig, att jag såg dig under fikonaträt, tror du; större ting, än desse äro, skall du få se;
51 Buna wubuela kamba: —Bukiedika ndikulukamba, luela mona Diyilu dizibukidi ayi zimbasi zi Nzambi ziela maka ayi kuluka va muana mutu.
Och sade till honom: Sannerliga, sannerliga säger jag eder: Härefter skolen I få se himmelen öppen, och Guds Änglar fara upp och neder öfver menniskones Son.
