Matteus 26
1 När nu Jesus hade talat allt detta till slut, sade han till sina lärjungar:
Jesu ing ve ak awikhqi ak kqawn coengawh, a hubatkhqi venawh,
2 "I veten att det två dagar härefter är påsk; då skall Människosonen bliva förrådd och utlämnad till att korsfästas."
”Nami sim a myihna, Loentaak poei taw khaw hih voei doeng ni a ngaih hawh hy. Cawh thlanghqing Capa taw thinglam awh taai aham thlang a kut awh pe kawm uh,” tinak khqi hy.
3 Därefter församlade sig översteprästerna och folkets äldste hos översteprästen, som hette Kaifas, i hans hus,
Cawh khawsoeih boeikhqi ingkaw a hqamcakhqi ce khawsoeih boei soeih Kaiapha a im awh cun uhy.
4 och rådslogo om att låta gripa Jesus med list och döda honom.
Jesu ce zoek nawh am tu coengawh him aham kqawn uhy.
5 Men de sade: "Icke under högtiden, för att ej oroligheter skola uppstå bland folket."
Cehlai poei khui awhtaw koeh sai usih, thlang kqeng anglakawh awipungnaak awm hau kaw, ti uhy.
6 Men när Jesus var i Betania, i Simon den spetälskes hus,
Jesu taw Bethany khaw awhkaw mynqai ak neh Simon a im na a awm awh,
7 framträdde till honom en kvinna som hade med sig en alabasterflaska med dyrbar smörjelse; denna göt hon ut över hans huvud, där han låg till bords.
a venawh nu pynoet ing alabaster um awh bawktui a phu ak tlo soeih ce hawlaw nawh, caboei awh buh a veel huili awh syp na hy.
8 Då lärjungarna sågo detta, blevo de misslynta och sade: "Varför skulle detta förspillas?
A hubatkhqi ing a mi huh awh, amik kaw so hy. Ikaw hamna vemyihna ak plak?
9 Man hade ju kunnat sälja det för mycket penningar och giva dessa åt de fattiga."
A phu khawzah na zawi nawh tangka ce hahqahkhqi pe thaw voei, ti uhy.
10 När Jesus märkte detta, sade han till dem: "Varför oroen I kvinnan? Det är en god gärning som hon har gjort mot mig.
Jesu ing ce amyihna a mi ti ce a sim awh, 'Ikaw hamna vawhkaw nu ve nami lawl plak? Anih ing them ak leek soeih ce kak khan awh sai hawh hy.
11 De fattiga haven I ju alltid ibland eder, men mig haven I icke alltid.
Hahqahkhqi taw nangmih a venawh awm quiqah kawm uh, cehlai kai taw nangmih a venawh am awm phat tikawng.
12 När hon göt ut denna smörjelse på min kropp, gjorde hon det såsom en tillredelse till min begravning.
Vawhkaw nu ing bawktui ing ka pum a ni sypnaak vetaw ka qawk vyinaak aham a sai hawh ni.
13 Sannerligen säger jag eder: Varhelst i hela världen detta evangelium bliver predikat, där skall ock det som hon nu har gjort bliva omtalat, henne till åminnelse."
Awitak ka nik kqawn peek khqi, khawmdek pum awh vawhkaw awithang leek amik kqawnnaak hoei awh, anih ing kak khan awh a sai law ve amah simpoenaak aham kqawn kawm uh,” tina hy.
14 Därefter gick en av de tolv, den som hette Judas Iskariot, bort till översteprästerna
Cawh a hubat thlanghqa hlaihih ak khui awhkaw thlang pynoet - Judah Iskariot ing, khawsoeih boei soeih a venna cet nawh
15 och sade: "Vad viljen I giva mig för att jag skall överlämna honom åt eder?" Då vägde de upp åt honom trettio silverpenningar.
doet hy, nangmih a kut awh anih ce ka ni peek khqi awhtaw ikaw nami ni peek kaw? tina hy. Cekkhqi ing tangka sawmthum peek aham awi ta uhy.
