Psaltaren 105
1 Tacker Herranom, och prediker hans Namn; förkunner hans verk ibland folken.
E MILILANI aku ia Iehova, e kahea aku hoi i kona inoa: E hoike aku hoi i kana mau hana iwaena o na kanaka.
2 Sjunger om honom, och lofver honom; taler om all hans under.
E oli aku ia ia, e hoolea aku ia ia; E hookaulana aku i kana mau hana a pau.
3 Lofver hans helga Namn; deras hjerta, som Herran söka, glädje sig.
E kaena oukou ma kona inoa hoano, E lealea hoi ka naau o ka poe imi ia Iehova.
4 Fråger efter Herranom, och efter hans magt; söker hans ansigte alltid.
E huli oukou ia Iehova, a me kona ikaika; E imi mau loa aku hoi i kona maka.
5 Tänker uppå hans underliga verk, som han gjort hafver; uppå hans under, och uppå hans ord;
E hoomanao i na hana mana ana i hana'i, A me kana mau mea kupanaha, A me ka hooponopono ana o kona waha:
6 I Abrahams hans tjenares säd, I Jacobs hans utkorades barn.
E na pua a Aberahama, a kana kauwa, E na mamo a Iakoba, kona mea i wae ai.
7 Han är Herren vår Gud; han dömer i hela verldene.
Oia no o Iehova, ko kakou Akua: Aia ma ka honua a pau kana hoopononono ana.
8 Han tänker evinnerliga uppå sitt förbund; på det ord han lofvat hafver till mång tusend, slägte ifrå slägte;
Ua hoomanao mau mai oia i kona berita, I ka olelo hoi ana i kauoha mai ai i na hanauna he tausani;
9 Det han gjort hafver med Abraham; och på eden med Isaac;
Ka mea ana i hana mai ai ia Aberahama, A me kana hoohiki ana ia Isaaka;
10 Och satte det Jacob till en rätt, och Israel till ett evigt förbund;
A hoopaa mai no hoi oia ia mea ia Iakoba i kanawai nona, A ia Iseraela hoi, i berita mau loa.
11 Och sade: Dig vill jag gifva det landet Canaan, edars arfs lott;
I mai la, E haawi aku no wau ia oe i ka aina o Kanaana, I moku no oukou e nobo hooilina ai;
12 Då de få och ringa voro, och främlingar derinne.
I ko lakou noho kanaka ole ana, na uuku; A he poe uuku a malihini hoi malaila.
13 Och de foro ifrå folk till folk; ifrå det ena riket till annat folk.
Ia lakou i hele ai, mai kekahi aina, a i kekahi aina, A mai kekahi aupuni aku, a i kekahi lahuikanaka e;
14 Han lät ingen menniska göra dem skada, och näpste Konungar för deras skull:
Aole ia i kuu mai i kekahi kanaka a hana ino ia lakou; Papa mai no oia i na'lii no lakou:
15 Kommer intet vid mina smorda, och görer intet ondt minom Prophetom.
Mai hoopa oukou i ko'u poe i poniia, A mai hana ino hoi i ko'u poe kaula.
16 Och han lät en dyr tid komma i landet, och förtog dem allt bröds uppehälle.
Kahea ae no hoi ia, i wi ma ia aina, Uhai no hoi oia i ko kookoo berena a pau.
17 Han sände en man framför dem; Joseph vardt såld till en träl.
Hoouna ae la oia i ke kanaka mamua o lakou, A kuaiia o Iosepa i kauwa;
18 De tvingade hans fötter i fjettrar; hans kropp måste jern ligga;
A hoeha lakou i kona mau wawae i ke kupee; A komo no hoi kona ola iloko o ka paahao;
19 Tilldess hans ord kom, och Herrans tal pröfvade honom.
A hiki i ka manawa o kana olelo ana; Alaila, hoao ae la ka olelo a Iehova ia ia.
20 Då sände Konungen bort, och lät gifva honom lös; herren öfver folken böd låta honom ut.
Hoouna ae la ke alii, a hookuu iho la ia ia; Na ka luna o na kanaka i wehe ae ia ia.
21 Han satte honom till en herra öfver sitt hus; till en föreståndare öfver alla sina ägodelar;
Hoonoho iho la oia ia ia i haku maluna o kona bale, A i luna hoi maluua o kona waiwai a pau;
22 Att han skulle undervisa hans Förstar, efter sitt sätt, och lära hans äldsta vishet.
E nakinaki i kona poo alii, ma kona manao iho, A e hoonaauao hoi i kana poe luna kahiko.
23 Och Israel for in uti Egypten, och Jacob vardt en främling i Hams land.
Hele ae la o Iseraela i Aigupita; Noho malihini iho la o Iakoba ma ka aina o Hama.
