Matthai 12
1 Cawh Jesu taw Sabath nyn awh lo awhkawng cet hy. A hubatkhqi ing amik phoen cawi nawh caangvui ce dy unawh ai uhy.
I den tiden gick Jesus genom säd på Sabbathen; och hans Lärjungar voro hungrige, och begynte upprycka ax, och äta.
2 Farasikhqi ing ami huh awh, a venawh “Toek lah, Sabath nyn awh sai aham amak ciim ce na hubatkhqi ing sai uhy,” tina uhy.
När de Phariseer det sågo, sade de till honom: Si, dine Lärjungar göra det som icke lofligit är göra på Sabbathen.
3 Cehlai, a mingmih a venawh, “David ing a pyikhqi mi amik phoen a cawih awhkaw ik-oeih ami sai ce namik noet khawi nu?
Men han sade till dem: Hafven I icke läsit hvad David gjorde, när han, och de som med honom voro, hungrade;
4 Anih ing Khawsa ipkhui na lut nawh, khawsoeihkhqi doeng ing ami ai khawi phaihpi ce, amah ingkaw a pyikhqi ing a mami ai hly kawi phaihpi ami ai ce?
Huru han gick in i Guds hus, och åt skådobröden, som honom icke var lofligit äta; icke heller dem, som med honom voro, utan allenast Prestomen?
5 Sabath nyn awh tempul khuiawh khawsoeihkhqi ing Sabath am zeih hlai uhy, coet akap kaana ami awm ce, anaa cabu khuiawh am nami noet khawi nawh nu?
Eller hafven I icke läsit i lagen, att på Sabbathen bryta Presterna Sabbathen i templet; och äro likväl utan skuld?
6 Ka nik kqawn peek khqi bawkim anglakawh ak bau khqoet ce vawh awm hy.
Men jag säger eder, att här är den som är mer än templet.
7 Bulnaak anglakawh qeennaak ni ka ngaih,' ti ak awi ve naming zaaksim mantaw, ak awm moel moel ak thlang ce am thawlh sak hlai voei uk ti.
Men vissten I hvad det vore: Jag hafver lust till barmhertighet, och icke till offer, då dömden I icke de oskyldiga;
8 Kawtih thlanghqing Capa taw Sabath Bawi na awm hy,” tinak khqi hy.
Ty menniskones Son är en Herre, desslikes ock öfver Sabbathen.
9 Ce a hyn ce cehta nawh, a mingmih a Sinakawk khuina ce cet hy,
Då gick han dädan fram bätter, och kom i deras Synagogo;
10 cawh kut ak kheem thlang pynoet ce ana awm hy. Jesu ce thawlh amik puk thainaak aham, “Sabath nyn awh thlak tlo qoei sak ve ak caih nu?” tinawh doet uhy.
Och si, der var en man, som hade ena bortvissnada hand; och de sporde honom, sägande: Må man ock hela om Sabbathen? på det de måtte anklaga honom.
11 A mingmih venawh, “Nangmih ak khuiawh thlang pynoet ing tuu pynoet ta mai lah seh, cawhkaw a tuu ce Sabath nyn awh lawkkhqawng na ang tlaak mantaw am na mik dawk hly aw?
Då sade han till dem: Hvilken är den menniska ibland eder, som hafver ett får, och om det faller i gropena om Sabbathen, går han icke och fattar uti det, och drager det upp?
12 Cawhtaw thlanghqing ve tuu anglakawh izah nu a phu a awm khqoet! Cedawngawh Sabath nyn awh ik-oeih leek sai ve thym hy,” tina hy.
Huru mycket bättre är nu en menniska än ett får? Derföre må man ju göra väl på Sabbathen.
13 Cawhkaw thlang venawh, “Na baan ce zyng lah,” tina hy. Anih ing a baan ce a zyng awh a kut ce akut langben amyihna leek pahoei hy.
Och sade han till mannen: Räck ut dina hand; och han uträckte henne; och hon vardt färdig igen, såsom den andra.
14 Cehlai Farasikhqi taw cawn unawh ikawmyihna nu amah ve ni him naak thai lah voei, tinawh doet qu uhy.
Då gingo de Phariseer ut, och lade råd emot honom, huru de måtte förgöra honom.