16 Och från den stunden sökte han efter lägligt tillfälle att förråda honom.
Cekcoengawh Juda ing anih ce am tunaak thai aham a tym leek ce sui hy.
17 Men på första dagen i det osyrade brödets högtid trädde lärjungarna fram till Jesus och frågade: "Var vill du att vi skola reda till åt dig att äta påskalammet?"
Hen amak pa phaihpi poei a hyp oet naak nyn awh, a hubatkhqi ce Jesu a venna law unawh doet uhy, “Loentaak poei buh ainaak aham han awh nu sai sak aham na ngaih?” tina uhy.
18 Han svarade: "Gån in i staden till den och den och sägen till honom: 'Mästaren låter säga: Min tid är nära; hos dig vill jag hålla påskhögtid med mina lärjungar.'"
Anih ing, “Khawk bau khui awhkaw thlang pynoet a venawh cet nawh cawngpyikung ing: ka tym taw zoeca hawh hy. Ka hubatkhqi mi loentaak poei buh na im na veel kawng u nyng, tihy tina,” tina hy.
19 Och lärjungarna gjorde såsom Jesus hade befallt dem och redde till påskalammet.
Cedawngawh Jesu ing ak kqawn peek amyihna a hubatkhqi ing loentaak poei ce sai pe uhy.
20 När det nu hade blivit afton, lade han sig till bords med de tolv.
Khaw a my law awhtaw, a hubat thlanghqa hlaihih tloek mi buh veel uhy.
21 Och medan de åto, sade han: "Sannerligen säger jag eder: En av eder skall förråda mig."
Buh a mi ai huili awh, a mingmih a venawh, “Awitak ka nik kqawn peek khqi, nangmih ak khui awhkaw thlang pynoet ing kai ve thlang a kut awh ni thak kaw,” tinak khqi hy.
22 Då blevo de mycket bedrövade och begynte fråga honom, var efter annan: "Icke är det väl jag, Herre?"
Cawh a mingmih ce amik kaw se nawh a venawh, “Bawipa, kai aw?” tina uhy.
23 Då svarade han och sade: "Den som jämte mig nu doppade handen i fatet, han skall förråda mig.
Jesu ing, “Kai ingqawi beei ak zoep haih ing kai ve thlang nim tu sak kaw.
24 Människosonen skall gå bort, såsom det är skrivet om honom; men ve den människa genom vilken Människosonen bliver förrådd! Det hade varit bättre för den människan, om hon icke hade blivit född."
Thlanghqing Capa taw amah akawng qee hyt na a awm hawh amyihna cet kaw. Cehlai thlanghqing Capa thlang a kut awh ak thakkung ce khaw na map hy! Anih ce ama thang mantaw nep bet hlai voei,” tina hy.
25 Judas, han som förrådde honom, tog då till orda och frågade: "Rabbi, icke är det väl jag?" Han svarade honom: "Du har själv sagt det."
Cawh amah ce thlang a kut awh ak pe hly Juda ing, “Kai aw cawngpyikung?” tina hy. Jesu ing “Oeih, nang hawh ni,” tina hy.
26 Medan de nu åto, tog Jesus ett bröd och välsignade det och bröt det och gav åt lärjungarna och sade: "Tagen och äten; detta är min lekamen."
Buh ami vel huili awh, Jesu ing phaihpi lo nawh, zeelawi ak kqawn coengawh thek hy, a hubatkhqi venawh pe nawh, “Lo unawh, ai lah uh, ve ve ka sa ni,” tinak khqi hy.
27 Och han tog en kalk och tackade Gud och gav åt dem och sade: "Dricken härav alla;
Cekcoengawh boet awm lo bai nawh, zeelawi ak kqawn coengawh a mingmih a venawh pehy, “Aw boeih lah uh;
28 ty detta är mitt blod, förbundsblodet, som varder utgjutet för många till syndernas förlåtelse.
