< Psaltaren 70 >

1 En Psalm Davids, till att föresjunga, till åminnelse. Skynda dig, Gud, till att frälsa mig; Herre, till att hjelpa mig.
in finem David in rememoratione eo quod salvum me fecit Dominus Deus in adiutorium meum intende Domine ad adiuvandum me festina;
2 Skämme sig, och komme på skam, de som efter mine själ stå; vände tillrygga, och komme på skam, de mig ondt önska;
confundantur et revereantur qui quaerunt animam meam
3 Att de måtte på skam komma igen, som öfver mig ropa: Så, så.
avertantur retrorsum et erubescant qui volunt mihi mala avertantur statim erubescentes qui dicunt mihi euge euge
4 Fröjde, och glädje sig i dig, de som efter dig fråga; och de som dina salighet älska, säga alltid: Gud vare högeliga lofvad.
exultent et laetentur in te omnes qui quaerunt te et dicant semper magnificetur Deus qui diligunt salutare tuum
5 Men jag är eländig och fattig; Gud, var snar till mig; ty du äst min hjelpare och förlossare; min Herre, fördröj icke.
ego vero egenus et pauper Deus adiuva me adiutor meus et liberator meus es tu Domine ne moreris

< Psaltaren 70 >