< Lukas 22 >

1 Det osyrade brödets högtid, som ock kallas påsk, var nu nära.
Loentaak poei ami ti uh, hen amak boei phaihpi poei taw zoe ca hawh hy,
2 Och översteprästerna och de skriftlärde sökte efter tillfälle att röja honom ur vägen. De fruktade nämligen för folket.
Khawsoih boeikhqi ingkaw anaa awi cawngpyikungkhqi ing thlang kqeng ce amik kqih dawngawh Jesu ce him thainaak aham a lam ce sui uhy.
3 Men Satan for in i Judas, som kallades Iskariot, och som var en av de tolv.
Cawh thlanghqa hlaihih ak khuiawh kaw Iskariot ami ti Judah ak kawk khuiawh Setan ce kun hy.
4 Denne gick bort och talade med översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten om huru han skulle överlämna honom åt dem.
Judah ce khawsoeih boeikhqi ingkaw bawkim ak ukkung boeikhqi venna cet nawh ikawmyihna Jesu ce a mingmih a venawh ka zawihnaak lah voei, tice doet qu uhy.
5 Då blevo de glada och förklarade sig villiga att giva honom en summa penningar.
Cekkhqi ce amik kaw zeel nawh tangka peek aham awi ta uhy.
6 Och han gick in på deras anbud och sökte sedan efter lägligt tillfälle att förråda honom åt dem, utan att någon folkskockning uppstod.
Cekkhqi venawh awi ce ta nawh thlang kqeng ama awm awh Jesu ce a mingmih a venawh peek thainaak aham a tym leek ce sui hy.
7 Så kom nu den dag i det osyrad brödets högtid, då man skulle slakta påskalammet.
Cehtaak poei Tuuca hyih phumnaak hen amak boei phaihpi khawnghi ce pha law hy.
8 Då sände han åstad Petrus och Johannes och sade: "Gån åstad och reden till åt oss, så att vi kunna äta påskalammet."
Jesu ing Piter ingkaw Johan ce tyi nawh, “Cet nih nawhtaw Cehtaak poei buh ainaak aham qoek a bah nih,” tina qawi hy.
9 De frågade honom: Var vill du att vi skola reda till det?"
Cekkqawi ing, Han awh nu sai sak aham na ngaih? tina hy nih.
10 Han svarade dem: När I kommen in i staden, skolen I möta en man som bär en kruka vatten. Följen honom till det hus där han går in.
Cekkqawi na ce, “Khawk bau khuina nani lut kqoeng awh, tui pumawh tui ak doeng thlang pynoet ing ning hqum qawi kaw. Anih a cehnaak im na ce cet nih nawh,
11 Och sägen till husbonden i det huset: 'Mästaren frågar dig: Var finnes härbärget där jag skall äta påskalammet med mina lärjungar?'
imkung a venawh, ‘Cawngpyikung ing: ka hubatkhqi mi cehtaak poei buh ka mi veelnaak aham a hun ce han nawh nu a awm?’ tihy, tina nih.
12 Då skall han visa eder en stor sal i övre våningen, ordnad för måltid; reden till där."
Cawh anih ing ipkhui ak kau soeih a ciimcaih ce nim huh qawi bit kaw. Amah cawh ce qoek a bah law nih moe,” tina qawi hy.
13 Och de gingo åstad och funno det så som han hade sagt dem; och de redde till påskalammet.
Cekkqawi ce cet nih nawh Jesu ing ak kqawn peek qawi myihna hu hy nih. Amah cawh ce cehtaak poei buh ce qoek a bah hy nih.
14 Och när stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna med honom.
A tym a khoeh awh, Jesu ingkaw a hubatkhqi ce buh ak vel na caboei awh ngawi uhy.
15 Och han sade till dem: "Jag har högeligen åstundat att äta detta påskalamm med eder, förrän mitt lidande begynner;
Cawh a mingmih a venawh, “Khuikhanaak ka huh hlan awh vawhkaw cehtaak poei buh ve nangmih mi vel haih aham ngaih nyng.
