Hebrews 2

1 Therefore we ought to pay greater attention to the things that were heard, lest perhaps we drift away.

Derföre skole vi dess bätter taga vara på det oss sagdt är, att vi tilläfventyrs icke förderfves.

2 For if the word spoken through angels proved steadfast, and every transgression and disobedience received a just penalty,

Ty vardt det ordet fast, som genom Änglarna taladt var; och all öfverträdelse och olydighet hafver fått sin rätta lön;

3 how will we escape if we neglect so great a salvation—which at the first having been spoken through the Lord, was confirmed to us by those who heard,

Huru skole vi undfly, om vi sådana salighet icke akte? hvilken, sedan hon först predikad vardt af Herranom, är kommen in på oss, af dem som det hört hade;

4 God also testifying with them, both by signs and wonders, by various works of power, and by gifts of the Holy Spirit, according to his own will?

Och Gud hafver gifvit vittnesbörd dertill med tecken, under, och mångahanda krafter och med den Helga Andas utskiftelse, efter hans vilja.

5 For he didn’t subject the world to come, of which we speak, to angels.

Ty han hafver icke undergifvit Änglomen den tillkommande verldena, der vi om tale.

6 But one has somewhere testified, saying, “What is man, that you think of him? Or the son of man, that you care for him?

Men en betygar enstäds, och säger: Hvad är menniskan, att du tänker på honom; eller menniskones Son, att du söker honom?

7 You made him a little lower than the angels. You crowned him with glory and honor.

Du hafver en liten tid låtit honom öfvergifven vara af Änglarna; med äro och pris hafver du krönt honom, och satt honom öfver dina händers verk;

8 You have put all things in subjection under his feet.” For in that he subjected all things to him, he left nothing that is not subject to him. But now we don’t yet see all things subjected to him.

All ting hafver du lagt under hans fötter. I det han nu all ting hafver honom underlagt, hafver han intet undantagit, det honom icke underlagdt är. Dock se vi icke ännu all ting vara honom underlagd.

9 But we see him who has been made a little lower than the angels, Jesus, because of the suffering of death crowned with glory and honor, that by the grace of God he should taste of death for everyone.

Men Jesum, som en liten tid hafver öfvergifven varit af Änglarna, se vi, för dödsens lidandes skull, krönt vara med äro och pris; på det han af Guds nåd skulle smaka döden för alla.

10 For it became him, for whom are all things and through whom are all things, in bringing many children to glory, to make the author of their salvation perfect through sufferings.

Ty det höfde honom, för hvilkens skull all ting äro, och genom hvilken all ting äro, den der mång barn till härlighet fört hade, att han deras salighets höfdinga skulle, genom lidande, fullkommen göra.

11 For both he who sanctifies and those who are sanctified are all from one, for which cause he is not ashamed to call them brothers,

Efter den som helgar, och de som helgade varda, äro alle af enom; derföre skämmes han ock icke kalla dem bröder;

12 saying, “I will declare your name to my brothers. Among the congregation I will sing your praise.”

Sägandes: Jag vill förkunna ditt Namn minom brödrom, och midt i församlingen prisa dig;

13 Again, “I will put my trust in him.” Again, “Behold, here I am with the children whom God has given me.”

Och åter: Jag vill sätta min tröst till honom; och åter: Si, jag och barnen, som Gud mig gifvit hafver.

14 Since then the children have shared in flesh and blood, he also himself in the same way partook of the same, that through death he might bring to nothing him who had the power of death, that is, the devil,

Efter barnen hafva kött och blod, är ock han dess delaktig vorden; på det han skulle genom döden nederlägga honom, som döden i våld hade, det är djefvulen;

15 and might deliver all of them who through fear of death were all their lifetime subject to bondage.

Och göra dem fri, som i allt sitt lefverne, genom dödsens räddhåga, måste trälar vara.

16 For most certainly, he doesn’t give help to angels, but he gives help to the offspring of Abraham.

Ty han tager ingenstäds på sig Änglarna; utan Abrahams säd tager han på sig.

17 Therefore he was obligated in all things to be made like his brothers, that he might become a merciful and faithful high priest in things pertaining to God, to make atonement for the sins of the people.

Derföre måste han i all stycke vara bröderna lik; på det han skulle vara barmhertig, och en trogen öfverste Prest för Gudi, att försona folkens synder.

18 For in that he himself has suffered being tempted, he is able to help those who are tempted.

Ty deraf att han vardt pint och frestad, kan han hjelpa dem som frestas.