Vetaw awikamnaak ka thi, thlang khawzah a thawlh qeenkhaw ngainaak aham ka hawk ni.
29 Och jag säger eder: Härefter skall jag icke mer dricka av det som kommer från vinträd, förrän på den dag då jag dricker det nytt med eder i min Faders rike."
Ka nik kqawn peek khqi, ce nyn awh ka Pa qam awh ak thai na nangmih mi amni aawk hlan dy taw vawhkaw misur tui ve tuh awhkawng am aw voel tikawng nyng,” tinak khqi hy.
30 När de sedan hade sjungit lovsången, gingo de ut till Oljeberget.
Laa pynoet ami sak coengawh, Olive tlang na cet uhy.
31 Då sade Jesus till dem: "I denna natt skolen I alla komma på fall för min skull, ty det är skrivet: 'Jag skall slå herden, och fåren i hjorden skola förskingras.'
Cawh Jesu ing a mingmih a venawh, “Tawh than awh kai ak camawh nangmih boeih tlu kawm uk ti, “Tuukhaikung ve vyk kawng nyngsaw, tuukhqi boeih a mi ngaih ngaih naak na kqeng kang kawm uh,” tinawh a qee hyt hawh a myihna.
32 Men efter min uppståndelse skall jag före eder gå till Galileen."
Cehlai ka thawh tlaih coengawh, nangmih a haaiawh Kalili na ana cet kawng,” tinak khqi hy.
33 Då svarade Petrus och sade till honom: "Om än alla andra komma på fall för din skull, så skall dock jag aldrig komma på fall."
Piter ing, “Nang ak camawh ak changkhqi boeih tlu u seiawm kai ingtaw am ning tluuk taak qoe qoe kawng nyng,” tina hy.
34 Jesus sade till honom: "Sannerligen säger jag dig: I denna natt, förrän hanen har galit, skall du tre gånger förneka mig."
Jesu ing, “Awitak ka nik kqawn peek khqi, tawh than qoe awh, ai ang khawng hlanawh thum voei nik khawng kawp ti,” tina hy.
35 Petrus svarade honom: "Om jag än måste dö med dig, så skall jag dock förvisso icke förneka dig." Sammalunda sade ock alla de andra lärjungarna.
Cehlai Piter ing, “Na thihnaak awh thih aham awm mai nyng seiawm, ityk awh awm am nik khawng qoe qoe tikawng,” tina hy. A hubatkhqi boeih ingawm ce amyihna ti lawt uhy.
36 Därefter kom Jesus med dem till ett ställe som hette Getsemane. Och han sade till lärjungarna: "Bliven kvar här, medan jag går dit bort och beder."
Cekcoengawh Jesu taw Gethsemane a mi ti hyn na a hubatkhqi mi cet uhy; a hubatkhqi venawh, “Cena cykcah aham cet hly nyng, vawh a nang ngawi uh,” tinak khqi hy.
37 Och han tog med sig Petrus och Sebedeus' två söner; och han begynte bedrövas och ängslas.
Piter ingkaw Zebedi a caqawi ce ceh pyi hy, ak kaw se nawh ang ngaih kyi soeih hy.
38 Då sade han till dem: "Min själ är djupt bedrövad, ända till döds; stannen kvar här och vaken med mig."
A mingmih a venawh, “Thihnaak khqawh kawseetnaak ing ka hqingnaak ni vui malh hawh hy. Vawh awm unawh ni qeh pyi lawt lah uh,” tinak khqi hy.
39 Därefter gick han litet längre bort och föll ned på sitt ansikte och bad och sade: "Min Fader, om det är möjligt, så gånge denna kalk ifrån mig. Dock icke såsom jag vill, utan såsom du vill!"
A hlanaak benna va cet nawh dek awh a koep coengawh cykcah hy, “Ka Pa, ang coeng thai awhtaw, vawhkaw boet ing ni qei seh nyng; cehlai kai ak kawngaih na koeh awm seitaw nang ak kawngaih myihna awm seh nyng,” tina hy.