16 ty jag säger eder att jag icke mer skall fira denna högtid, förrän den kommer till fullbordan i Guds rike."
Kawtih ka nik kqawn peek khqi, Khawsa ram awh a soepnaak a awm hlan dy awhtaw, ve a buh ve am ai voel kawng nyng,” tinak khqi hy.
17 Och han lät giva sig en kalk och tackade Gud och sade: "Tagen detta och delen eder emellan;
Phaihpi ce lo nawh, zeelawi ak kqawn coengnawh, “Ve ve lo unawh pe qu lah uh.
18 ty jag säger eder att jag härefter icke, förrän Guds rike kommer, skall dricka av det som kommer från vinträd."
Khawsa ram a pha hlan dy taw misur tui ve am aw voel qoe kawng nyng,” tinak khqi hy.
19 Sedan tog han ett bröd och tackade Gud och bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min lekamen, som varder utgiven för eder. Gören detta till min åminnelse."
Cekcoengawh phaihpi ce lo nawh zeelnaak awi ak kqawn coengawh thek nawh, a mingmih ce pek khqi hy, “Ve ve ka sa, nangmih aham peekna ak awm hly ce ni; nami ni simnaak poe aham sai law uh,” tinak khqi hy.
20 Sammalunda tog han ock kalken, efter måltiden, och sade: "Denna kalk är det nya förbundet, i mitt blod, som varder utgjutet för eder.
Cemih lawtna boet ce lo nawh zeelnaak awi ak kqawn coengawh, “Ve ak boet taw nangmih aham ka hawk ka thi awhkaw awikam thai ni.
21 Men se, den som förråder mig, hans hand är med mig på bordet.
Cehlai kai anik zawi hlykung a kut taw kai a kut ingqawi ve caboei awh awm haih hy.
22 Ty Människosonen skall gå bort, såsom förut är bestämt; men ve den människa genom vilken han bliver förrådd!"
Thlanghqing Capa taw awitaak ce amyihna cet kaw, cehlai anih ak zawikung cetaw a haikhaw map hy,” tinak khqi hy.
23 Och de begynte tala med varandra om vilken av dem det väl kunde vara som skulle göra detta.
U ing nu cemih ik-oeih ce a sai kaw, tinawh a mimah ce doet qu uhy.
24 En tvist uppstod ock mellan dem om vilken av dem som skulle räknas för den störste.
A mimah tloek ak khuiawh u nu ak bau soeih tice oelh qu bai uhy.
25 Då sade han till dem: "Konungarna uppträda mot sina folk såsom härskare, och de som hava myndighet över folken låta kalla sig 'nådige herrar'.
Jesu ing, “Gentelkhqi a Sangpahrangkhqi ing ni thlangkhqi ak khan awh uknaak ce ami taak uh; cemyihna thlang ak khan awh uknaak ak takungkhqi ce ik-oeih leek ak sai peekkungkhqi na ngai uhy.
26 Men så är det icke med eder; utan den som är störst bland eder, han vare såsom den yngste, och den som är den förnämste, han vare såsom en tjänare.
Cehlai nangmih taw cemyihna am awm kawm uk ti. Nangmih anglakawh ak bau khyt ing ce ak zawi khyt myihna a awm aham awm hy, ukkung ing bibikung myihna a awm ham awm hy.
27 Ty vilken är större: den som ligger till bords eller den som tjänar? Är det icke den som ligger till bords? Och likväl är jag här ibland eder såsom en tjänare. --
U nu ak bau bet, buh ai aham caboei awh ak ngawi nu, am awhtaw, buh ak lokung nu? Cehlai kai taw nangmih anglakawh bibikung na awm nyng.
28 Men I ären de som hava förblivit hos mig i mina prövningar;
Nangmih taw sykzoeknaak ka huh awh ka venawh awm poe uhyk ti.
29 och såsom min Fader har överlåtit konungslig makt åt mig, så överlåter jag likadan makt åt eder,
Ka pa ing qam ce ka venawh ani peek amyihna, nangmih a venawh ni pek khqi lawt nyng,
30 så att I skolen få äta och dricka vid mitt bord i mitt rike och sitta på troner såsom domare över Israels tolv släkter.
nangmih ing ka ram awh buh a an aw a ai unawh Israel thlang hlaihih ce awi nami dengnaak thai aham ngawihdoelh awh ce ngawi kawm uk ti.
