Jeremia 29

1 Detta är vad som stod i det brev som profeten Jeremia sände från Jerusalem till de äldste som ännu levde kvar i fångenskapen, och till prästerna och profeterna och allt folket, dem som Nebukadnessar hade fört bort ifrån Jerusalem till Babel,

Pea ko eni ʻae ngaahi lea ʻoe tohi ʻaia naʻe tohi ʻe Selemaia ko e palōfita mei Selūsalema ki hono toenga ʻoe kau mātuʻa naʻe fetuku fakapōpula, pea ki he kau taulaʻeiki, mo e kau palōfita, pea ki he kakai kotoa pē ʻaia naʻe fetuku fakapōpula ʻe Nepukanesa mei Selūsalema ki Papilone;

2 sedan konung Jekonja hade givit sig fången i Jerusalem, jämte konungamodern och hovmännen, Judas och Jerusalems furstar, så ock timmermännen och smederna.

(Pea hili hono ʻave mei Selūsalema, ʻa Sekonia ko e tuʻi mo e tuʻi fefine, pea mo e kau talafekau, ko e ngaahi houʻeiki ʻo Siuta, mo Selūsalema, mo e kau tufunga, pea mo e kau tufunga ukamea; )

3 Han sände brevet genom Eleasa, Safans son, och Gemarja, Hilkias son, när Sidkia, Juda konung, sände dessa till Babel, till Nebukadnessar, konungen i Babel; det lydde så:

‌ʻI he nima ʻo ʻIlasa ko e foha ʻo Safani, mo Kemalia ko e foha ʻo Hilikia, (ʻaia naʻe fekau ʻe Setikia ko e tuʻi ʻo Siuta ki Papilone kia Nepukanesa ko e tuʻi ʻo Papilone) ʻo pehē,

4 Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud, till alla de fångar som jag har låtit föra bort ifrån Jerusalem till Babel:

“ʻOku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau, ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli, kiate kinautolu kotoa pē kuo fetuku fakapōpula, ʻakinautolu kuo u puleʻi ke fetuku mei Selūsalema ki Papilone.

5 Byggen hus och bon i dem; planteren trädgårdar och äten deras frukt.

‘Mou langa ʻae ngaahi fale, ʻo nofo ai pea tō ʻae ngaahi ngoue, mo kai hono fua;

6 Tagen hustrur, och föden söner och döttrar; och tagen hustrur åt edra söner och given edra döttrar åt män, och må dessa föda söner och döttrar; och föröken eder där, och förminskens icke.

Mou toʻo kiate kimoutolu ʻae ngaahi uaifi, pea fakatupu ʻae ngaahi foha mo e ngaahi ʻofefine; pea fili ʻae ngaahi uaifi ki homou ngaahi foha, pea ʻatu homou ngaahi ʻofefine ki honau ngaahi husepāniti, koeʻuhi ke nau fanafanau ʻae ngaahi foha mo e ngaahi ʻofefine; koeʻuhi ke mou fakatokolahi ʻi ai, pea ʻoua naʻa fakatokosiʻi.

7 Och söken den stads bästa, dit jag har fört eder bort i fångenskap, och bedjen för den till HERREN; ty då det går den väl, så går det ock eder val.

Pea kumi ke melino ʻae kolo ʻaia kuo u puleʻi ke fetuku fakapōpula ʻakimoutolu ki ai, pea hūfia ia kia Sihova: he te mou maʻu ʻae fiemālie ʻi hono melino.

8 Ty så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Låten icke bedraga eder av de profeter som äro bland eder, ej heller av edra spåman, och akten icke på de drömmar som I drömmen.

He ʻoku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau, ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli; ʻoua naʻa tuku ke kākaaʻi ʻakimoutolu ʻe hoʻomou kau palōfita mo e kau fiemana ʻoku ʻiate kimoutolu, pea ʻoua naʻa tokanga ki he ngaahi misi ʻoku mou misi ʻaki.

