Psaltaren 32

1 Av David; en sång. Säll är den vilkens överträdelse är förlåten, vilkens synd är överskyld.

Ko e Saame akonaki ʻa Tevita. ‌ʻOku monūʻia ia ʻaia kuo fakamolemole ʻa ʻene talangataʻa, pea kuo ʻufiʻufi ʻene angahala.

2 Säll är den människa som HERREN icke tillräknar missgärning, och i vilkens ande icke är något svek.

‌ʻOku monūʻia ʻae tangata ʻaia ʻoku ʻikai lau ki ai ʻe Sihova ha hia, pea ʻoku ʻikai ha kākā ʻi hono laumālie.

3 Så länge jag teg, försmäktade mina ben vid min ständiga klagan.

‌ʻI heʻeku fakalongo pē, naʻe fakaʻaʻau ʻo motuʻa hoku ngaahi hui ʻi heʻeku tangi ʻi he ʻaho kotoa.

4 Ty dag och natt var din hand tung över mig; min livssaft förtorkades såsom av sommarhetta. (Sela)

He naʻe mamafa ho nima kiate au ʻi he ʻaho mo e pō: naʻe liliu hoku huhuʻa ko e laʻāina ʻoe faʻahitaʻu mafana. (Sila)

5 Då uppenbarade jag min synd för dig och överskylde icke min missgärning. Jag sade: »Jag vill bekänna för HERREN mina överträdelser»; då förlät du mig min synds missgärning. (Sela)

Naʻaku vete ʻeku angahala kiate koe, pea naʻe ʻikai te u fufū ʻeku hia. Naʻaku pehē, te u vete ʻeku ngaahi talangataʻa kia Sihova: pea naʻa ke fakamolemole ʻae hia ʻo ʻeku angahala. (Sila)

6 Därför skola alla fromma bedja till dig på den tid då du är att finna; sannerligen, om ock stora vattenfloder komma, skola de icke nå till dem.

Ko ia ʻe lotu ai kiate koe ʻaia kotoa pē ʻoku anga fakaʻotua ʻi he kuonga ʻe ʻiloʻi ai koe: ko e moʻoni ʻi he ʻoho mai ʻoe ngaahi vai lahi ʻe ʻikai tenau aʻu ʻo ofi kiate ia.

7 Du är mitt beskärm, för nöd bevarar du mig; med räddningens jubel omgiver du mig. (Sela)

Ko koe ko hoku toitoiʻanga; te ke fakamoʻui au mei he mamahi; pea te ke kāpui ʻaki au ʻae ngaahi hiva ʻoe fakamoʻui. (Sila)

8 Jag vill lära dig och undervisa dig om den väg du skall vandra; jag vill giva dig råd och låta mitt öga vaka över dig.

Ko au te u fakapotoʻi koe mo akonakiʻi koe ʻi he hala ʻaia te ke ʻalu ai: te u fakahinohino koe ʻaki hoku mata.

9 Varen icke såsom hästar och mulåsnor utan förstånd, på vilka man lägger töm och betsel för att tämja dem, eljest får man dem ej fram.

‌ʻOua naʻa mou hangē ko e hoosi mo e miuli, ʻoku masiva ʻi he ʻilo: ʻaia ʻoku taʻofi ʻaki honau ngutu ʻae ukamea mo e noʻo, koeʻuhi ke nau haʻu ʻo ofi kiate koe.

10 Den ogudaktige har många plågor; men den som förtröstar på HERREN, honom omgiver han med nåd.

‌ʻE hoko ʻae ngaahi mamahi lahi ki he kakai angakovi: ka ko ia ʻoku falala kia Sihova, ʻe kāpui ʻaki ia ʻae ʻaloʻofa.

11 Varen glada i HERREN och fröjden eder, I rättfärdige, och jublen, alla I rättsinnige.

Mou fiefia ʻia Sihova, pea nekeneka, ʻakimoutolu ʻoku māʻoniʻoni: pea kalanga ʻi he fiefia, ʻakimoutolu kotoa pē ʻoku angatonu ʻi loto.