31 Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete;
Simon, Simon, Setan ing nang ce cang vam amyihna vam aham ni ngaih hy.
32 men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet. Och när du en gång har omvänt dig, så styrk dina bröder."
Cehlai, Simon, nak cangnaak amang tluknaak aham nang aham cykcah hawh nyng. Na hu na nang voei tlaih awh ce na koeinaakhqi tha awm sak lah,” tina hy.
33 Då sade han till honom: "Herre, jag är redo att med dig både gå i fängelse och gå i döden."
Cehlai anih ing, “Bawipa, nang ing thawng tlak haih ham ingkaw thih haih aham awm oepchoeh na awm nyng,” tina hy.
34 Men han svarade: "Jag säger dig, Petrus: I dag skall icke hanen gala, förrän du tre gånger har förnekat mig och sagt att du icke känner mig."
Jesu ing, “Piter, ka nik kqawn peek, tuhngawi ai ang khawng hlan awh, thum voei nik khawng kawp ti,” tina hy.
35 Ytterligare sade han till dem: "När jag sände eder åstad utan penningpung, utan ränsel, utan skor, icke fattades eder då något?" De svarade: "Intet."
Cekcoengawh Jesu ing cekkhqi venawh, “Kai ing tangka bawm, sawngsa ingkaw khawmyk kaana ka ni tyih khqi awh nami voet hlauhnaak ak awm nu? tinak khqi hy. A mingmih ing, “Am awm hy,” tina uhy.
36 Då sade han till dem: "Nu åter må den som har en penningpung taga den med sig, och den som har en ränsel, han göre sammalunda; och den som icke har något svärd, han sälje sin mantel och köpe sig ett sådant.
Cekkhqi na ce, “Cehlai tuh awhtaw tangka bawm nami taak awhtaw khyn uh, sawngsa awm, zawzi am nami taak awhtaw nami angki ce zawi unawh thlai uh.
37 Ty jag säger eder att på mig måste fullbordas detta skriftens ord: 'Han blev räknad bland ogärningsmän'. Ja, det som är förutsagt om mig, det går nu i fullbordan"
Anih ce thlak thawlhkhqi mi noet sih haih uhy, tinawh qee sut ce awm hy: ka nik kqawn peek khqi ve ak awi ve kai awh a soep aham awm hy. Oeih, kai akawng qee ce na ak awm ce soep tawm ca hawh hy,” tinak khqi hy.
38 Då sade de: "Herre, se här äro två svärd." Han svarade dem: "Det är nog."
A hubat khqi ing, Toek lah, Bawipa, vawh zawzi pakkhih awm hy ve, tina uhy. Anih ing, “Ce zah mah, khoek hawh hy,” tinak khqi hy.
39 Och han gick ut och begav sig till Oljeberget, såsom hans sed var; och hans lärjungar följde honom.
A ceh khawi amyihna Jesu taw Olive tlang na ce cet hy, a hubatkhqi ing a hu awh hquut uhy.
40 Men när han hade kommit till platsen, sade han till dem: "Bedjen att I icke mån komma i frestelse."
Ami pha awh, cekkhqi venawh, “Syknaak ak khuiawh am naming tluknaak aham cykcah lah uh,” tinak khqi hy.
41 Sedan gick han bort ifrån dem, vid pass ett stenkast, och föll ned på sina knän och bad
Amah taw lung nik khawng choet a hlanaak na cet nawh, khuk sym doena cykcah hy.
42 och sade: "Fader, om det är din vilja, så tag denna kalk ifrån mig. Dock, ske icke min vilja, utan din."
“Ka pa nak kawngaih awhtaw vawhkaw boet ve khoe law mai lah; cehlai kai ak kawngaih am seitaw, nang ak kawngaihnaak myihna awm hawn seh,” tina hy.
