Job 34
1 Och Elihu tog till orda och sade:
Moreover Elihu answered and said,
2 Hören, I vise, mina ord; I förståndige, lyssnen till mig.
Hear my words, ye wise men; And give ear unto me, ye that have knowledge.
3 Örat skall ju pröva orden, och munnen smaken hos det man vill äta.
For the ear trieth words, As the palate tasteth food.
4 Må vi nu utvälja åt oss vad rätt är, samfällt söka förstå vad gott är.
Let us choose for us that which is right: Let us know among ourselves what is good.
5 Se, Job har sagt: »Jag är oskyldig. Gud har förhållit mig min rätt.
For Job hath said, I am righteous, And God hath taken away my right:
6 Fastän jag har rätt, måste jag stå såsom lögnare; dödsskjuten är jag, jag som intet har brutit.»
Notwithstanding my right I am [accounted] a liar; My wound is incurable, [though I am] without transgression.
7 Var finnes en man som är såsom Job? Han läskar sig med bespottelse såsom med vatten,
What man is like Job, Who drinketh up scoffing like water,
8 han gör sig till ogärningsmäns stallbroder och sällar sig till ogudaktiga människor.
Who goeth in company with the workers of iniquity, And walketh with wicked men?
9 Ty han säger: »Det gagnar en man till intet, om han håller sig väl med Gud.»
For he hath said, It profiteth a man nothing That he should delight himself with God.
10 Hören mig därför, I förståndige män: Bort det, att Gud skulle begå någon orätt, att den Allsmäktige skulle göra vad orättfärdigt är!
Therefore hearken unto me, ye men of understanding: Far be it from God, that he should do wickedness, And from the Almighty, that he should commit iniquity.
11 Nej, han vedergäller var människa efter hennes gärningar och lönar envar såsom hans vandel har förtjänat.
For the work of a man will he render unto him, And cause every man to find according to his ways.
12 Ty Gud gör i sanning intet som är orätt, den Allsmäktige kan icke kränka rätten.
Yea, of a surety, God will not do wickedly, Neither will the Almighty pervert justice.
13 Vem har bjudit honom att vårda sig om jorden, och vem lade på honom bördan av hela jordens krets?
Who gave him a charge over the earth? Or who hath disposed the whole world?
14 Om han ville tänka allenast på sig själv och åter draga till sig sin anda och livsfläkt,
If he set his heart upon himself, [If] he gather unto himself his spirit and his breath;
15 då skulle på en gång allt kött förgås, och människorna skulle vända åter till stoft.
All flesh shall perish together, And man shall turn again unto dust.
16 Men märk nu väl och hör härpå, lyssna till vad mina ord förkunna.
If now [thou hast] understanding, hear this: Hearken to the voice of my words.
17 Skulle den förmå regera, som hatade vad rätt är? Eller fördömer du den som är den störste i rättfärdighet?
Shall even one that hateth justice govern? And wilt thou condemn him that is righteous [and] mighty?—
18 Får man då säga till en konung: »Du ogärningsman», eller till en furste: »Du ogudaktige»?
[Him] that saith to a king, [Thou art] vile, [Or] to nobles, [Ye are] wicked;
19 Gud har ju ej anseende till någon hövdings person, han aktar den rike ej för mer än den fattige, ty alla äro de hans händers verk.
That respecteth not the persons of princes, Nor regardeth the rich more than the poor; For they all are the work of his hands.
20 I ett ögonblick omkomma de, mitt i natten: folkhopar gripas av bävan och förgås, de väldige ryckas bort, utan människohand.
In a moment they die, even at midnight; The people are shaken and pass away, And the mighty are taken away without hand.
21 Ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.
For his eyes are upon the ways of a man, And he seeth all his goings.
22 Intet mörker finnes och ingen skugga så djup, att ogärningsmän kunna fördölja sig däri.
There is no darkness, nor thick gloom, Where the workers of iniquity may hide themselves.
23 Ty länge behöver Gud ej vakta på en människa, innan hon måste stå till doms inför honom.
For he needeth not further to consider a man, That he should go before God in judgment.
24 Han krossar de väldige utan rannsakning och låter så andra träda fram i deras ställe.
He breaketh in pieces mighty men [in ways] past finding out, And setteth others in their stead.
25 Ja, han märker väl vad de göra, han omstörtar dem om natten och låter dem förgås.
Therefore he taketh knowledge of their works; And he overturneth them in the night, so that they are destroyed.
26 Såsom ogudaktiga tuktar han dem öppet, inför människors åsyn,
He striketh them as wicked men In the open sight of others;
27 eftersom de veko av ifrån honom och ej aktade på alla hans vägar.
Because they turned aside from following him, And would not have regard in any of his ways:
28 De bragte så den armes rop inför honom, och rop av betryckta fick han höra.
So that they caused the cry of the poor to come unto him, And he heard the cry of the afflicted.
29 Vem vågar då fördöma, om han stillar larmet? Ja, vem vill väl skåda honom, om han döljer sitt ansikte, för ett folk eller för en enskild man,
When he giveth quietness, who then can condemn? And when he hideth his face, who then can behold him? Alike whether [it be done] unto a nation, or unto a man:
30 när han vill rycka makten ifrån gudlösa människor och hindra dem att bliva snaror för folket?
That the godless man reign not, That there be none to ensnare the people.
31 Kan man väl säga till Gud: »Jag måste lida, jag som ändå intet har förbrutit.
For hath any said unto God, I have borne [chastisement], I will not offend [any more]:
32 Visa mig du vad som går över mitt förstånd; om jag har gjort något orätt, vill jag då ej göra så mer.»
That which I see not teach thou me: If I have done iniquity, I will do it no more?
33 Skall då han, för ditt klanders skull, giva vedergällning såsom du vill? Du själv, och icke jag, må döma därom; ja, tala du ut vad du menar.
Shall his recompense be as thou wilt, that thou refusest it? For thou must choose, and not I: Therefore speak what thou knowest.
34 Men kloka män skola säga så till mig, visa män, när de få höra mig:
Men of understanding will say unto me, Yea, every wise man that heareth me:
35 »Job talar utan någon insikt, hans ord äro utan förstånd.»
Job speaketh without knowledge, And his words are without wisdom.
36 Så må nu Job utstå prövningar allt framgent, då han vill försvara sig på ogärningsmäns sätt.
Would that Job were tried unto the end, Because of his answering like wicked men.
37 Till sin synd lägger han ju uppenbar ondska, oss till hån slår han ihop sina händer och talar stora ord mot Gud.
For he addeth rebellion unto his sin; He clappeth his hands among us, And multiplieth his words against God.
