Luke 13
1 Cawh, ce nyn awh thlang vang law unawh, cekkhqi ing Galili qam thlang, Pilat ing thi, ami Khawsa bawknaak awh khqin himnaak awh a pa sak khqi awithang ce Jesu theen uhy.
På samma tid voro der någre tillstädes, som bådade honom om de Galileer, hvilkas blod Pilatus hade blandat med deras offer.
2 Jesu ing, “Cawhkaw Kalili thlangkhqi ce ak chang Kalili thlang khqi anglakawh ami thawlh bet dawngawh ni cemyihna ami zawk hy, tinawh namik poek nawh nu?
Då svarade Jesus, och sade till dem: Menen I att desse Galileer voro syndare för alla Galileer, efter de sådant ledo?
3 Ka nik kqawn peek khqi, cekkhqi ce am thawlh bet uhy! Cehlai nangmih awm am naming zut awhtaw, plawci lawt kawm uk ti.
Nej, säger jag eder; utan om I icke bättren eder, skolen I alle sammalunda förgås.
4 Am awhtaw, Siloam ip sang ang tluk awh thlang hlaihkqet a kyih qen ce, Jerusalem awhkaw thlang khqing lak awh ami thawlh bet dawngawh vani hy voei tinawh namik poek nawh nu?
Eller de aderton, som tornet i Siloa föll uppå, och drap dem, menen I att de brottslige voro för alla menniskor, som bo i Jerusalem?
5 Ka nik kqawn peek khqi, cekkhqi ce am thawlh bet uhy! Cehlai nangmih awm am naming zut awhtaw plawci lawt kawm uk ti,” tinak khqi hy.
Nej, säger jag eder; utan om I icke bättren eder, skolen I alle sammalunda förgås.
6 Cekcoengawh vawhkaw nyhtahnaak awi ve kqawn pehy: “Thlang pynoet ing a misur dum khuiawh thai thing ce ling hy. Hypoet awhtaw thai ak thaih ce bit aham cet moe seinu, ak thaih pynoet ca awm am hu hy.
Sade han ock denna liknelsen: En man hade ett fikonaträ planteradt i sin vingård, och han kom och sökte frukt derpå, och fann ingen.
7 Cedawngawh misur dum ak qehkung a venawh cet nawh, ‘kup thum khuiawh thai qah bih aham law hawh hlai nyng ak thaih pynoet awm am hu nyng. Hlu mai hlah! Dek ak kang qung,’ tina hy.
Då sade han till vingårdsmannen: Si, nu i tre år hafver jag kommit, och sökt frukt på detta fikonaträt, och finner ingen; hugg det bort; hvarefter skall det förhindra jordena?
8 Misur dum ak qehkung ing, “Bawipa, kum oet taw ta mai cang, a kengsamkhqi cawh pe nyng seitaw, dek ak leek ing vyih cang vang nyng.
Han svarade, och sade till honom: Herre, låt stå det ännu i detta året, så länge jag grafver omkring det och göder det;
9 Cawhkawng a kum voel awh a qah awhtaw nep bit kaw! Cehlai ama qah bai vik awhtaw hlu dam bit kawp ti,’ tina hy,” tinak khqi hy.
Om det så kunde bära frukt; hvar ock icke, så hugg det sedan bort.
10 Sabbath nyn hypoet awh Jesu ing sinakawk pynoet ak khuiawh thlang cawngpyi hy,
Och han lärde om Sabbathen i en Synagogo.
11 cawh kum hlaihkhqet ak khawn nu pynoet ce cawh awm hy. Am ting khun qapsat nawh am dyng na am dyi thai hy.
Och si, der var en qvinna, som hade haft krankhetenes anda i aderton år; och var krumpen, och förmådde icke upplyfta hufvudet.
12 Jesu ing cawhkaw nu ce a huh awh, hai na khy nawh, “Nang nu, thawlhnaak awhkawng loet hawh hyk ti,” tina hy.
När Jesus såg henne, kallade han henne till sig, och sade till henne: Qvinna, var fri af dine krankhet.
13 Ak khan awh a kut tloeng pehy, cawh cawhkaw nu ce am dyng na dyi pahoei nawh Khawsa ce kyihcah hy.
Och han lade händerna på henne: och straxt reste hon sig upp, och prisade Gud.
