Пәнд-несиһәтләр 16

1 Көңүлдики нийәтләр инсанға тәвәдур; Бирақ тилниң җавави Пәрвәрдигарниң илкидидур.

En människa gör upp planer i sitt hjärta, men från HERREN kommer vad tungan svarar.

2 Инсан өзиниң һәммә қилған ишини пак дәп биләр; Лекин қәлбдики нийәтләрни Пәрвәрдигар таразиға селип тартип көрәр.

Var man tycker sina vägar vara goda, men HERREN är den som prövar andarna.

3 Нийәт қилған ишлириңни Пәрвәрдигарға тапшурғин, Шундақ қилғанда планлириң пишип чиқар.

Befall dina verk åt HERREN, så hava dina planer framgång.

4 Пәрвәрдигар барлиқ мәвҗудийәтниң һәр бирини мәлум мәхсәт билән апиридә қилған; Һәтта яманларниму балаю-апәт күни үчүн яратқандур.

HERREN har gjort var sak för dess särskilda mål, så ock den ogudaktige för olyckans dag.

5 Тәкәббурлуққа толған көңүлләрниң һәр бири Пәрвәрдигарға жиркиничликтур; Қол тутушуп бирләшсиму, җазасиз қалмас.

En styggelse för HERREN är var högmodig man; en sådan bliver förvisso icke ostraffad.

6 Муһәббәт-шәпқәт вә һәқиқәт билән гуналар кафарәт қилинип йепилар; Пәрвәрдигардин әйминиш адәмләрни яманлиқтин халий қилар.

Genom barmhärtighet och trofasthet försonas missgärning, och genom HERRENS fruktan undflyr man det onda.

7 Адәмниң ишлири Пәрвәрдигарни хурсән қилса, У һәтта дүшмәнлириниму униң билән енақлаштурар.

Om en mans vägar behaga HERREN väl så gör han ock hans fiender till hans vänner.

8 Һалал алған аз, Һарам алған көптин әвзәлдур.

Bättre är något litet med rättfärdighet än stor vinning med orätt.

9 Инсан көңлидә өз йолини тохтитар; Амма қәдәмлирини тоғрилайдиған Пәрвәрдигардур.

Människans hjärta tänker ut en väg, men HERREN är den som styr hennes steg.

10 Һәтта падишаниң ләвлиригә қаритип әпсун оқулсиму, Униң ағзи тоғра һөкүмдин чәтнимәс.

Gudasvar är på konungens läppar, i domen felar icke hans mun.

11 Адил тараза-мизанлар Пәрвәрдигарға хастур; Тараза ташлириниң һәммисини У ясиғандур.

Våg och rätt vägning äro från HERREN, alla vikter i pungen äro hans verk.

12 Падиша рәзиллик қилса жиркиничликтур, Чүнки тәхт һәққанийәт биләнла мәһкәм турар.

En styggelse för konungar äro ogudaktiga gärningar, ty genom rättfärdighet bliver tronen befäst.

13 Һәққаний сөзлигән ләвләр падишаларниң хурсәнлигидур; Улар дурус сөзлигүчиләрни яхши көрәр.

Rättfärdiga läppar behaga konungar väl, Och den som talar vad rätt är, han bliver älskad.

14 Падишаһниң қәһри гоя өлүмниң әлчисидур; Бирақ дана киши [униң ғәзивини] тиничландурар.

Konungens vrede är dödens förebud, men en vis man blidkar den.

15 Падишаһниң чирайиниң нури кишигә җан киргүзәр; Униң шәпқити вақтида яққан «кейинки ямғур»дур.

När konungen låter sitt ansikte lysa, är där liv, och hans välbehag är såsom ett moln med vårregn.

16 Даналиқ елиш алтун елиштин нәқәдәр әвзәлдур; Йорутулушни таллаш күмүчни таллаштин шунчә үстүндур!