15 Jesu ing ce ce a sim dym a dawngawh, ce a hyn ce cehta hy. Thlang kqeng khawzah ing ahu awh bat uhy, anih ing cekkhqi a tlawhnaakkhqi boeih ce qoei sak hy,
Men när Jesus det förnam, gick han dädan; och honom följde mycket folk, och han gjorde dem alla helbregda;
16 anih a u nu tice a mamik kqawnnaak aham yn khqi hy.
Och hotade dem, att de icke skulle uppenbara honom;
17 Tawngha Isaiah ing anak kqawn awi ce a cupnaak thai aham vemyihna awm hy:
På det fullkomnas skulle det som sagdt var genom Propheten Esaias, som sade:
18 Ve ve ka tyihzoeih thlak tyh, lungna nawh ka ym soeih ni; kang Myihla ce ak khan awh ta kawng nyngsaw, anih ing thymnaak ram tawm awh kqawn kaw.
Si, min tjenare, den jag utvalt hafver; min käreste, i hvilkom min själ hafver ett godt behag; jag skall sätta min Anda på honom, och han skall förkunna Hedningomen domen.
19 Anih taw am tlaai kawmsaw khy awm am khy kaw; lam awh anih ak awi ce u ingawm am za kaw.
Han skall icke kifva eller ropa, och hans röst skall man icke höra på gatomen.
20 Anih ing thymnaak ing a noeng hlandy, paipoeng akawng ak pleep ce ap kqai poet kawmsaw, thut awhkaw maikhu awm am thi zip kaw.
Den rö, som krossad är, skall han icke sönderbryta; och vekan, som ryker, skall han icke utsläcka, tilldess han utförer domen till en seger;
21 Ang ming awh qam tawm thlang ing ngaih-unaak ta kawm uh, a ti ceni.
Och i hans Namn skola Hedningarna hoppas.
22 Cawh ak kawk khuiawh qaai be nawh mik ak hyp awi awm ak myh thlang pynoet ce, a venawh law pyi uhy, Jesu ing anih ce qoei sak nawh awi awm a pau thai pahoei coengawh amik awm dang pe pahoei hy.
Då hades fram till honom en, som var besatt med djefvulen, han var blind och dumbe; den gjorde han helbregda, så att samme blinde och dumbe både talade och såg.
23 Cawhkaw ak awm thlang kqeng ce a ming ngaih kyi nawh, “Ve ak thlang ve David a capa hy voei nu?” ti uhy.
Och allt folket blef förskräckt, och sade: Är denne icke Davids Son?
24 Cehlai Farasikhqi ing ce ak awi a ming zaak awh, “Ve ak thlang ing ve qaai boei Belzabub ak caming ni qaaikhqi a hqek,” tina uhy.
Men när de Phariseer det hörde, sade de: Han utdrifver icke djeflar, utan med Beelzebub, djeflarnas öfversta.
25 A mingmih ak kawpoek ce Jesu ing sim nawh a mingmih a venawh, “Kawmih a qam awm ak khuiawh a ming phekbo qu awhtaw am dyi thai hy.
Då nu Jesus förstod deras tankar, sade han till dem: Hvart och ett rike, som är tvedrägtigt emot sig sjelft, det blifver öde; och hvar och en stad, eller hus, som är tvedrägtigt emot sig sjelft, blifver icke ståndandes.
26 Setan ing Setan ce a hqek mantaw, amah ingkaw amah qaal qu nawn kawm nih saw ikawpna a qam ang dyih thai kaw?
Är det nu så, att Satan drifver Satan ut, då är han tvedrägtigt emot sig sjelf; huru blifver då hans rike beståndandes?
27 Kai ing Belzabub ak caming qaaikhqi ka hqek awhtaw, namik thlangkhqi ing u ak caming nu qaaikhqi ami hqek lawt?
Och är det så, att jag drifver djeflar ut med Beelzebub, med hvem drifva då edor barn dem ut? Derföre skola de vara edra domare.
28 Kai ing Khawsa Myihla ing qaaikhqi ce ka hqek awhtaw Khawsa qam taw nangmih ak khan awh pha hawh hy.
Men är det så, att jag drifver djeflar ut med Guds Anda, då är ju Guds rike kommet till eder.
