5 Mosebok 33
1 Och detta är den välsignelse gudsmannen Mose gav Israels barn före sin död;
Pea ko e tāpuaki eni, ʻaia naʻe tāpuakiʻi ʻaki ʻe Mōsese ko e tangata ʻoe ʻOtua ʻae fānau ʻa ʻIsileli ʻi he teʻeki ai mate ia.
2 han sade: »HERREN kom från Sinai, och från Seir gick hans sken upp för dem; man kom fram i glans från berget Paran, ut ur hopen av mångtusen heliga; på hans högra sida brann i eld en lag för dem.
Pea naʻa ne pehē ʻe ia, naʻe hāʻele mai ʻa Sihova mei Sainai, pea tuʻu hake mei Seia kiate kinautolu; naʻe ulo mai ʻe ia mei he moʻunga ko Palani, pea naʻe hāʻele mai ia mo e ngaahi toko mano ʻoe kau māʻoniʻoni; naʻe ʻalu atu mei hono nima toʻomataʻu ʻae fono fakavela maʻanautolu.
3 Ja, han vårdar sig om folken; folkets heliga äro alla under din hand. De ligga vid din fot, de hämta upp av dina ord.
ʻIo, naʻa ne ʻofa ki he kakai; ko ʻene kakai māʻoniʻoni kotoa pē naʻe ʻi hono nima: pea naʻa nau nofo hifo ki hono vaʻe; ʻe maʻu taki taha kotoa pē ʻa ʻene ngaahi folofola.
4 Mose gav åt oss en lag, en arvedel for Jakobs menighet.
Naʻe fekau ʻe ia ʻae fono kiate kitautolu, ʻio ko e tofiʻa ʻoe fakataha ʻo Sēkope.
5 Och Jesurun fick en konung, när folkets hövdingar församlades, Israels stammar allasammans.»
Pea ko e tuʻi ia ʻi Sesuluni, ʻi he fakataha ʻoe ngaahi ʻeiki ʻoe kakai mo e ngaahi faʻahinga ʻo ʻIsileli.
6 »Må Ruben leva och icke dö; dock blive hans män en ringa hop.
“Tuku ke moʻui ʻa Lupeni, pea ʻoua naʻa mate; pea ʻoua naʻa tokosiʻi hono kau tangata.”
7 Och detta sade han om Juda: »Hör, o HERRE, Judas röst, och låt honom komma till sitt folk. Med sina händer utförde han dess sak; bliv du honom en hjälp mot hans ovänner.»
Pea koeʻuhi ko Siuta: naʻa ne pehē, “ʻE Sihova, ke ke fanongo ki he leʻo ʻo Siuta, pea ʻomi ia ki hono kakai: tuku ke mālohi hono nima kiate ia; pea ke ke ʻiate ia ko e tokoni mei hono ngaahi fili.”
8 Och om Levi sade han: »Dina tummim och dina urim, de tillhöra din frommes skara, dem du frestade i Massa, dem du tvistade med vid Meribas vatten,
Pea naʻe lea kia Livai, ʻo pehē, “Ko ho Tumemi mo ho ʻUlimi ke ʻi he tokotaha māʻoniʻoni, ʻaia naʻa ke ʻahiʻahiʻi ʻi Masa, mo ia naʻa mo fekuki foki, ʻi he vai ʻo Melipa;
9 dem som sade om fader och moder: 'Jag ser dem icke', och som icke ville kännas vid sina bröder, ej heller veta av sina barn. Ty de aktade på ditt tal, och ditt förbund höllo de.
ʻAia naʻa ne lea ki heʻene tamai pea ki heʻene faʻē, naʻe ʻikai te u mamata kiate ia; pea naʻe ʻikai te ne tui foki ki hono ngaahi kāinga, pe ʻiloʻi ʻene fānau ʻaʻana: he kuo nau tokanga ki hoʻo folofola, pea tauhi hoʻo fuakava.
10 De lära Jakob dina rätter och Israel din lag, de bära fram rökverk för din näsa och heloffer på ditt altare.
Tenau akonakiʻi ʻa Sēkope ʻi hoʻo ngaahi fakamaau, mo ʻIsileli ʻi hoʻo fono: tenau ʻai ʻae meʻa namu kakala ʻi ho ʻao, mo e feilaulau tutu kotoa ki ho feilaulauʻanga.