40 Sedan kom han tillbaka till lärjungarna och fann dem sovande. Då sade han till Petrus: "Så litet förmådden I då vaka en kort stund med mig!
A hubatkhqi venna a law awh a mingmih ce ip boeh boeh uhy. Piter a venawh, “Khawnoek pakhat khui kangna awm am nami qeh pyi thai nawh nu?
41 Vaken, och bedjen att I icke mån komma i frestelse. Anden är villig, men köttet är svagt."
Syknaak ak khuiawh am naming tluuknaak thai aham qeh unawh qalqiing doena cykcah lah uh. Myihla ingtaw ngaih hlai hy, pumsa ingtaw zai hqoeng hy,” tinak khqi hy.
42 Åter gick han bort, för andra gången, och bad och sade: "Min Fader, om detta icke kan gå ifrån mig, utan jag måste dricka denna kalk, så ske din vilja."
Ahih voeinaak cet nawh cykcah bai hy, “Ka Pa, vawhkaw boet ing a ni qei ham am coeng thai voel nawh aawk aham a awm vik awhtaw namah ak cam seh,” tina hy.
43 När han sedan kom tillbaka, fann han dem åter sovande, ty deras ögon voro förtyngda.
A law tlaih bai awhtaw, a mingmih ce mikku ing a noeng khqi a dawngawh ana ip tlaih bai uhy.
44 Då lät han dem vara och gick åter bort och bad, för tredje gången, och sade återigen samma ord.
Cedawngawh a mingmih ce cehta nawh a thum voeinaak na ak cykcah khawi amyihna cykcah bai hy.
45 Därefter kom han tillbaka till lärjungarna och sade till dem: "Ja, I soven ännu alltjämt och vilen eder! Se, stunden är nära då Människosonen skall bliva överlämnad i syndares händer.
Cekcoengawh a hubatkhqi venna law nawh a mingmih a venawh, “Ip unawh dym bak bak uhyk ti my? Toek lah uh, a tym khoek hawh hy, thlanghqing Capa taw tu sak aham thlak thawlhkhqi kut pe hawh uhy,” tinak khqi hy.
46 Stån upp, låt oss gå; se, den är nära, som förråder mig."
“Tho uh, cet hlah usih! Kai thlang anik tu sakkung taw vawh awm hawh hy ve!” tinak khqi hy.
47 Och se, medan han ännu talade, kom Judas, en av de tolv, och jämte honom en stor folkskara, med svärd och stavar, utsänd från översteprästerna och folkets äldste.
Awi ak kqawn hui awh, thlanghqa hlaihih ak khui awhkaw thlang pynoet, Juda ce pha law hy. Khawsoih boeikhqi ingkaw a hqamcakhqi ven awhkaw tangboek cimca ingkaw thingboeng amik pawm thlang kqeng ce law pyi hy.
48 Men förrädaren hade givit dem ett tecken; han hade sagt: "Den som jag kysser, den är det; honom skolen I gripa."
Thlang a kut awh ak thakkung ing huhsimnaak ce sai pe hy: “Kai ing ka mawk thlang cetaw anih hawh ni, anih ce tu uh,” tinak khqi hy.
49 Och han trädde nu strax fram till Jesus och sade: "Hell dig, rabbi!" och kysste honom häftigt.
Jesu a venna cet pahoei nawh, Juda ing, “Cawngpyikung na sa dip seh!” a tinaak coengawh mawk hy.
50 Jesus sade till honom: "Min vän, gör vad du är här för att göra." Då stego de fram och grepo Jesus och togo honom fången.
Jesu ing, “Ka pyi, nani law sihnaak ce sai,” tina hy. Cawh thlangkhqi ce haina thoeih unawh, Jesu ce tu uhy.
51 Men en av dem som voro med Jesus förde handen till sitt svärd och drog ut det och högg till översteprästens tjänare och högg så av honom örat.
Cawh Jesu ing anik awm haih thlang pynoet ing ak cimca ce phlawng nawh, khawsoeih boei a tyihzawih ang haa ce zek pe hlak hy.