29 Ikawmyihna thlang ing ip takung thak awm soeih ce a pin hlan awh a im ce muk penawh a ik-oeihkhqi ce a lawh naak peek thai kaw? A pin coengawh man a im ce a muk peek thai kaw.
Eller, huru kan någor gå i ens mägtigs mans hus, och beröfva honom hans boting bort, utan han först binder den mägtiga, och så sedan skinnar hans hus?
30 Kai ama nik bawng taw kai anik qaalnaak thlang na awm nawh, kai ama nik cawipyi taw ak thehkung na awm hy.
Hvilken som icke är med mig, han är emot mig; och hvilken som icke församlar med mig, han förskingrar.
31 Cedawngawh ka nik kqawn peek khqi, thawlhnaak soepkep ingkaw Khawsa ak kqawnseet thlangkhqik khan awh qeenkhaw ngainaak awm kaw, cehlai Ciim Myihla ak kqawnseet thlang ak khan awh qeenkhaw ngainaak am awm kaw.
Fördenskull säger jag eder: All synd och försmädelse blifver menniskomen förlåten; men försmädelse mot Andan skall icke blifva menniskomen förlåten.
32 U awm thlanghqing Capa ak kqawnseet taw qeenkhaw ngai na awm hlai moe, Ciim Myihla ak kqawnseet taw tuh awm, ak law hly kawi a tym awh awm qeenkhaw ngainaak am awm kaw. (aiōn g165)
Och hvilken som säger något emot menniskones Son, det varder honom förlåtet: men hvilken som säger något emot den Helga Anda, det varder honom icke förlåtet, hvarken i denna, eller i den tillkommande verld. (aiōn g165)
33 ”Thing ak leek awhkawng thaih leek qah nawh, thing ak che awhkawng thaih che qah lawt hy, ak thaih awhkawng thing ce sim uhy.
Görer antingen trät godt, så varder frukten god; eller ock görer trät ondt, så varder frukten ond; ty af fruktene känner man trät.
34 Nangmih khqui a cadilkhqi, nangmih thlak chekhqi ing ikawmyihna ik-oeih leek namik kqawnnaak qoe kaw? Kawlung ak khui awhkaw ak awm ik-oeih ceni nim kha ingawm ak kqawn.
I huggormars afföda, huru kunnen I tala något godt, medan I ären sjelfve onde? Ty der hjertat med fullt är, deraf talar munnen.
35 Thlak leek ing a ik-oeih leek ak khui awhkawng a ik-oeih leek ce hawlaw nawh, thlak che ing a ik-oeih che ak khui awhkawng ik-oeih amak leek ce hawlaw lawt hy.
En god menniska bär godt fram af hjertans goda fatabur; och en ond menniska bär ondt fram af en ond fatabur.
36 Cehlai ka nik kqawn peek khqi, thlangkhqi ing awi ak poek ceet kaana amik kqawnnaak awh ce awidengnaak nyn awh kqawn caih sak tlaih na awm kaw.
Men jag säger eder, att för hvart och ett fåfängt ord, som menniskorna tala, skola de göra räkenskap på domedag.
37 Nak awi ak caming cang kawm tiksaw nak awi ak caming dawk kawp ti,” tinak khqi hy.
Ty af din ord skall du blifva rättfärdig hållen, och af din ord skall du varda fördömd.
38 Cekcoengawh Farasikhqi ingkaw anaa awi ak qeekungkhqi ing a venawh, “Cawngpyikung, nang ak kawpoek kyi ik-oeih sai huh aham,” tina uhy.
Då svarade någre utaf de Skriftlärda och de Phariseer, och sade: Mästar, vi vilje se tecken af dig.
39 Cehlai a mingmih a venawh, “Thlak leek am ingkaw samphaih cadilkhqi ingtaw kawpoek kyi hatnaakkhqi ce thoeh uhy! Tawngha Jonah ak kawpoek kyi hatnaak am taw ak chang hatnaak peek na am awm kaw.
Svarade han, och sade till dem: Detta vrånga och horiska slägtet söker efter tecken; och thy skall intet tecken gifvas, annat än Jone Prophetens tecken.