14 Sabbath nyn awh Jesu ing thlak tlo a qoei sak dawngawh, sinakawk ukkung ce kawso doena thlang kqeng a venawh, “Bibinaak aham khaw kquk nyn awm hy. Cawh law unawh taw nami tlawhnaakkhqi ce qoei sak uh, Sabbath nyn awhtaw koeh qoei sak uh,” tina hy.
Då svarade öfversten för Synagogon, och var vred att Jesus helade på Sabbathen, och sade till folket: Sex dagar äro, der I mågen arbeta på; kommer på dem, och låter hela eder; icke på Sabbathen.
15 Bawipa ing cawhkaw sinakawk ukkung a venawh, “Nangmih thlak thaikhqi! Nangmih ing Sabbath nyn awh nami vaitaw mai aw, am awhtaw meqang mai aw a qui hlam pe unawh tui am nami awk sak nawh nu?
Då svarade Herren honom, och sade: Du skrymtare, löser icke hvar och en af eder om Sabbathen sin oxa eller åsna ifrå krubbone, och leder bort att vattna?
16 Cawhtaw vawhkaw nu, Abraham a canu pynoet na ak awm, qaai ing khaw kum hqa hlaihkhqet khuiawh a pin ce Sabbath nyn awh amni hlam pe hly unawh nu? tinak khqi hy.
Måtte man då icke lösa af detta bandet, på Sabbathen, denna Abrahams dotter, hvilken Satan bundit hafver, si, nu i aderton år?
17 Ve ak awi ak kqawn awh, a qaalkhqi boeih taw chak uhy, cehlai anih a ik-oeih sainaak awh ce thlangkhqi taw zeel uhy.
Och då han detta sade, skämde sig alle som honom emotståndit hade, och allt folket gladde sig af de härliga gerningar, som gjordes af honom.
18 Jesu ing vemyihna doet hy, “Khawsa qam ve ikaw ing nu a ning myih hy voei? Ikawng nu ka nyhtah lah voei?
Så sade han då: Hvem är Guds rike likt? Och vid hvad skall jag likna det?
19 Khawsa qam taw thlang ing antlam cii lo nawh dum khuiawh ak theh ing myih hy. Cawhkaw antlam cii ce cawt nawh a thing na dyi law hy, khan nakaw phakhqi law unawh a pang awh ce ngawi uhy,” tinak khqi hy.
Det är likt vid ett senapskorn, som en man tog, och sådde i sin örtagård; och det växte, och blef ett stort trä, och foglarna under himmelen bodde på dess qvistar.
20 Cekcoengawh vemyihna doet tlaih bai hy, “Ikawng nu Khawsa qam ve ka nyhtah lah voei?
Och åter sade han: Vid hvad skall jag likna Guds rike?
21 Khawsa qam taw nu ing vaidam dawn khuih thum ak khuiawh hen a zamnaak boeih aham a phul ing myih hy,” tinak khqi hy.
Det är likt enom surdeg, hvilken en qvinna tog, och lade in uti tre skäppor mjöl, tilldess det surnade alltsammans.
22 Cekcoengawh Jesu ing Jerusalem na a ceh awh khawk bau ingkaw vangcakhqi awh ce thlang cawngpyi noe noe hy.
Och han gick igenom städer och byar, och lärde, och tog vägen åt Jerusalem.
23 Thlang pynoet ing “Bawipa, thlang a khoehca doeng ing nu thawngnaak a huh kaw?” tinawh doet hy.
Och en sade till honom: Herre, äro de ock få, som varda salige? Då sade han till dem:
24 Cekkhqi venawh, “Chawmkeng ak ceek khuiawh kun ngah ngah lah uh, kawtih thlang khawzah ing kun aham tha lo hly hlai uhy am kun thai kawm uh.
Vinnlägger eder derom, att I kunnen ingå igenom den trånga porten; ty månge, säger jag eder, skola söka derefter, att de må inkomma, och skola dock icke kunna.
25 Imkung ing tho nawh chawh ce a khaih coengawh taw, a leng na dyi kawm utik saw chawh ce khoek kawm uk ti, ‘Bawipa chawh awng law lah,’ tina kawm uk ti. “Cehlai anih ing, ‘Amni sim khqi nyng, hana kawng nu nami law hy,’ ni tinak khqi kaw.