24 Och han lät sitt folk svåliga växa, och gjorde dem mägtigare än deras fiender.
Hookawowo nui iho la kela i kona poe kanaka, A hoomahuahua ae la i ko lakou ikaika imua o ko lakou poe enemi.
25 Han förvände deras hjerta, så att de hans folk hätske vordo, och tänkte till att förtrycka hans tjenare med list.
Hoohuli aku la oia i ko lakou naau, I inaina mai ai i kona poe kanaka, A e hana maalea hoi i kana poe kanwa,
26 Han sände sin tjenare Mose; Aaron, den han utvalt hade.
Hoouna mai la oia ia Mose, i kana kanwa, Ia Aarona hoi, ka mea ana i wae mai ai
27 De samme gjorde hans tecken ibland dem, och hans under i Hams land.
Hoike mai la laua i kona hoailona no lakou, A me kana mau hana kupanaha ma ka aina o Hama.
28 Han lät mörker komma, och gjordet mörkt; och de voro icke hans ordom ohörsamme.
Hoouna mai la oia i ka pouli, a ua pouli iho la, Aole hoi laua i kipi aku i kana olelo.
29 Han förvände deras vatten i blod, och dräp deras fiskar.
Hoolilo mai la oia i ko lakou wai i koko, A hoopau hoi i ka lakou ia i ka make.
30 Deras land gaf myckna paddor ifrå sig; ja, uti deras Konungars kamrar.
Hookawowo mai la ko lakou aina i na rana, Aia no iloko o na keena o ko lakou poe alii.
31 Han sade, då kom ohyra; löss uti alla deras landsändar.
Olelo mai oia a hiki mai la na makika, O na uku hoi kekahi ma ko lakou mokuna a pau.
32 Han gaf dem hagel till regn; eldslåga uti deras land;
Haawi mai la oia i ko lakou ua, he huahekili, I ke ahi hoi, e lapalapa ana ma ko lakou aina,
33 Och slog deras vinträ och fikonaträ, och förderfvade trän i deras landsändar.
Hahau mai la oia i ko lakou mau kumu waina, a me na laau fiku, o lakou; A uhai mai la hoi i na laau o ko, lakou mokuna.
34 Han sade, då kommo gräshoppor, gräsmatkar otalige;
Olelo mai la oia, a hiki mai la na uhini, A me na enuhe huluhulu pau ole i ka helu.
35 Och de uppåto allt gräset i deras land, och uppfrätte frukten på deras mark;
A ai iho la lakou i na mea uliuli a pau o ko lakou aina, A hoopau no hoi i ka hua o ka lakou mahinaai.
36 Och slog allt förstfödt uti deras land, alla deras första arfvingar.
Pepehi no hoi oia i na makahiapo a pau o ko lakou aina, I ke pookela hoi o ko lakou ikaika a pau.
37 Och han förde dem ut med silfver och guld, och ibland deras slägter var ingen krank.
Hoopuka mai la oia ia lakou iwaho, me ke kala a me ke gula; Aohe mea nawaliwali mawaena o ko lakou mau ohana.
38 Egypten var glad, att de utdrogo; ty deras fruktan var uppå dem fallen.
Olioli no ko Aigupita i ko lakou puka ana iwaho; No ka mea, kau mai la ka makau ia lakou maluna o ia poe.
39 Han utsträckte en molnsky till skjul, och eld om nattena till att lysa.
Hohola ae la oia i ke ao e uhi ai ia lakou, I ke ahi hoi, e hoomalamalama mai i ka po.
40 De bådo, och han lät komma åkerhöns; och han mättade dem med himmelsbröd.
Nonoi aku la lakou, a lawe mai la ia i na silo, A hoomaona mai la oia ia lakou i ka berena o ka lani.
41 Han öppnade bergsklippona, och vatten flöt derut, så att bäcker flöto i torra öknene.
Wahi ae la oia i ka pohaku, a poha mai la na wai; Kahe ae la lakou ma kahi maloo, he muliwai.
42 Ty han tänkte på sitt helga ord, det han till Abraham sin tjenare talat hade.
No ka mea, hoomanao ae la ia i kana olelo hoano, A me Aberahama hoi, i kana kauwa.
43 Alltså förde han sitt folk ut med fröjd, och sina utkorade med glädje;
Hoopuka mai oia i kona poe kanaka me ka olioli, A me kona poe i waeia me ka hauoli.
44 Och gaf dem Hedningarnas land, så att de folks gods intogo;
Haawi mai la oia i ka aina o ko na aina e no lakou, A loaa mai ia lakou ka mea a na kanaka i hooikaika'i:
45 På det de skulle hålla hans rätter, och bevara hans lag. Halleluja.
I mea e malama'i lakou i kana mau kauoha, A e hana pono hoi i kona mau kanawai. E halelu aku oukou ia Iehova.
