< Ordspråksboken 31 >

1 Detta är konung Lemuels ord, vad hans moder sade, när hon förmanade honom:
Besede kralja Lemuéla, prerokba, katero ga je učila njegova mati.
2 Hör, min son, ja, hör, du mitt livs son, hör, du mina löftens son.
Kaj, moj sin? In kaj, sin moje maternice? In kaj, sin mojih zaobljub?
3 Giv icke din kraft åt kvinnor, vänd icke dina vägar till dem som äro konungars fördärv.
Svoje moči ne daj ženski niti svojih poti tistim, ki uničujejo kralje.
4 Ej konungar tillkommer det, Lemoel, ej konungar tillkommer det att dricka vin ej furstar att fråga efter starka drycker.
To ni za kralje, oh Lemuél, to ni za kralje, da pijejo vino niti za prince močna pijača,
5 De kunde eljest under sitt drickande förgäta lagen och förvända rätten för alla eländets barn.
da ne bi pili in pozabili postave in izkrivili sodbo kateregakoli izmed prizadetih.
6 Nej, åt den olycklige give man starka drycker och vin åt dem som hava en bedrövad själ.
Močno pijačo daj tistemu, ki je pripravljen, da propade in vino tistim, ki so potrtih src.
7 Må dessa dricka och förgäta sitt armod och höra upp att tänka på sin vedermöda.
Naj pije in pozabi svojo revščino in se nič več ne spominja svoje bede.
8 Upplåt din mun till förmån för den stumme och till att skaffa alla hjälplösa rätt.
Odpri svoja usta za nemega v imenu vseh takšnih, ki so določeni k uničenju.
9 Ja, upplåt din mun och döm med rättvisa, och skaffa den betryckte och fattige rätt. ----
Odpri svoja usta, sodi pravično in zagovarjaj pravdo ubogega in pomoči potrebnega.
10 En idog hustru, var finner man en sådan? Långt högre än pärlor står hon i pris.
Kdo lahko najde vrlo žensko? Kajti njena vrednost je daleč nad rubini.
11 På henne förlitar sig hennes mans hjärta, och bärgning kommer icke att fattas honom.
Srce njenega soproga varno zaupa vanjo, tako da ne bo imel nobene potrebe po plenu.
12 Hon gör honom vad ljuvt är och icke vad lett är, i alla sina levnadsdagar.
Delala mu bo dobro in ne zla vse dni svojega življenja.
13 Omsorg har hon om ull och lin och låter sina händer arbeta med lust.
Išče volno in lan in voljno dela s svojimi rokami.
14 Hon är såsom en köpmans skepp, sitt förråd hämtar hon fjärran ifrån.
Podobna je trgovčevim ladjam, svojo hrano prinaša od daleč.
15 Medan det ännu är natt, står hon upp och sätter fram mat åt sitt husfolk, åt tjänarinnorna deras bestämda del.
Tudi vstaja, ko je še noč in daje hrano svoji družini ter obrok svojim deklam.
16 Hon har planer på en åker, och hon skaffar sig den; av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
Prouči polje in ga kupuje; s sadom svojih rok zasadi vinograd.
17 Hon omgjordar sina länder med kraft och lägger driftighet i sina armar.
Svoja ledja opasuje z močjo in utrjuje svoje lakte.
18 Så förmärker hon att hennes hushållning går väl; hennes lampa släckes icke ut om natten.
Zaznava, da je njeno trgovanje dobro, njena sveča ponoči ne ugasne.
19 Till spinnrocken griper hon med sina händer, och hennes fingrar fatta om sländan.
Svoje roke polaga k vretenu in njene roke držijo preslico.
20 För den betryckte öppnar hon sin hand och räcker ut sina armar mot den fattige.
Svojo roko izteguje k ubogemu; da, svoji roki izteguje pomoči potrebnemu.
21 Av snötiden fruktar hon intet för sitt hus, ty hela hennes hus har kläder av scharlakan.
Ne boji se snega za svojo družino, kajti vsa njena družina je oblečena s škrlatom.
22 Sköna täcken gör hon åt sig, hon har kläder av finaste linne och purpur.
Sama izdeluje pokrivala iz tapiserije, njeno oblačilo sta svila in škrlat.
23 Hennes man är känd i stadens portar, där han sitter bland landets äldste.
Njen soprog je poznan v velikih vratih, ko sedi med starešinami dežele.
24 Fina linneskjortor gör hon och säljer dem, och bälten avyttrar hon till krämaren.
Ona izdeluje tanko laneno platno in ga prodaja in pasove dostavlja trgovcu.
25 Kraft och heder är hennes klädnad, och hon ler mot den dag som kommer.
Moč in spoštovanje sta njeno oblačilo in veselila se bo v času, ki pride.
26 Sin mun upplåter hon med vishet, och har vänlig förmaning på sin tunga.
Svoja usta odpira z modrostjo in na njenem jeziku je postava prijaznosti.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hus och äter ej i lättja sitt bröd.
Dobro gleda na poti svoje družine in ne jé kruha brezdelja.
28 Hennes söner stå upp och prisa henne säll, hennes man likaså och förkunnar hennes lov:
Njeni otroci vstanejo in jo kličejo blagoslovljena, tudi njen soprog in jo hvali.
29 "Många idoga kvinnor hava funnits, men du, du övergår dem allasammans."
Mnoge hčere so storile krepostno, toda ti jih prekašaš vse.
30 Skönhet är förgänglig och fägring en vindfläkt; men prisas må en hustru som fruktar HERREN.
Naklonjenost je varljiva in lepota je prazna, toda ženska, ki se boji Gospoda, bo hvaljena.
31 Må hon få njuta sina gärningars frukt; hennes verk skola prisa henne i portarna.
Dajte ji od sadu njenih rok in naj jo njena lastna dela hvalijo v velikih vratih.

< Ordspråksboken 31 >