9 Ty man profeterar lögn för eder i mitt namn; jag har icke sänt dem, säger HERREN.

He ʻoku nau kikite loi kiate kimoutolu ʻi hoku huafa: ʻOku pehē ʻe Sihova, naʻe ʻikai te u fekau ʻakinautolu.’

10 Ty så säger HERREN: Först när sjuttio år hava gått till ända i Babel, skall jag se till eder och uppfylla på eder mitt löftesord att föra eder tillbaka till denna plats.

“He ʻoku pehē ʻe Sihova, ‘ʻOka ʻosi ʻae taʻu ʻe fitungofulu te u ʻaʻahi kiate kimoutolu, pea te u fakamoʻoni ʻeku lea lelei kiate kimoutolu, pea pule ke mou toe haʻu ki he potu ni.

11 Jag vet väl vilka tankar jag har för eder, säger HERREN, nämligen fridens tankar och icke ofärdens, till att giva eder en framtid och ett hopp.

He ʻoku pehē ʻe Sihova, ʻOku ʻiate au ʻae ngaahi tuʻutuʻuni, kuo u tuʻutuʻuni kiate kimoutolu, ko e ngaahi tuʻutuʻuni ki he fiemālie, kae ʻikai ki he kovi, koeʻuhi ke foaki hoʻomou ʻamanaki kiate kimoutolu ʻi he ikuʻanga.

12 Och I skolen åkalla mig och gå åstad och bedja till mig, och jag vill höra på eder.

Pea te mou toki ui kiate au, pea te mou ʻalu ʻo lotu kiate au, pea te u fanongo kiate kimoutolu.

13 I skolen söka mig, och I skolen ock finna mig, om I frågen efter mig av allt edert hjärta.

Pea te mou kumi mo ʻiloʻi au, ʻoka mou ka kumi kiate au ʻaki homou loto kotoa.

14 Ty jag vill låta mig finnas av eder, säger HERREN; och jag skall åter upprätta eder och skall församla eder från alla de folk och alla de arter till vilka jag har drivit eder bort, säger HERREN; och jag skall låta eder komma tillbaka till denna plats, varifrån jag har låtit föra eder bort i fångenskap.

Pea ʻoku pehē ʻe Sihova, Te mou ʻilo au: pea te u liliu homou fakapōpula, pea te u tānaki ʻakimoutolu mei he ngaahi puleʻanga kotoa pē, pea mei he ngaahi potu kotoa pē naʻaku kapusi ʻakimoutolu ki ai, ʻoku pehē ʻe Sihova; pea te u toe ʻomi ʻakimoutolu mei he potu ko ia naʻaku pule ke fetuku pōpula ki ai ʻakimoutolu.’

15 Detta skriver jag, därför att I sägen: »HERREN har låtit profeter uppstå åt oss i Babel.»

“Koeʻuhi kuo mou pehē, Kuo fokotuʻu ʻe Sihova kiate kitautolu ʻae kau palōfita ʻi Papilone;

16 Ty så säger HERREN om den konung som sitter på Davids tron, och om allt det folk som bor i denna stad, edra bröder som icke hava med eder gått bort i fångenskap,

Ka kuo folofola pehē ʻa Sihova, ki he tuʻi ʻoku nofo ʻi he nofoʻanga ʻo Tevita, pea mo e kakai kotoa pē ʻoku nofo ʻi he kolo ni, pea mo homou kāinga kuo ʻalu atu mo kimoutolu ki he fakapōpula;

17 ja, så säger HERREN Sebaot: Se, jag skall sända mot dem svärd, hungersnöd och pest, och låta dem räknas lika med odugliga fikon, som äro så usla att man icke kan äta dem.

‌ʻOku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau; ‘Vakai, te u fekau kiate kimoutolu ʻae heletā, mo e honge, mo e mahaki fakaʻauha, pea te u ngaohi ʻakinautolu ke hangē ko e ngaahi fiki kovi, ʻaia ʻoku ʻikai faʻa kai, ko e meʻa ʻi heʻene kovi.

