Psaltaren 125

1 En vallfartssång. De som förtrösta på HERREN, de likna Sions berg, som icke vacklar, utan förbliver evinnerligen.

Labo abathembela eNkosini banjengentaba iZiyonienganyikinyekiyo, emi kuze kube phakade.

2 Jerusalem omhägnas av berg, och HERREN omhägnar sitt folk, ifrån nu och till evig tid.

Njengezintaba ziyiphahlile iJerusalema, ngokunjalo iNkosi iyabaphahla abantu bayo kusukela kulesisikhathi kuze kube nininini.

3 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva över de rättfärdigas arvslott, på det att de rättfärdiga ej må uträcka sina händer till orättfärdighet.

Ngoba intonga yobukhosi yobubi kayiyikuhlala phezu kwesabelo sabalungileyo, ukuze abalungileyo bangeluleli izandla zabo kokubi.

4 Gör gott, o HERRE, mot de goda och mot dem som hava redliga hjärtan.

Nkosi, yenza okuhle kubo abalungileyo lakubo abaqotho enhliziyweni zabo.

5 Men dem som vika av på vrånga vägar, dem rycke HERREN bort tillika med ogärningsmännen. Frid vare över Israel!

Kodwa labo abaphambukela ezindleleni zabo ezitshekileyo iNkosi izabenza bahambe labenzi bobubi. Ukuthula phezu kukaIsrayeli!