< 1 Korin 7 >

1 Nangmih ing ca nami qee lawnaak akawng awh: Pa ing a zu ama lawh aham nep hy.
Nu, der I mig om skrefven, svarar jag. Det är mannenom godt, att han intet befattar sig med hustru.
2 Cehlai cemyihna nu pa thawlhnaak a awm dawngawh, thlang boeih ing zu ta boeih seh, nu boeih boeih ing vaa ta boeih seh nyng.
Dock likväl, till att undfly boleri, hafve hvar och en sina hustru, och hvar och en sin man.
3 Pa ing a zu venawh chungva na a awmnaak ce soep sak seitaw, zu ingawm a vaa a venawh soep sak seh.
Mannen skall låta få hustrune skyldig välviljoghet, och sammalunda hustrun mannen.
4 Zu ing a pum ce amah doeng am koe na hy, a vaa ing ni a koe naak hy. Cemyih lawtna, vaa ing awm amah a pum ce am koe na hy, a zu ing ni a koe naak hy.
Hustrun hafver icke sjelf magt öfver sin egen kropp, utan mannen; sammalunda mannen hafver icke magt öfver sin egen kropp, utan hustrun.
5 Cykcahnaak ham a tym a khoeh hawnaak a awm kaana amah doeng a ngaihnaak doek khoeih ce koeh sai law uh. Am nang yh thainaak ce Setan ing haw na nawh nang ce ama ni syknaak thai aham kutoet na awm haih uh.
Drager eder icke undan för hvarannan, utan det sker med begges edra samtycko, till en tid, att I mågen hafva tom till fasto och böner; och kommer så igen tillsammans, att djefvulen icke skall fresta eder för edor okyskhets skull.
6 Nangmih ing nami do aham ni kak kqawn, awipeek amyihna am kqawn nyng.
Men sådant säger jag eder efter tillstädjelse, och icke efter bud;
7 Pa boeih boeih ve kai amyihna awm lawt lah voei uh ti ngaih nyng. Cehlai thlang boeih ing Khawsa a kutdo ce ta qip qip lawt uhy; pynoet ing ak chang ta nawh pynoet bai ing ak chang ta bai hy.
Utan jag ville heldre, att alla menniskor voro såsom jag är; men hvar och en hafver sina egna gåfvo af Gudi; den ene så, den andre så.
8 Zu amak lo ingkaw vaa amak takhqi ingkaw nuhaikhqi venawh: kai amyihna zu lawh vaa taak kaa qoe na a mi awm lawt aham ngaih nyng.
Dem ogiftom och enkom säger jag: Godt är dem, om de blifva såsom ock jag.
9 Cehlai ama ming yh thai awhtaw, zu a mi lawh vaa a mi taak aham awm hy, yh tloei anglakawhtaw zu lawh vaa taak ce nep bet hy.
Men kunna de icke hålla sig, så gifte sig; ty det är bättre gifta sig, än brinna.
10 Zu ak lo vaa ak takhqi venawh (kai ing am nawh, Bawipa ing) ve ak awi ve ni pek khqi hy: a zu ing a vaa ce koeh ma seh.
Men dem giftom bjuder icke jag, utan Herren: Hustrun skilje sig icke ifrå mannen.
11 A vaa ce ama awhtaw vak chang koeh ta voel seh, am awhtaw a vaa ce pan tlaih seh. A vaa ingawm a zu ce koeh thla seh.
Skiljes hon ock ifrå honom, så blifve ogift, eller förlike sig med mannen igen; och mannen öfvergifve icke hustruna.
12 Ak chang bai taw (Bawipa ing am nawh, kamah ing ni kak kqawn hy): Koeinaa thlang pynoet ing amak cangnaak thlang ce zu na mai nawh cawhkaw nu ing a vaa ing awm poe aham a ngaih awhtaw, a zu ce thlak aham am awm hy.
Dem androm säger jag, icke Herren: Om så är, att en broder hafver ena otrogna hustru, och hon hafver vilja till att bo med honom; skilje då han icke henne ifrå sig.
13 Nu pynoet ing amak cangnaak thlang pynoet ce va na nawh cawhkaw pa ing a zu ingqawi awm poe aham a ngaih awhtaw, ce nu ing ce koeh ma seh nyng.
Och om en qvinna hafver en otrogen man, och han hafver vilja till att blifva när henne; skilje icke då honom ifrå sig.
14 Amak cangnaak pa ce a zu ak caming ciim sak na awm hawh hy, amak cangnaak nu awm cangnaak ak ta a vaa ak caming ciimcaih sak na awm hy. Cemyih am mantaw nami cakhqi ce am ciimcaih kaw, cehlai cemyihna a awm dawngawh ciimcaih hly hy.