18 Ja, jag skall förfölja dem med svärd, hungersnöd och pest, och göra dem till en varnagel för alla riken på jorden, till ett exempel som man nämner, när man förbannar, till ett föremål för häpnad, begabberi och smälek bland alla de folk till vilka jag skall driva dem bort --

Pea te u tautea ʻaki ʻakinautolu ʻae heletā, mo e honge, pea mo e mahaki fakaʻauha, pea te u tukuange ʻakinautolu ke ʻave ʻakinautolu ki he ngaahi puleʻanga kotoa pē ʻo māmani, ke hoko ko e malaʻia, mo e fakaofo, mo e manukiʻanga, mo e ongoongo kovi, ki he puleʻanga kotoa pē ʻaia kuo u kapusi ʻakinautolu ki ai:

19 detta därför att de icke ville höra mina ord, säger HERREN, när jag titt och ofta sände till dem mina tjänare profeterna. Ty I villen ju icke höra, säger HERREN.

‌ʻOku pehē ʻe Sihova, koeʻuhi naʻe ʻikai te nau fanongo ki heʻeku ngaahi lea, ʻaia naʻaku fekau kiate kinautolu ʻi heʻeku kau tamaioʻeiki ko e kau palōfita, ʻo tuʻu hengihengi hake pe ʻo fekauʻi ʻakinautolu, ka ʻoku pehē ʻe Sihova naʻe ʻikai te mou fie fanongo.

20 Men hören nu I HERRENS ord, alla I fångna som jag från Jerusalem har sänt bort till Babel:

“Ko ia mou fanongo ki he folofola ʻa Sihova, ʻakimoutolu kotoa pē ʻoku fakapōpula, ʻakimoutolu kuo u ʻave mei Selūsalema ki Papilone:’

21 Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud, om Ahab, Kolajas son, och om Sidkia, Maasejas son, som i mitt namn profetera lögn för eder: Se, jag skall giva dem i Nebukadressars, den babyloniske konungens, hand, och han skall låta dräpa dem inför edra ögon.

‌ʻOku pehē ʻe Sihova ʻoe ngaahi kautau, ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli, kia ʻEhapi ko e foha ʻo Kolaia, pea mo Setikia ko e foha ʻo Māseia, ʻakinaua ʻoku kikite loi kiate kimoutolu ʻi hoku huafa: Vakai, Te u tukuange ʻakinaua ki he nima ʻo Nepukanesa ko e tuʻi ʻo Papilone; pea te ne tāmateʻi ʻakinaua ʻi homou ʻao;

22 Och alla fångar ifrån Juda, som äro i Babel, skola från dem hämta ett förbannelsens ord; de skola »HERREN göre med dig såsom med Sidkia och Ahab, vilka Babels konung lät steka i eld.»

Pea ko e meʻa ʻiate kinaua ʻe tupu ai ʻae lea fakamalaʻia ʻi he kau pōpula kotoa pē ʻo Siuta ʻoku ʻi Papilone, ʻo pehē, Ke ngaohi koe ʻe Sihova ke hangē ko Setikia pea hangē ko ʻEhapi, ʻaia naʻe tutu ʻi he afi ʻe he tuʻi ʻo Papilone;

23 De hava ju gjort vad som är ens galenskap i Israel, de hava begått äktenskapsbrott med varandras hustrur och hava fört lögnaktigt tal i mitt namn, sådant som jag icke hade bjudit dem. Jag är den som vet det och betygar det, säger HERREN.

Koeʻuhi kuo na fai kovi ʻi ʻIsileli, pea tonoʻi ʻae uaifi ʻo hona kaungāʻapi, pea kuo na lea ʻaki ʻae ngaahi lea loi ʻi hoku huafa, ʻaia naʻe ʻikai te u fekau kiate kinautolu; he ʻoku pehē ʻe Sihova, ʻOku ou ʻiloʻi, pea ko hono fakamoʻoni au.”