11 Välsigna, HERRE, hans kraft, och låt hans händers verk behaga dig. Krossa länderna på hans motståndare, på hans fiender, så att de icke kunna resa sig.»
ʻE Sihova, ke ke tāpuaki ʻene meʻa, mo ke maʻu ʻae ngāue ʻa hono nima: tā ke ʻasi ʻi he fasiʻatuʻa ʻokinautolu ʻoku tuʻu hake kiate ia, pea mo kinautolu ʻoku fehiʻa kiate ia, ke ʻoua naʻa nau toetuʻu hake.”
12 Om Benjamin sade han: »HERRENS vän är han, han skall bo i trygghet hos honom, hos honom som överskygger honom alltid, och som har sin boning mellan hans höjder.»
Pea naʻe lea ia kia Penisimani ʻo pehē, “Ko e ʻofeina ʻia SIHOVA, te na nonofo lelei mo ia; pea ʻe maluʻi ia ʻi he ʻaho kotoa, pea ʻe nofo ia ʻi he vahaʻa ʻo hono uma.”
13 Och om Josef sade han: »Välsignat av HERREN vare hans land med himmelens ädlaste gåvor, med dagg, med gåvor från djupet som utbreder sig därnere,
Pea naʻe lea ia kia Siosefa, ʻo pehē, “Ke monūʻia ʻia Sihova ʻa hono fonua, ʻi he ngaahi meʻa maʻongoʻonga ʻoe langi, pea ʻi he hahau, pea ʻi he loloto ʻaia ʻoku tokoto ʻi lalo,
14 med solens ädlaste alster och månvarvens ädlaste frukter,
Pea ʻi he ngaahi fua maʻongoʻonga ʻoku langaʻi ʻe he laʻā, pea ʻi he ngaahi meʻa maʻongoʻonga ʻoku fakatupu ʻe he ngaahi māhina,
15 med de uråldriga bergens yppersta skatter och de eviga höjdernas ädlaste frukt,
Pea ʻi he ngaahi meʻa fungani lelei ʻoe ngaahi moʻunga ʻi muʻa ʻi muʻa, pea ʻi he ngaahi meʻa maʻongoʻonga ʻoe ngaahi tafungofunga tolonga maʻu pe,
16 med jordens ädlaste frukt och allt vad hon bär, och med nåd från honom som bodde i busken. Detta komme över Josefs huvud, över hans hjässa, furstens bland bröder.
Pea ʻi he ngaahi meʻa maʻongoʻonga ʻoe fonua mo hono fonu ʻo ia, pea ʻi he finangalo lelei ʻo ia naʻe nofo ʻi he ʻulu ʻakau: ke hoko ia ki he ʻulu ʻo Siosefa, pea ki he tumuʻaki ʻoe ʻulu ʻo ia naʻe fakamāvae mei hono kāinga.
17 Härlig är den förstfödde bland hans tjurar, såsom en vildoxes äro hans horn; med dem stångar han ned alla folk, ja ock dem som bo vid jordens ändar. Sådana äro Efraims tiotusenden. sådana Manasses tusenden.»
Ko e lelei ʻoʻona ʻoku hangē ko e ʻuluaki tupu ʻo ʻene pulu, pea ko hono nifo ʻoʻona ʻoku hangē ko e nifo ʻoe ʻiunikoni: te ne tekeʻi ʻaki ia ʻae kakai fakataha ʻo aʻu atu ki he ngataʻanga ʻo māmani: pea ko e ngaahi toko mano ʻakinautolu ʻo ʻIfalemi, pea ko e ngaahi toko mano ʻakinautolu ʻo Manase.”
18 Och om Sebulon sade han: »Gläd dig, Sebulon, när du drager ut, och du, Isaskar, i dina tält.
Pea naʻe lea ia kia Sepuloni, “Ke ke fiefia, Sepuloni, ʻi hoʻo ʻalu atu; mo ʻIsaka, ʻi ho ngaahi fale fehikitaki.
19 Folk inbjuda de till sitt berg; där offra de rätta offer. Ty havens rikedom få de suga, och de skatter som sanden döljer.»
Tenau ui ʻae kakai ki he moʻunga tenau ʻatu ʻi ai ʻae ngaahi feilaulau ʻoe māʻoniʻoni: he tenau mimisiʻi mai ʻae koloa ʻoe tahi, pea mo e ngaahi koloa kuo fufū ʻi he ʻoneʻone.”