40 Kawtih Jonah taw ngak bau ak phoen khuiawh hyp thym ingkaw than thum awm hy, cemih lawtna thlanghqing Capa awm dek khuiawh awm lawt kaw.
Ty såsom Jonas var i tre dagar och tre nätter i hvalfiskens buk; så skall menniskones Son vara i tre dagar och i tre nätter i jordene.
41 Nenivi khaw awhkaw thlangkhqi ce vawhkaw cadilkhqi mi awidengnaak khawnyn awh dyi haih kawm usaw cekkhqi ing dawk sak kawm uh; kawtih cekkhqi taw Jonah ak awih kqawnnaak awh zut uhy, ngai lah uh, Jonah anglakawh ak bau khqoet ce vawh awm hy.
De Ninivitiske män skola stå upp på domen med detta slägtet, och fördöma det; ty de bättrade sig efter Jone predikan; och si, här är mer än Jonas.
42 Khan ben nakaw Sangpahrang nu ce ve canukhqi mi awidengnaak nyn awh dyi haih kawm usaw anih ing vekkhqi ve dawk sak khqi kaw; kawtih anih taw Solomon a cyihnaak awi ak ngai na khawmdek a dytnaak nakawng law hy; ngai lah uh, Solomon anglakawh ak bau khqoet ce vawh awm hy.
Drottningen af söderlanden skall stå upp på domen med detta slägtet, och fördöma det; ty hon kom ifrå jordenes ända, till att höra Salomons visdom; och si, här är mer än Salomon.
43 “Thlang ak kawk khui awhkawng qaih che ce ak cawn coengawh, tui ama awmnaak hunkhqi na cet nawh dymnaak ce sui hy, cehlai am hu hy.
När den orene anden är utfaren af menniskone, så vandrar han genom de rum, som torr äro, söker efter hvilo, och finner ingen.
44 Cedawngawh vemyihna tihy, 'ka cehtaak im na hlat tlaih vang nyng,' ti hy. Ang hlat tlaih awh im ak caihping ak hoeng ce hu hy.
Så säger han: Jag vill komma igen i mitt hus, der jag utgick; och när han kommer, finner han det tomt, och rent sopadt, och prydt.
45 Amah anglakawh ak che khqoet qaaikhqi ce kun pyi nawh, cawh awm uhy. Cawhtaw ce ak thlang ce ak cyk awh kawng lak awh nauh khqoet hy. Cemyihna vawhkaw thlak che cadilkhqi venawh awm lawt kaw,” tinak khqi hy.
Så går han bort, och tager sju andra andar till sig, de som värre äro än han sjelfver; och då de der inkomma, bo de der; så blifver den menniskones sista värre än det första. Så varder ock tillgångandes med detta vrånga slägtet.
46 Jesu ing thlang kqeng a venawh awi ak kqawn huiawh a nu ingkaw a koeinaakhqi ce a venawh awi kqawn aham a leng na dyi uhy.
Vid han ännu talade till folket, si, hans moder och bröder stodo utanföre, och ville tala med honom.
47 Thlang pynoet ing a venawh, “Na nu ingkaw na koeinaakhqi ing na venawh awi kqawn aham a leng na dyi uhy,” tina hy.
Då sade en till honom: Si, din moder och dine bröder stå ute, och vilja tala med dig.
48 Cehlai awi ak kqawn peekkung a venawh, “Ka nu ingkaw ka koeinaakhqi ce ukhqi nu? tina hy.
Då svarade han, och sade till den, som honom bådade: Hvilken är min moder, och hvilke äro mine bröder?
49 A hubatkhqi ce a kut ing khi nawh, “Vekkhqi ve ka nu ingkaw ka koeinaakhqi hawh ni!
Och räckte ut handena åt sina Lärjungar, och sade: Si, min moder och mine bröder.
50 U awm khawk khan awhkaw ka Pa ak kawngaih ak sai boeih taw ka koeinaakhqi ingkaw ka nu na awm hy,” tina hy.
Ty hvar och en, som gör mins Faders vilja, som är i himmelen, han är min broder, och syster, och moder.
