Psaltaren 50

1 En Psalm Assaphs. Herren Gud den mägtige talar, och kallar verldena, ifrå solenes uppgång, allt intill nedergången.

O Deus poderoso, o Senhor, falou e chamou a terra desde o nascimento do sol até ao seu ocaso.

2 Af Zion går upp Guds härliga sken.

Desde Sião, a perfeição da formosura, resplandeceu Deus.

3 Vår Gud kommer, och tiger intet. Förtärande eld går för honom, och omkring honom en mägtig storm.

Virá o nosso Deus, e não se calará; um fogo se irá consumindo diante dele, e haverá grande tormenta ao redor dele.

4 Han kallar himmel och jord, att han skall döma sitt folk.

Chamará os céus lá do alto, e a terra, para julgar o seu povo.

5 Församler mig mina heliga, som förbundet mer akta än offer.

Ajuntai-me os meus santos, aqueles que fizeram comigo um concerto com sacrifícios.

6 Och himlarna skola förkunna hans rättfärdighet; ty Gud är domaren. (Sela)

E os céus anunciarão a sua justiça; pois Deus mesmo é o Juiz (Selah)

7 Hör, mitt folk, låt mig tala; Israel, låt mig ibland dig betyga: Jag Gud är din Gud.

Ouve, povo meu, e eu falarei; Ó Israel, e eu protestarei contia ti: Sou Deus, sou o teu Deus.

8 För ditt offers skull straffar jag dig intet; äro dock dine bränneoffer alltid för mig.

Não te repreenderei pelos teus sacrifícios, ou holocaustos, que estão continuamente perante mim.

9 Jag vill icke taga oxar utu ditt hus, eller bockar utu dine stall;

Da tua casa não tirarei bezerro nem bodes dos teus currais.

10 Ty all djur i skogenom äro mine, och boskapen på bergen, der de vid tusendetal gå.

Porque meu é todo o animal da selva, e o gado sobre milhares de montanhas.

11 Jag känner alla foglar på bergen, och allahanda djur på markene äro för mig.

Conheço todas as aves dos montes; e minhas são todas as feras do campo.

12 Om mig hungrade, ville jag intet säga dig deraf; ty jordenes krets är min, och allt det deruti är.

Se eu tivesse fome, não to diria, pois meu é o mundo e toda a sua plenitude.

13 Menar du, att jag oxakött äta vill, eller bockablod dricka?

Comerei eu carne de touros? ou beberei sangue de bodes?

14 Offra Gudi tackoffer, och betala dem Högsta ditt löfte.

Oferece a Deus sacrifício de louvor, e paga ao altíssimo os teus votos.

15 Och åkalla mig i nödene; så vill jag hjelpa dig, så skall du prisa mig.

E invoca-me no dia da angústia: eu te livrarei, e tu me glorificarás.

16 Men till den ogudaktige säger Gud: Hvi förkunnar du mina rätter, och tager mitt förbund i din mun;

Mas ao ímpio diz Deus: Que fazes tu em recitar os meus estatutos, e em tomar o meu concerto na tua boca?

17 Efter du dock hatar tuktan, och kastar min ord bakom dig?

Visto que aborreces a correção, e lanças as minhas palavras para detraz de ti

18 När du ser en tjuf, så löper du med honom, och hafver din del med horkarlar.

Quando vês o ladrão, consentes com ele, e tens a tua parte com adúlteros.

19 Din mun låter du tala det ondt är, och din tunga bedrifver falskhet.

Soltas a tua boca para o mal, e a tua língua compõe o engano.

20 Du sitter och talar emot din broder; dine moders son förtalar du.

Assentas-te a falar contra teu irmão; falas mal contra o filho de tua mãe.

21 Detta gör du, och jag tiger. Det menar du, att jag skulle vara lika som du; men jag skall straffa dig, och sätta dig det under ögonen.

Estas coisas tens feito, e eu me calei; pensavas que era tal como tu; mas eu te arguirei, e as porei por ordem diante dos teus olhos.

22 Märker dock det, I som Gud förgäten, att jag icke en gång bortrycker, och är så ingen förlösare mer.

Ouvi pois isto, vós que vos esqueceis de Deus; para que vos não faça em pedaços, sem haver quem vos livre.

23 Den der tack offrar, han prisar mig; och der är vägen, att jag visar honom Guds salighet.

Aquele que oferece o sacrifício de louvor me glorificará; e àquele que bem ordena o seu caminho eu mostrarei a salvação de Deus.