52 Då sade Jesus till honom: "Stick ditt svärd tillbaka i skidan: ty alla som taga till svärd skola förgöras genom svärd.
Jesu ing a venawh, “Nak cimca ce sapangkawp awh chan tlaih lah, u awm cimca ak phlawng taw cimca ing thi lawt kaw.
53 Eller menar du att jag icke kunde utbedja mig av min Fader, att han nu sände till min tjänst mer än tolv legioner änglar?
Khan ceityih qalkap bu pahqa hlaihih ce tuh qoe awh tyih law aham, ka Pa a venawh am thoeh thai tikaw, tinawh namik poek nawh nu?
54 Men huru bleve då skrifterna fullbordade, som säga att så måste ske?"
Ce myihna a awm mantaw ikawmyihna Bible awi ing ak kqawn hyt ce a soepnaak kaw? tinak khqi hy.
55 I samma stund sade Jesus till folkskaran: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar för att fasttaga mig. Var dag har jag suttit i helgedomen och undervisat, utan att I haven gripit mig.
Cawh Jesu ing thlang kqeng a venawh, “Nangmih ing kai ve quk-ai a myihna, cimca ingkaw thingboeng ing kai tu aham nami law nawh nu? Myngawi tempul khuiawh thlang cawngpyi nyng, cawh am nim tu uhyk ti.
56 Men allt detta har skett, för att profeternas skrifter skola fullbordas." Då övergåvo alla lärjungarna honom och flydde.
Cehlai tawnghakhqi ak caqee a soepnaak aham ve ik-oeih ve a awm aham awm hy,” tinak khqi hy. Cawh a hubatkhqi boeih ing amah ce ta hyt unawh cen ta uhy.
57 Men de som hade gripit Jesus förde honom bort till översteprästen Kaifas, hos vilken de skriftlärde och de äldste hade församlat sig.
Amah ak tukhqi ing Jesu ce anaa awi cawngpyikungkhqi ingkaw a hqamcakhqi ang cunnaak, khawsoeih boei soeih Kaiapha im na khyn uhy.
58 Och Petrus följde honom på avstånd ända till översteprästens gård; där gick han in och satte sig bland rättstjänarna för att se vad slutet skulle bliva.
Cawh Piter ing khawsoeih boei soeih a im dyna ak hla nakawng a huhu awh qym hy. Ikawmyihna nu a mi sai law kaw tice sim a ngaih a dawngawh ak khuina ce lut nawh cawhkaw im ak qehkungkhqi venna ngawi lawt hy.
59 Och översteprästerna och hela Stora rådet sökte efter något falskt vittnesbörd mot Jesus, för att kunna döda honom;
Khawsoih boeikhqi ingkaw Sanhedrinkhqi ing Jesu a thawlhnaak ce tu pe nawh thih sak thainaak aham awi ce deng uhy.
60 men fastän många falska vittnen trädde fram, funno de likväl intet. Slutligen trädde dock två män fram
Amak thym thawlh puknaakkhqi ce khawzah awm hlai hy, a thawlh ce am tu pe thai uhy.
61 och sade: "Denne har sagt: 'Jag kan bryta ned Guds tempel och på tre dagar bygga upp det igen.'"
A hukhit na taw thlang pakhih ce haina law nih nawh ve ak thlang ing, 'Kai ing Khawsa a tempul ce hqe nyngsaw khaw thum voei khuiawh sa tlaih kawng nyng tinawh kqawn hy,' tina hy nih.
62 Då stod översteprästen upp och sade till honom: "Svarar du intet? Huru är det med det som dessa vittna mot dig?"
Cawh khawsoeih boei soeih ce hang dyi nawh Jesu a venawh, “Am nam hlat hly nawh nu? Vekkqawi ing nang thawlh anik puk ve ikawmyihna a awm?,” tina hy.
63 Men Jesus teg. Då sade översteprästen till honom: "Jag besvär dig vid den levande Guden, att du säger oss om du är Messias, Guds Son."
