Psaltaren 77
1 För sångmästaren, till Jedutun; av Asaf; en psalm. Jag vill höja min röst till Gud och ropa; jag vill höja min röst till Gud, för att han må lyssna till mig.
For the end, for Idithun, a Psalm of Asaph. I cried to the Lord with my voice, yes, my voice [was addressed] to God; and he gave heed to me.
2 På min nöds dag söker jag Herren; min hand är utsträckt om natten och förtröttas icke; min själ vill icke låta trösta sig.
In the day of mine affliction I earnestly sought the Lord; [even] with my hands by night before him, and I was not deceived; my soul refused to be comforted.
3 Jag vill tänka på Gud och klaga; jag vill utgjuta mitt bekymmer, ty min ande försmäktar. (Sela)
I remembered God, and rejoiced; I poured out my complaint, and my soul fainted. (Pause)
4 Mina ögonlock håller du öppna; jag är full av oro och kan icke tala.
All mine enemies set a watch [against me]: I was troubled, and spoke not.
5 Jag tänker på forntidens dagar, på år som längesedan hava gått.
I considered the days of old, and remembered ancient years.
6 Jag vill om natten komma ihåg mitt strängaspel; i mitt hjärta vill jag utgjuta mitt bekymmer, och min ande skall eftersinna.
And I meditated; I communed with my heart by night, and diligently searched my spirit, [saying],
7 Skall då Herren förkasta evinnerligen och ingen nåd mer bevisa?
Will the Lord cast off for ever? and will he be well pleased no more?
8 Är det då ute med hans godhet för beständigt, har hans ord blivit till intet för alla tider?
Will he cut off his mercy for ever, even for ever and ever?
9 Har Gud förgätit att vara nådig eller i vrede tillslutit sin barmhärtighet? (Sela)
Will God forget to pity? or will he shut up his compassions in his wrath? (Pause)
10 Jag svarar: Nej, detta är min plågas tid, den Högstes högra hand är ej såsom förr.
And I said, Now I have begun; this is the change of the right hand of the Most High.
11 Jag vill prisa HERRENS gärningar, ja, jag vill tänka på dina fordomtima under;
I remembered the works of the Lord; for I will remember your wonders from the beginning.
12 jag vill begrunda alla dina gärningar och eftersinna dina verk.
And I will meditate on all your works, and will consider your doings.
13 Gud, i helighet går din väg; vem är en gud så stor som Gud?
O God, your way is in the sanctuary; who is a great God as our God?
14 Du är Gud, en Gud som gör under; du har uppenbarat din makt bland folken.
You are the God that do wonders; you have made known your power amongst the nations.
15 Med väldig arm förlossade du ditt folk, Jakobs och Josefs barn. (Sela)
You have with your arm redeemed your people, the sons of Jacob and Joseph. (Pause)
16 Vattnen sågo dig, och Gud, vattnen sågo dig och våndades, själva djupen darrade.
The waters saw you, O God, the waters saw you, and feared; and the depths were troubled.
17 Molnen göto ut strömmar av vatten, skyarna läto höra sin röst, och dina pilar foro omkring.
[There was] an abundant sound of waters: the clouds uttered a voice; for your arrows went abroad.
18 Ditt dunder ljöd i stormvirveln, ljungeldar lyste upp jordens krets, jorden darrade och bävade.
The voice of your thunder was abroad, and around your lightnings appeared to the world; the earth trembled a quaked.
19 Genom havet gick din väg, din stig genom stora vatten, och dina fotspår fann man icke.
Your way is in the sea, and your paths in many waters, and your footsteps can’t be known.
20 Så förde du ditt folk såsom en hjord genom Moses och Arons hand.
You did guide your people as sheep by the hand of Moses and Aaron.
