< Psaltaren 66 >

1 En Psalmvisa, till att föresjunga. Fröjdens Gudi, all land.
Au maître chantre. Cantique. Terre, élève à Dieu de toutes parts tes acclamations!
2 Lofsjunger, till att ära hans Namn; priser honom härliga.
Chantez son nom glorieux, que vos hymnes le glorifient!
3 Säger till Gud: Huru underliga äro dina gerningar! Dinom fiendom skall fela för dine stora magt.
Dites à Dieu: « Que tes œuvres sont admirables! Aux effets de ta grande puissance tes ennemis dissimulent devant toi;
4 All land tillbedje dig, och lofsjunge dig; lofsjunge dino Namne. (Sela)
toute la terre t'adore et te célèbre; célèbre ton nom! (Pause)
5 Kommer och ser uppå Guds verk; den så underlig är i sina gerningar, ibland menniskors barn.
Venez et contemplez les œuvres de Dieu, admirable en ce qu'il opère pour les enfants des hommes!
6 Han förvandlar hafvet uti det torra, så att man till fot öfver vattnet går. Dess fröjde vi oss i honom.
Il transforma la mer en terre sèche; au travers du fleuve ils passèrent à pied, et Il excita nos transports.
7 Han är rådandes med sine kraft evinnerliga; hans ögon skåda på folken. De affällige skola icke kunna upphäfva sig. (Sela)
Il exerce par son pouvoir un empire éternel, ses yeux observent les peuples: que les rebelles ne s'insurgent pas! (Pause)
8 Lofver, I folk, vår Gud; låter hans lof vidt hördt varda;
Peuples, bénissez notre Dieu, et proclamez sa louange!
9 Den våra själ vid lif behåller, och låter våra fötter icke slinta.
Il redonna la vie à nos âmes, et ne laissa pas nos pieds trébucher.
10 Ty, Gud, du hafver försökt oss, och pröfvat oss, såsom silfver pröfvadt varder.
Car tu nous as éprouvés, ô Dieu, purifiés, comme l'on purifie l'argent.
11 Du hafver fört oss uti häktelse; du hafver lagt en tunga på våra länder.
Tu nous enlaças dans le filet, et tu mis un faix sur nos reins;
12 Du hafver låtit komma menniskor öfver vårt hufvud. Vi äre komne i eld och i vatten; men du hafver utfört oss, och vederqvickt oss.
tu donnas à des hommes nos têtes pour monture, nous passâmes par le feu et les eaux; mais tu nous en as tirés pour nous combler de biens.
13 Derföre vill jag med bränneoffer gå in uti ditt hus, och betala dig mina löften;
Je viens dans ta maison avec des holocaustes; je veux m'acquitter envers toi de mes vœux
14 Såsom jag mina läppar upplåtit hafver, och min mun talat hafver, i mine nöd.
exprimés par mes lèvres, prononcés par ma bouche dans ma détresse.
15 Jag vill göra dig fet bränneoffer af brändom vädrom; jag vill offra oxar och bockar. (Sela)
Je t'offrirai des holocaustes et des brebis engraissées, et ferai fumer la graisse des béliers; je te sacrifierai des taureaux et des boucs. (Pause)
16 Kommer hit, hörer till, alle I som Gud frukten; jag vill förtälja, hvad han mine själ gjort hafver.
Venez, écoutez, vous tous qui craignez Dieu, je veux raconter ce qu'il fit pour mon âme.
17 Till honom ropade jag med min mun, och prisade honom med mine tungo.
De ma bouche je l'invoquai; et sa louange est maintenant sur ma langue.
18 Om jag något orätt förehade i mitt hjerta, så, vorde Herren mig ej hörandes.
Si dans mon cœur j'avais eu le mal en vue, le Seigneur ne m'eût pas exaucé;
19 Derföre hörer mig Gud, och aktar uppå min bön.
mais Dieu m'a exaucé, Il a été attentif aux accents de ma prière.
20 Lofvad vare Gud, den mina bön icke förkastar, eller vänder sina godhet ifrå mig.
Béni soit Dieu, qui n'a pas rebuté ma prière, et ne m'a pas refusé sa grâce!

< Psaltaren 66 >