43 Då visade sig för honom en ängel från himmelen, som styrkte honom.
Cawh khan ceityih ce a venawh dang pe nawh anih ce tha pehy.
44 Men han hade kommit i svår ångest och bad allt ivrigare, och hans svett blev såsom blodsdroppar, som föllo ned på jorden.
Kawpoek kyi ingkaw khawsi ak dung soeih ing cykcah hy, am hlan tui ce thi amyihna dek na dyh cawp cawp hy.
45 När han sedan stod upp från bönen och kom tillbaka till lärjungarna, fann han dem insomnade av bedrövelse.
A cykcah boet coengawh tho nawh a hubatkhqi venna cet hy, cekkhqi taw amik kaw a set aih awh qoei unawh ami ih ce hu hy.
46 Då sade han till dem: "Varför soven I? Stån upp, och bedjen att I icke mån komma i frestelse."
“Ikawtih nami ih hqoeng? Sykzoeknaak khuiawh am naming tluknaak aham cykcah lah uh,” tinak khqi hy.
47 Och se, medan han ännu talade, kom en folkskara; och en av de tolv, den som hette Judas, gick framför dem. Och han trädde fram till Jesus för att kyssa honom.
Awi ak kqawn hui awh thlang kqeng ce law hy, thlanghqa hlaihih ak khuiawh kaw thlang pynoet, Judah ami ti ing cekkhqi ce lawpyi khqi hy. Jesu ce mawk aham a venna law hy,
48 Men Jesus sade till honom: "Judas, förråder du Människosonen med en kyss?"
cehlai Jesu ing, “Judah, nang ing Thlanghqing Capa ve mawknaak ing na zawi nawh nu? tina hy.
49 Då nu de som voro med Jesus sågo vad som var på färde, frågade de: "Herre, skola vi hugga till med svärd?"
Cawhkaw ik-oeih ce Jesu a hubatkhqi ing ami huh awh, Zawzi ing ka mik boeng hly mai nu? tina uhy.
50 Och en av dem högg till översteprästens tjänare och högg så av honom högra örat.
Thlang pynoet ing khawsoeih boei a tyihzawih ce boeng hy, ang haa ce sek pe hlak hy.
51 Då svarade Jesus och sade: "Låten det gå så långt." Och han rörde vid hans öra och helade honom.
Jesu ing, “Ce tloek mah,” tina hy. Cawhkaw thlang ang haa ce bi pe nawh qoei sak tlaih hy.
52 Sedan sade Jesus till dem som hade kommit emot honom, till översteprästerna och befälhavarna för tempelvakten och de äldste: "Såsom mot en rövare haven I gått ut med svärd och stavar.
Cekcoengawh Jesu ing khawsoeih boeikhqi, bawkim ak ukkungkhqi, a hqamcakhqi ingkaw a venawh ak law thlangkhqi boeih a venawh, “Kai ve quk-ai na ka awm awh nu, zawzi ingkaw thingboeng ing nami ni law sih?
53 Fastän jag var dag har varit med eder i helgedomen, haven I icke sträckt ut edra händer emot mig men detta är eder stund, och nu råder mörkrets makt."
Myngawi tempul kawngma awh nangmih ing ni awm haih awh, am nim tu uhyk ti. Cehlai ve ve nangmih a tym ni, thannaak ing a uk hui awh ve,” tinak khqi hy.
54 Så grepo de honom och förde honom åstad in i översteprästens hus. Och Petrus följde efter på avstånd.
Anih ce tu unawh, khawsoeih boei khyt a im na khyn uhy. Cawh Piter ing ak hla nakawng qym hy.
55 Och de tände upp en eld mitt på gården och satte sig där tillsammans, och Petrus satte sig ibland dem.
Cehlai im kawngma ang lung awh ce kutoet na ngawi unawh mai ami awm awh, Piter awm cekkhqi anglakawh ce ngawi lawt hy.
56 Men en tjänstekvinna, som fick se honom, där han satt vid elden fäste ögonen på honom och sade: "Också denne var med honom.
Maikung awh ang ngawih ce nu tyihzoeih pynoet ing uhy. Toek ceet nawh, Ve ak thlang awm anih ingqawi awm haih lawt hy,” tina hy.