Sedan husbonden hafver uppståndit, och låtit dörren igen; och I begynnen stå ute, och bulta på dörren, sägande: Herre, Herre, låt upp för oss; och han svarar, och säger till eder: Jag vet intet af eder, hvadan I ären;
26 Cawh nangmih ing, “Nang ing buh a an ni aw ni ai haih saw kaw, lam awh awm ni cawngpyi tik saw kaw,” tina kawm uk ti.
Då skolen I begynna säga: Vi hafvom ätit och druckit med dig, och du hafver lärt på våra gator.
27 Cehlai anih ing, ‘Amni sim khqi nyng, hana kawng nu nami law hy. Nangmih thawlhnaak ak saikhqi, ak chang na cet uh!’ ni tinak khqi kaw.
Och han skall säga: Jag säger eder, jag vet intet af eder, hvadan I ären; går ifrå mig, alle I ogerningsmän.
28 Abraham, Isaak, Jakob ingkaw tawnghakhqi boeih Khawsa qam khuiawh ami awm ce nami huh awh, nangmih taw a leng na kqangnaak ingkaw hatahnaak a hun awh awm kawm uk ti.
Och der skall vara gråt och tandagnisslan; när I fån se Abraham, Isaac och Jacob, och alla Propheterna, i Guds rike; och eder utdrifvas.
29 Khaw law khawtlak, a sip a hawt benna kawng thlangkhqi law kawm usaw, Khawsa qam khuiawh buh veelnaak kung awh ngawi kawm uh.
Och de skola komma ifrån östan och vestan, och nordan och sunnan, och skola sitta till bords i Guds rike.
30 Hu ak khyngkhqi ce ma kawm usaw, ak makhqi ce hu khyng lat kawm uh,” tinak khqi hy.
Och si, det äro någre ytterste, som skola varda de främste; och någre främste, som skola varda de ytterste.
31 Cawh Farasi thlang a vangkhqi ce Jesu a venna law unawh a venawh, “Ve a hun ve cehta nawh ak chang na cet hlah. Herod ing nang him aham ngaih hy,” tina uhy.
Samma dagen gingo någre Phariseer fram, och sade till honom: Skynda dig, och gack hädan; ty Herodes vill dräpa dig.
32 Jesu ing, “Cet unawh taw ak thai ngentang ce kqawn pe uh, “Tuhngawi awh awm khawngawi awh awm qaaikhqi hqek kawng nyng saw thlak tlokhqi qoei sak kawng, am thum nyn awh kang cainaak ce coeng kawg nyng’ tihy tina uh.
Då sade han till dem: Går, och säger dem räfvenom: Si, jag utdrifver djeflar, och helar i dag, och i morgon; och tredje dagen varder det ändadt med mig.
33 Kawmih awh awm, tuhngawi, khawngawi ingkaw tiktuh dy ka ceh qoe qoe aham awm hy, tawngha ikawmyih awm Jerusalem khawceng awh am thi thai hy!
Dock likväl måste jag ännu vandra i dag, och i morgon, och öfvermorgon; ty det kan icke vara, att en Prophet förgås annorstädes än i Jerusalem.
34 Aw Jerusalem, Jerusalem, tawnghakhqi ak himkung ingkaw na venawh a tyih lawkhqi lung ing ak khawngkung, ai nu ing a cakhqi ang hlak khui awh ang koep sih amyihna, na cakhqi izah nu hqui sawi aham, ka ngaih ce, nang ingtaw am ngaih hyk ti!
Jerusalem, Jerusalem, du som dräper Propheterna, och stenar dem som sändas till dig; huru ofta ville jag församla din barn, likavisst som foglen sitt näste under sina vingar; och I villen icke?
35 Toek lah, na im ve a sit qak nani ami cehtaak hyt hawh hy. Ka nik kqawn peek, ‘Bawipa ming ing ak law taw a zoseen hy,’ tinawh nak kqawn hlan dy taw kai ve amni hu qoe voel kawp ti,” tina hy.
Si, edart hus skall varda eder öde; och säger jag eder, att I skolen icke se mig, tilldess tiden kommer, att I varden sägande: Välsignad är han, som kommer i Herrans Namn.