Ty den otrogne mannen är helgad genom hustruna, och den otrogna hustrun är helgad genom mannen; annars vordo edor barn oren; men nu äro de helig.
15 Cehlai cangnaak amak ta ing a cehtaak awhtaw, cehtaak mai seh. Cangnaak ak ta pa am awhtaw nu ce cemyih ing am pin hy; Khawsa ing qoep ang qui cana awm aham ni a nik khy khqi.
Om ock den otrogne vill skiljas, så låt honom skiljas. En broder eller syster är icke bunden till egendom i sådana fallom; utan i frid hafver Gud kallat oss.
16 Nu nang, na vaa hul kawng nyng tice ikawmyihna na sim naak? Pa nang, na zu hul kawng tice ikawmyihna na sim naak?
Ty huru vetst du, qvinna, om du kan göra mannen salig? Eller huru vetst du, man, om du kan göra hustruna saliga?
17 Khawsa ing khy nawh Bawipa ing bibi a peeknaak awh thlang boeih ing a hqing khuiawh awm u seh nyng. Ve ve thlangboel boeih a venawh ka peek awi na awm hy.
Dock såsom Gud hafver hvarjom och enom utdelat. Hvar och en, såsom Herren honom kallat hafver, så vandre han. Och så stadgar jag i alla församlingar.
18 Khy na ak awm pa ce chahhui qeet ce hawh nu? Chahhui amak qeet thlang myihma koeh awm seh. Chahhui qet kana ak awm khy ak awm hly nu? Anih ce chahhui a qeet aham am awm hy.
Är någor omskoren kallad, han begäre icke förhud; är någor kallad i förhuden, han låte icke omskära sig.
19 Chahhui qeet awm ama qeet awm ikawna am awm hy. Khawsa ak awipeek khoem ce ni awipui bet hy.
Omskärelsen är intet, och förhuden är intet; utan hålla Guds bud.
20 Khawsa ing ak khynaak amyihna thlang boeih ing amah a awmnaak hun awh awm seh.
Hvar och en blifve uti den kallelse, i hvilka han kallad är.
21 Khyna na awm awh tamnaa na nu na awm? Ce ing ce kawpoek kyinaak koeh ni pe seh, na loetnaak ham a tym leek na huh awhtaw cawn taak ham cai.
Äst du kallad i träldom, haf der ingen sorg om; dock kan du fri varda, så bruka det heldre;
22 Bawipa ing ak khy awh tamnaa na ak awm ce Bawipa awhtaw ak loet thlang na awm hy; cemyih lawtna, khy awh loet na ak awm ce Bawipa a tamnaa na awm hy.
Ty den som i träldom kallad är i Herranom, han är Herrans fri; sammalunda ock den som kallad är i frihet, han är Christi egen vorden.
23 Nangmih taw a phu ing thlaih na awm u hyk ti; thlang a tamnaa na koeh awm uh.
I ären dyrt köpte; blifver icke menniskors trälar.
24 Koeinaakhqi thlang boeih ing Khawsa venawh sai aham bibi ami taak boeih boeih amyihna, Khawsa ing ak khynaak amyihna awm boeih u seh nyng.
Hvar och en, käre bröder, der han uti kallad är, der blifve han uti när Gudi.
25 Nulaa cadawngkhqi akawng awhtaw; Bawipa a ven awhkaw awipeek taw am hu pai hlai nyng, Bawipa am qeenaak awh ypawm na ka awm amyihna kai ing awi ni pek khqi nyng.
Men om jungfrur hafver jag icke Herrans bud; utan jag säger mina mening, såsom den der barmhertighet fått hafver af Herranom, till att vara trogen.
26 Tuh tloek awhkaw kyinaak awh ve, tuh awhkaw nami awm amyihna nami awm poe ce nep hy tinawh poek nyng.
Så menar jag nu sådant vara godt, för den nöd som förhanden är, att menniskone skall godt vara så blifva.
27 Zu nak lo vaa nak ta hawh nu? Cawhtaw koeh pek qu voel uh. Zu nak lo va nak ta hlan hyn nu? Cawhtaw na zu koeh lo voel.
Äst du vid hustru bunden, begära icke skiljas vid henne; äst du ock utan hustru, så begära icke hustru.
28 Zu na lawh hawh awhtaw, ce ce thawlhnaak amni; nulaa ingawm vaa a taak awhtaw am thawlh hy. Cehlai zu ak lo vaa ak takhqi taw ve hqing khui khawsaknaak awh kyinaak hu kawm uh, cedawngawh kai ingtaw ciimcaih sak aham ni ngaih khqi nyng.
Men gifter du dig, syndar du intet, och om en jungfru gifter sig, syndar hon intet; dock varda sådana lidande lekamlig bekymmer; men jag skonade eder gerna.