57 Men han nekade och sade: "Kvinna, jag känner honom icke."
Cehlai oelh hy Nang nu, anih ce am sim nyng, tina hy.
58 Kort därefter fick en annan, en av mannen, se honom och sade: "Också du är en av dem." Men Petrus svarade: "Nej, det är jag icke."
A khoeh a awm coengawh thlak chang pynoet ing hu bai nawh a venawh, Nang awm a mingmih ak khuiawh kaw thlang lawt ni, tina hy. Cawh Piter ing, Kai amni,” tina hy.
59 Vid pass en timme därefter kom en annan som bedyrade och sade: "Förvisso var också denne med honom; han är ju ock en galilé."
Khawnoek pynoet tluk a dii coengawh thlang pynoet bai ing, Ve ak thlang awm anih ingqawi awm haih meqee hy nih, Kalili thlang na awm awm bai hy, tina hy.
60 Då svarade Petrus: "Jag förstår icke vad du menar." Och i detsamma, medan han ännu talade, gol hanen.
Piter ing, Nak kqawn ce a sim na am sim qoe nyng!” tina bai hy. Ce myihna awi ak kqawn coeng kqoeng awh ai khawng poehoei hy.
61 Då vände Herren sig om och såg på Petrus; och Petrus kom då ihåg Herrens ord, huru han hade sagt till honom: "Förrän hanen i dag har galit, skall du tre gånger förneka mig."
Bawipa ing hawi nawh Piter ce toek hy. Bawipa ing awi ak kqawn peek ce Piter ing: “Tuhngawi awh ai ang khawng hlan awh, thum voei nik khawng kawp ti,” a tinaak awi ce poek hqoet hy.
62 Och han gick ut och grät bitterligen.
Cekcoengawh a leng benna cet nawh khawteh na kqang hy.
63 Och de män som höllo Jesus fången begabbade honom och misshandlade honom.
Jesu ak sawikung qalkapkhqi ing the a kha na unawh vyk uhy.
64 De höljde över honom och frågade honom och sade: "Profetera: vem var det som slog dig?"
A mik ce zen pe khoep unawh doet uhy, U ing nu a ni vyk ce kqawn lah?” tina uhy.
65 Många andra smädliga ord talade de ock mot honom.
Thekhanaak awi khawzah ing tlai am tlek uhy.
66 Men när det blev dag, församlade sig folkets äldste, överstepräster och skriftlärde, och läto föra honom inför sitt Stora råd
A khawngawi khaw a dai awh ce thlang kqeng a hqamcakhqi, khawsoeih boeikhqi ingkaw anaa awi cawngpyikungkhqi ce kutoet na hu qu uhy, cawh Jesu ce sawi law pe uhy.
67 och sade: "Är du Messias, så säg oss det." Men han svarade dem: "Om jag säger eder det, så tron I det icke.
Nang ve Khrih aw, kqawn lah? tina uhy. Jesu ing, “Kqawn law bai nyng seiawm, am nik cangna hly uhyk ti,
68 Och om jag frågar, så svaren I icke.
ni doet khqi nyng seiawm am nim hlat kawm uk ti.
69 Men härefter skall Människosonen sitta på den gudomliga Maktens högra sida."
Cehlai tuh awhkawng, Thlanghqing Capa ing Khawsa thak awm tang benawh ngawi bit kaw,” tinak khqi hy.
70 Då sade de alla: "Så är du då Guds Son?" Han svarade dem: "I sägen det själva, att jag är det."
Cawh cekkhqi boeih ing, Cawhtaw nang ve Khawsa capa aw?” tina uhy. Anih ing, “Namik kqawn a myihna kai zawk ni,” tinak khqi hy.
71 Då sade de: "Vad behöva vi mer något vittnesbörd? Vi hava ju själva nu hört det av hans egen mun."
Cawh cekkhqi ing, Ikaw ham simpyikung ni kyk qee hly bai? Amah am kha awhkawng ak awi ning za qi hawh saw kaw ve,” ti uhy.

< Lukas 22 >