Långt bättre är att förvärva vishet än guld förstånd är mer värt att förvärvas än silver.

17 Дурус адәмниң егиз көтирилгән йоли яманлиқтин айрилиштур; Өз йолиға еһтият қилған киши җенини сақлап қалар.

De redligas väg är att fly det onda; den som aktar på sin väg, han bevarar sitt liv.

18 Мәғрурлуқ һалак болуштин авал келәр, Тәкәббурлуқ жиқилиштин авал келәр.

Stolthet går före undergång, och högmod går före fall.

19 Кәмтәр болуп мискинләр билән барди-кәлдидә болуш, Тәкәббурлар билән һарам мал бөлүшкәндин әвзәлдур.

Bättre är att vara ödmjuk bland de betryckta än att utskifta byte med de högmodiga.

20 Кимки ишни пәм-парасәт билән қилса пайда тапар; Пәрвәрдигарға таянған болса, бәхит-саадәт көрәр.

Den som aktar på ordet, han finner lycka, och säll är den som förtröstar på HERREN.

21 Көңли дана киши сәгәк атилар; Йеқимлиқ сөзләр адәмләрниң билимини ашурар.

Den som har ett vist hjärta, honom kallar man förståndig, och där sötma är på läpparna hämtas mer lärdom.

22 Пәм-парасәт өзигә егә болғанларға һаятлиқниң булиқидур; Әқилсизләргә тәлим бәрмәкниң өзи әқилсизликтур.

En livets källa är förståndet för den som äger det, men oförnuftet är de oförnuftigas tuktan.

23 Ақиланә кишиниң қәлби ағзидин әқил чиқирар; Униң ләвзигә билимни зиядә қилар.

Den vises hjärta gör hans mun förståndig och lägger lärdom på hans läppar, allt mer och mer.

24 Йеқимлиқ сөзләр гоя һәсәлдур; Көңүлләрни хуш қилип тәнгә давадур.

Milda ord äro honungskakor; de äro ljuvliga för själen och en läkedom för kroppen.

25 Адәм балисиға тоғридәк көрүнидиған бир йол бар, Лекин ақивити һалакәткә баридиған йоллардур.

Mången håller sin väg för den rätta, men på sistone leder den dock till döden.

26 Ишлигүчиниң иштийи уни ишқа салар; Униң қарни униңға һайдакчилик қилар.

Arbetarens hunger hjälper honom att arbeta ty hans egen mun driver på honom.

27 Муттәһәм киши яман гәпни колап жүрәр; Униң ләвлири лавулдап турған отқа охшар.

Fördärvlig är den människa som gräver gropar för att skada; det är såsom brunne en eld på hennes läppar.

28 Әгир адәм җедәл-маҗира туғдурғучидур; Ғәйвәтчи йеқин достларни айриветәр.

En vrång människa kommer träta åstad, och en örontasslare gör vänner oense.

29 Зораван киши йеқин адимини аздурар; Уни яман йолға башлап кирәр.

Den orättrådige förför sin nästa och leder honom in på en väg som icke är god.

30 Көзини жумувалған киши яман нийәтни ойлар; Левини чишлигән киши яманлиққа тәйярдур.

Den som ser under lugg, han umgås med vrånga tankar; den som biter ihop läpparna, han är färdig med något ont.

31 Һәққанийәт йолида ақарған чач, Адәмниң шөһрәт таҗидур.

En ärekrona äro grå hår; den vinnes på rättfärdighetens väg.

32 Асан аччиқлимайдиған киши палвандин әвзәлдур; Өзини тутувалған шәһәр алғандинму үстүндур.

Bättre är en tålmodig man än en stark, och bättre den som styr sitt sinne än den som intager en stad.

33 Чәк етәккә ташланғини билән, Лекин нәтиҗиси пүтүнләй Пәрвәрдигардиндур.

Lotten varder kastad i skötet, men den faller alltid vart HERREN vill.