29 Koeinaakhqi, kak kqawn ngaihnaak taw, a tym tawi hawh hy tive ni. Tuh awhkawng zu ak takhqi ing zu amak tamyihna a mi awm aham awm hy;
Men det säger jag: Käre bröder, tiden är kort. Öfver detta: De som hustrur hafva, vare såsom de inga hade;
30 ak khy ak kqangkhqi ing, amak khy amak kqang amyihna; ak awmhlykhqi ing amak awmhly amyihna; ak thlaikhqi ing amah ta amyihna;
Och de som gråta, såsom de intet greto; och de som fröjda sig, såsom de fröjdade sig intet; och de som köpa, såsom de behöllo det intet;
31 Khawmdek them ak hawnaakkhqi ing ce a them awh ce kawlung koeh pe u seh. Ikawtih ve khawmdek awhkaw khqi ve khum boeih kaw.
Och de som bruka denna verldena, såsom de brukade icke; ty denna verldenes väsende förgås.
32 Nangmih ly doena nami awm ham am ngaih nyng. Zu amak taa ing Bawipa benawh ly seh nyng, ikawmyihna Bawipa ce a zeel sak hly thai, tice poek seh.
Men jag ville gerna, att I voren utan omsorg. Den der ogift är, han aktar det Herranom tillhörer, huru han skall täckas Herranom.
33 Zu ak ta ingtaw, ikawmyihna nu ka zu ce ka zeel sak thai lah voei, tinawh ve khawmdek them awh ly seh.
Men den som gifter sig, han aktar hvad verldene tillhörer, att han skall behaga hustrune.
34 Vaa amak taa nu, am awhtaw nulaa ingtaw Bawipa ben them ce poek hy: ang cainaak taw Bawipa awh apum ingkaw myihla pe bawk hy. Cehlai vaa ak ta nu ingtaw ikawmyihna nu ka vaa ka zeel sak thainaak lah voei, ati awh ve khawmdek them awh lynaak tahy.
Och det är skilnad på en qvinna, och en jungfru; den som ogift är, hon aktar det Herranom tillhörer, att hon skall blifva helig både till kropp och till anda; men den som gifter sig, hon aktar det verldene tillhörer, huru hon skall behaga mannenom.
35 Nangmih nami leeknaak aham ni ve ve kak kqawn hy, nangmih ka nik bymnaak khqi aham amni, khawsak ak leekna khaw nami sak naak thai ham ingkaw Bawipa bi ce ngaih aa kana nami binaak thai ham ni ka kqawn hy.
Men detta säger jag till det som eder kan gagneligit vara, och icke att jag vill kasta band på eder; utan på det I skolen efterfölja det ärligit är, och blifva vid Herran, utan allt hinder.
36 U ingawm a canu nula, vataak kana khawqyt a awm sak akawngawh ak mak thymna ang ngaih qu awhtaw, anih taw thlang hoengna awm nawh, a ngaih awhtaw, a sai ngaih ce sai seh; am thawlh hy; taak sak seh nyng.
Men om någor låter sig tycka, att det icke väl skickar sig med hans jungfru, sedan hon väl manväxt är, och det vill icke annars vara, så göre som han vill, han syndar intet; han låte henne gifta sig.
37 Cehlai pa ing ak kaw poek nawh, u a ceeinaak awm a awm kaana yhthainaak a taak dawngawh, nulaa ce ama zunaak aham ak poek awhtaw – ce awm ak thym ni a sai.
Men om en sätter sig fast före, efter han onödd är, och hafver sin fria vilja, och besluter detta i sitt hjerta, att låta sina jungfru så blifva, han gör väl.
38 Cedawngawh, nulaa ak zunaak ce thym hy, Cehlai zu amak lo ce nep bet hy.
Den nu utgifter henne, han gör väl; men den icke utgifter henne, han gör bätter.
39 Vaa ak ta nu taw a vaa a hqing khui pinna ak awm ni. Cehlai a vaa a thih awhtaw thlang a ngaih ce vaa na thai hy, Cehlai a vaa ce Bawipak thlang na a awm ham awm hy.
Hustrun är bunden till lagen, så länge hennes man lefver; men när hennes man är afsomnad, är hon fri att gifva sig enom androm, hvem hon vill; dock att det sker i Herranom.
40 Ce a nu ce a awm khawi amyihna a awm mantaw zeel bet kaw, tinawh poek nyng, kai awm Bawipa Myihla ce ta nyng tinawh poek qu nyng.
Men saligare är hon, om hon så blifver, efter mitt sinne; jag menar, att jag ock hafver Guds Anda.

< 1 Korin 7 >