24 Och till nehelamiten Semaja skall du säga sålunda:

Ke ke lea pehē foki ki Simaia, mei Nehelami, ʻo pehē,

25 Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Du har i ditt namn sänt brev till allt folket i Jerusalem och till prästen Sefanja, Maasejas son, och till alla de andra prästerna, så lydande:

‌ʻOku folofola mai ʻa Sihova ʻoe ngaahi kautau, ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli, ʻo pehē, Koeʻuhi kuo ke ʻatu ʻae ngaahi tohi ʻi ho hingoa ʻoʻou ki he kakai kotoa pē ʻi Selūsalema; pea kia Sefania ko e foha ʻo Māseia ko e taulaʻeiki, pea ki he taulaʻeiki kotoa pē, ʻo pehē,

26 »HERREN har satt dig till präst i prästen Jojadas ställe, för att i HERRENS hus skall finnas tillsyningsmän över alla vanvettingar som profetera, så att du kan sätta sådana i stock och halsjärn.

“Kuo fakanofo koe ʻe Sihova ko e taulaʻeiki ko e fetongi ʻo Sihoiata ko e taulaʻeiki, koeʻuhi ke mou hoko ko e kau tauhi ʻi he fale ʻo Sihova, koeʻuhi ke ʻilonga ʻae tangata kotoa pē ʻoku faha, pea mahalo ko e palōfita ia ke ʻai ia ki he fale fakapōpula pea mo e ʻakau fakamaʻu vaʻe.

27 Varför har du då icke näpst Jeremia från Anatot, som profeterar för eder?

Ko ia, ko e hā naʻe ʻikai te ke valoki ai kia Selemaia ʻo ʻAnatoti, ʻaia ʻoku ne pehē ʻe ia ko e palōfita ia kiate kimoutolu?

28 Därigenom att du har underlåtit detta har han kunnat sända bud till oss i Babel och låta säga: 'Ännu är lång tid kvar, byggen eder hus och bon i dem, och planteren trädgårdar och äten deras frukt.'»

He naʻa ne fekau kiate kimautolu ʻi Papilone, ʻo pehē, ʻOku fuoloa ʻae fakapōpula ni, mou langa ʻae ngaahi fale, pea nofo ai; pea tō hoʻomou ngaahi ngoue, pea kai hono fua.”

29 Och prästen Sefanja har läst upp detta brev för profeten Jeremia.

Pea naʻe lau ʻae tohi ni, ʻe Sefania ko e taulaʻeiki ki he telinga ʻo Selemaia ko e palōfita.

30 Och nu har HERRENS ord kommit till Jeremia, han har sagt:

Pea naʻe toki hoko ʻae folofola ʻa Sihova kia Selemaia, ʻo pehē,

31 Sänd bud till alla de fångna och låt säga dem: Så säger HERREN om nehelamiten Semaja: Eftersom Semaja, utan att vara sänd av mig, har profeterat för eder och förlett eder att sätta eder lit till lögn,

Fekau atu kiate kinautolu kotoa pē kuo fakapōpulaʻi, ʻo pehē, “ʻOku pehē mai ʻe Sihova, ko e meʻa ia Simaia mei Nehelami; koeʻuhi kuo kikite ʻe Simaia kiate kimoutolu, pea ne fakafalala ʻakimoutolu ki he loi, ka naʻe ʻikai te u fekau ia:

32 därför säger HERREN så: Se, jag skall hemsöka nehelamiten Semaja och hans avkomlingar. Ingen av dem skall få bo ibland detta folk, och han skall icke få se det goda som jag vill göra med mitt folk, säger HERREN. Ty han har predikat avfall från HERREN.

Ko ia ʻoku pehē mai ʻe Sihova, Vakai, Te u tautea ʻa Simaia mei Nehelami, pea mo hono hako: ʻe ʻikai ha tokotaha ʻi hono faʻahinga ke nofo mo ʻene kakai; pea ʻe ʻikai te ne mamata ki he lelei te u fai ki hoku kakai, ʻoku pehē ʻe Sihova; koeʻuhi kuo ne ako ʻaki ʻae angatuʻu kia Sihova.”