Psaltaren 144

1 En Psalm Davids. Lofvad vare Herren, min tröst, den mina händer lärer strida, och mina finger örliga;

De David. Béni soit l'Éternel, mon rocher, qui forme mes mains au combat, et mes doigts à la bataille,

2 Min barmhertighet och min borg, mitt beskärm och min hjelpare, min sköld, på den jag tröster; den mitt folk under mig tvingar;

lui, mon bienfaiteur et ma citadelle, ma forteresse, et mon libérateur, mon bouclier, mon refuge, lui qui m'assujettit des peuples!

3 Herre, hvad är menniskan, att du så låter dig vårda om henne; och menniskones son, att du så aktar uppå honom?

Éternel, qu'est-ce que l'homme, pour que tu le connaisses? l'enfant d'Adam, pour que tu t'occupes de lui?

4 Är dock menniskan lika som intet. Hennes tid går bort såsom en skugge.

L'homme est semblable au souffle, et ses jours, à une ombre qui passe.

5 Herre, böj din himmel, och stig härned; tag uppå bergen, att de ryka.

Éternel, incline tes Cieux, et descends! Touche les montagnes, et qu'elles fument!

6 Låt ljunga, och förströ dem; skjut dina skott, och förskräck dem.

Darde la foudre, et disperse-les! Lance tes flèches, et les mets en déroute!

7 Sänd dina hand af höjdene, och förlossa mig, och fräls mig ifrå stor vatten, ifrå de främmande barnas händer;

D'en haut étends ta main! Délivre-moi, et me tire des grandes eaux, de la main des enfants de l'étranger,

8 Hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska.

dont la bouche profère le mensonge, et dont la droite est une droite parjure!

9 Gud, jag vill sjunga dig en ny viso; jag vill spela dig på psaltare af tio stränger;

O Dieu, je veux te chanter un cantique nouveau, sur le luth à dix cordes je veux te célébrer,

10 Du, som gifver Konungomen seger, och förlöser din tjenare David ifrå dens ondas mordsvärd.

toi, qui accordes au Roi la victoire, toi, qui sauvas ton serviteur David de la funeste épée!

11 Förlös mig ock, och hjelp mig ifrå de främmande barnas hand; hvilkas lära är onyttig, och deras gerningar falska;

Délivre-moi, et me tire de la main des enfants de l'étranger, dont la bouche profère le mensonge, et dont la droite est une droite parjure!

12 Att våre söner måga uppväxa i deras ungdom, såsom plantor; och våra döttrar, såsom beprydde svalar, såsom palats;

Afin que nos fils soient comme des plantes grandissant dans leur jeunesse, et nos filles comme des colonnes angulaires sculptées en figures dans les palais.

13 Och våra visthus fulle vara, de der spisning utgifva kunna, den ena efter den andra; att våra får måga bära tusend och hundrade tusend, i våra afvelsgårdar;

Que nos greniers soient remplis, fournissant toutes sortes de biens! Que nos brebis multiplient par milliers, qu'elles soient par myriades dans nos champs!

14 Att våre oxar måga mycket arbete göra; att ingen skade, ingen olycka eller klagan på våra gator är.

Que nos chefs soient élevés! qu'il n'y ait ni brèche, ni attaque, ni clameurs dans nos rues!

15 Saligt är det folk, hvilko alltså går; men saligt är det folk, hvilkets Gud Herren är.

Heureux le peuple dont il en est ainsi! Heureux le peuple dont l'Éternel est le Dieu!