Cehlai Jesu ing awmtaak dik dik hy. Khawsoih boei soeih ing, “Ak hqing Khawsa ming phoei doena ni doet nyng: Nang ve Khrih, Khawsa Capa tang nu?” tina hy.
64 Jesus svarade honom: "Du har själv sagt det. Men jag säger eder: Härefter skolen I få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma på himmelens skyar."
Jesu ing, “Oeih, nak kqawn a myihna awm nyng, Nangmih boeih a venawh kqawn law nyng: Tuhkawng awh thlanghqing Capa ing boeimang soeih ak tang benawh ngawi kawmsaw khan myi awhkawng a law ce hu bit kawp ti,” tina hy.
65 Då rev översteprästen sönder sina kläder och sade: "Han har hädat. Vad behöva vi mer några vittnen? I haven nu hört hädelsen.
Cawh khawsoeih boei soeih ing a hibai ce theek nawh, “Khawsa the a kha na hawh saw kaw ve! Kaw hamna simpyikung ni ngoe hly bai? Khawsa a thekhanaak awi ning za hawh saw kaw.
66 Vad synes eder?" De svarade och sade: "Han är skyldig till döden."
Ikawmyihna na mik poek? tinak khqi hy. Cawh a mingmih ing, “A thih aham awm hy,”, tina uhy.
67 Därefter spottade man honom i ansiktet och slog honom på kinderna, den ene med knytnäven, den andre med flata handen,
A haiawh sawh unawh kuthlym ing thawng uhy. Thlang vang ing bei uhy.
68 och sade: "Profetera för oss, Messias: vem var det som slog dig?"
“U nu anik bei, nang Khrih, kqawn lah?” tina uhy.
69 Men Petrus satt utanför på gården. Då kom en tjänstekvinna fram till honom och sade: "Också du var med Jesus från Galileen."
Piter ing kawngma awh ang ngawih awh tyihzawih nuca ce law nawh a venawh, “Nang awm Kalili thlang Jesu a venawh nak awm lawt ni,” tina hy.
70 Men han nekade inför alla och sade: "Jag förstår icke vad du menar."
Cehlai Piter ing cekkhqi boeih a haiawh oelh hy. “Nak kqawn ce am sim nyng,” tina hy.
71 När han sedan hade kommit ut i porten, fick en annan kvinna se honom och sade till dem som voro där: "Denne var med Jesus från Nasaret."
Vawng chawmkeng benna a ceh awh nu pynoet ing hu bai nawh, cawhkaw ak awmkhqi venawh, Ve ak thlang ve Nazareth Jesu ingqawi awm haih lawt hy nih,” tina bai hy.
72 Åter nekade han med en ed och sade: "Jag känner icke den mannen."
Cawh seet awi lawh doena: “Ve ak thlang ve am sim nyng,” tinak khqi bai hy.
73 Litet därefter kommo de kringstående fram och sade till Petrus: "Förvisso är också du en av dem; redan ditt uttal röjer dig ju."
Cawh a khoeh a awm coengawh a keng awhkaw ak dyikhqi ing, Piter a venna, “Nang awm amingmihkhqi lakawhkaw thlang lawt ni, nak awi pau awh sim hqa hawh hy,” tina uhy.
74 Då begynte han förbanna sig och svärja: "Jag känner icke den mannen." Och i detsamma gol hanen.
Anih ing, “Ce ak thlang am sim nyng.” tinawh seet awi am saa awhkawng ai khawng pahoei hy.
75 Då kom Petrus ihåg Jesu ord, huru han hade sagt: "Förrän hanen gal, skall du tre gånger förneka mig." Och han gick ut och grät bitterligen.
Cawh, Piter ing Jesu ak awikqawn, “Ai ang khawng hlanawh nang ing thum voei nik khawng kawp ti,” a ti ak awi ce sim law hy. Cekcoengawh a lengna cet nawh kqang hlawp hlawp hy.