20 Och om Gad sade han: »Lovad vare han som gav så rymligt land åt Gad! Lik en lejoninna har han lägrat sig, han krossar både arm och hjässa.
Pea naʻe lea ia kia Kata, “Ke hoko ʻae tāpuaki kiate ia ʻoku ne fakalahi ʻa Kata: ʻoku nofo ia ʻo hangē ha laione, pea ʻoku ne haehae ʻae nima mo e tumuʻaki ʻoe ʻulu.
21 Han utsåg åt sig förstlingslandet, ty där var hans härskarlott förvarad. Dock drog han med bland folkets hövdingar; HERRENS rätt utförde han och hans domar, tillsammans med det övriga Israel.»
Pea ʻoku ne tauhi ʻae ʻuluaki vahe maʻana, koeʻuhi naʻe tuku ia ʻi ai, ʻi he tufakanga, ʻoe ʻeiki fai fono; pea naʻe haʻu ia mo e ngaahi ʻeiki ʻoe kakai, naʻa ne fai ʻae angatonu ʻa Sihova, mo ʻene ngaahi fakamaau mo ʻIsileli.”
22 Och om Dan sade han: »Dan är ett ungt lejon, som rusar ned från Basan.»
Pea naʻe lea ia kia Tani, ʻo pehē, “Ko e ʻuhiki laione ʻa Tani: ʻe hopo ia mei Pesani.”
23 Och om Naftali sade han: »Naftali har fått riklig nåd och välsignelse till fyllest av HERREN. Västern och södern tage du i besittning.»
Pea naʻe lea ia kia Nafitali, ʻo pehē, “ʻE Nafitali, ʻa koe kuo fakafiemālieʻi ʻi he ʻofa, pea fonu ʻi he tāpuaki ʻa Sihova: ke ke maʻu ʻe koe ʻae potu lulunga mo e tonga.”
24 Och om Aser sade han: »Välsignad bland söner vare Aser! Han blive älskad av sina bröder, och han doppe sin fot i olja.
Pea naʻe lea ia kia ʻAseli, “Ke tāpuaki ʻaki ʻa ʻAseli ʻae ngaahi fānau, ke lelei ia ki hono ngaahi kāinga, pea ke unu ʻe ia hono vaʻe ʻi he lolo.
25 Av järn och koppar vare dina riglar; och så länge du lever, må din kraft bestå.»
ʻE hoko ho topuvaʻe ko e ʻaione mo e palasa; pea ʻe tatau pe ho mālohi ki ho ngaahi ʻaho.”
26 »Ingen är lik Gud, o Jesurun; till din hjälp far han fram på himmelen och i sin höghet på skyarna.
ʻOku ʻikai ha tokotaha ʻoku tatau mo e ʻOtua ʻo Sesuluni, ʻaia ʻoku heka ʻo hāʻele ʻi he ngaahi langi ko ho tokoni, pea ʻi hono lelei lahi ʻi he langi.
27 En tillflykt är han, urtidens Gud, och härnere råda hans eviga armar. Han förjagade fienderna för dig, han sade: Förgör dem.
Ko e ʻOtua taʻengata ko ho hūfanga, pea ʻoku ʻi lalo ʻiate koe ʻae nima tolonga taʻengata, pea te ne tekeʻi kituaʻā ʻae fili mei ho ʻao; ʻo ne pehē, Fakaʻauha ʻakinautolu.
28 Så fick Israel bo i trygghet, Jakobs källa vara i ro, i ett land med säd och vin, under en himmel som dryper av dagg.
ʻE toki nofo tokotaha fiemālie ai pe ʻa ʻIsileli: ko e matavai ʻo Sēkope ʻe ʻi he fonua ʻoe uite mo e uaine; pea ʻe tō hifo ʻae hahau ʻo hono langi foki.
29 Säll är du, Israel; ja, vem är dig lik? Du är ett folk som får seger genom HERREN, genom honom som är din skyddande sköld, honom som är ditt ärorika svärd. Ja, dina fiender skola visa dig underdånighet, och du skall gå fram över deras höjder.»
ʻOku ke monūʻia koe, ʻE ʻIsileli ko hai ʻoku tatau mo koe, ko e kakai kuo fakamoʻui ʻe Sihova, ko e fakaū ʻo ho tokoni, pea ko e heletā foki ʻo ho mālohi! Pea ʻe ʻilo ʻa ho ngaahi fili ko e kau loi kiate koe; pea te ke malaki ʻa honau ngaahi potu māʻolunga.
