Proverbs 24
1 Be not envious of evil men, And desire not to be with them.
Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
2 For destruction doth their heart meditate, And perverseness do their lips speak.
Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
3 By wisdom is a house builded, And by understanding it establisheth itself.
Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
4 And by knowledge the inner parts are filled, [With] all precious and pleasant wealth.
Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
5 Mighty [is] the wise in strength, And a man of knowledge is strengthening power,
En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
6 For by plans thou makest for thyself war, And deliverance [is] in a multitude of counsellors.
Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
7 Wisdom [is] high for a fool, In the gate he openeth not his mouth.
Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
8 Whoso is devising to do evil, Him they call a master of wicked thoughts.
Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
9 The thought of folly [is] sin, And an abomination to man [is] a scorner.
Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
10 Thou hast shewed thyself weak in a day of adversity, Straitened is thy power,
Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
11 If [from] delivering those taken to death, And those slipping to the slaughter — thou keepest back.
Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
12 When thou sayest, 'Lo, we knew not this.' Is not the Ponderer of hearts He who understandeth? And the Keeper of thy soul He who knoweth? And He hath rendered to man according to his work.
Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
13 Eat my son, honey that [is] good, And the honeycomb — sweet to thy palate.
Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
14 So [is] the knowledge of wisdom to thy soul, If thou hast found that there is a posterity And thy hope is not cut off.
Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
15 Lay not wait, O wicked one, At the habitation of the righteous. Do not spoil his resting-place.
Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
16 For seven [times] doth the righteous fall and rise, And the wicked stumble in evil.
Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
17 In the falling of thine enemy rejoice not, And in his stumbling let not thy heart be joyful,
Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
18 Lest Jehovah see, and [it be] evil in His eyes, And He hath turned from off him His anger.
Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
19 Fret not thyself at evil doers, Be not envious at the wicked,
Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
20 For there is not a posterity to the evil, The lamp of the wicked is extinguished.
Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
21 Fear Jehovah, my son, and the king, With changers mix not up thyself,
Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
22 For suddenly doth their calamity rise, And the ruin of them both — who knoweth!
Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
23 These also are for the wise: — To discern faces in judgment is not good.
Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
24 Whoso is saying to the wicked, 'Thou [art] righteous,' Peoples execrate him — nations abhor him.
Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
25 And to those reproving it is pleasant, And on them cometh a good blessing.
Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
26 Lips he kisseth who is returning straightforward words.
Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
27 Prepare in an out-place thy work, And make it ready in the field — go afterwards, Then thou hast built thy house.
Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
28 Be not a witness for nought against thy neighbour, Or thou hast enticed with thy lips.
Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
29 Say not, 'As he did to me, so I do to him, I render to each according to his work.'
Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
30 Near the field of a slothful man I passed by, And near the vineyard of a man lacking heart.
Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
31 And lo, it hath gone up — all of it — thorns! Covered its face have nettles, And its stone wall hath been broken down.
Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
32 And I see — I — I do set my heart, I have seen — I have received instruction,
Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
33 A little sleep — a little slumber — A little folding of the hands to lie down.
Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
34 And thy poverty hath come [as] a traveller, And thy want as an armed man!
Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.
