Ordspråksboken 8

1 Ropar icke visheten, och klokheten låter sig höra?

La sagesse n'appelle-t-elle pas, et la prudence ne fait-elle pas entendre sa voix?

2 Uppenbara på vägen, och på stråtene står hon;

Elle se tient au sommet des éminences, sur le chemin, dans les carrefours;

3 Vid stadsportarna, der man ingår, ropar hon;

à côté des Portes, à l'entrée de la ville, aux avenues des Portes, elle dit à haute voix:

4 O! I män, jag ropar till eder; och ropar till folket.

« C'est vous, ô hommes, que j'appelle, et ma voix s'adresse aux enfants des hommes.

5 Akter, I oförnuftige, uppå vishet, och I dårar, lägger det på hjertat.

Hommes sans raison, apprenez la prudence, et vous, insensés, apprenez la sagesse!

6 Hörer, ty jag vill tala det märkeligit är, och lära det rätt är.

Ecoutez! car je dis des choses relevées, et mes lèvres s'ouvrent pour énoncer la droiture:

7 Ty min mun skall tala sanningen, och mina läppar skola hata det ogudaktigt är.

car ma bouche exprime la vérité, et mes lèvres abhorrent l'impiété.

8 All mins muns tal är rätt; der är intet vrångt eller falskt inne;

La rectitude est dans tous les mots de ma bouche; ils n'ont rien de tortueux, ni de détourné;

9 De äro all klar dem som förstå dem, och rätt dem som vilja anamma dem.

ils sont évidents pour le sage, et justes pour ceux qui ont trouvé la science.

10 Tager vid min tuktan heldre än silfver, och akter lärdom högre än kosteligit guld.

Prenez mes leçons, et non pas de l'argent, et la science plutôt que l'or de choix;

11 Ty vishet är bättre än perlor, och allt det man önska må, kan intet liknas henne.

car la sagesse vaut mieux que les perles, et nulle chose de prix n'est son équivalent.

12 Jag, vishet, bor när klokhetene, och jag kan gifva god råd.

Moi, la sagesse, j'habite avec la prudence, et je trouve la science des bonnes mesures.

13 Herrans fruktan hatar det arga, högfärd, högmod och ondan väg; och jag kan icke lida en vrångan mun.

La crainte de l'Éternel est la haine du mal, de l'orgueil, de la hauteur, et des mauvaises voies; et je hais la bouche trompeuse.

14 Mitt är både råd och dåd; jag hafver förstånd och magt;

J'ai le conseil et le succès, je suis l'intelligence, je possède la force.

15 Genom mig regera Konungarna, och rådherrarna stadga rätthet.

Par moi les rois règnent, et les princes font de justes lois;

16 Genom mig råda Förstarna, regenter och alle domare på jordene.

par moi les puissants exercent le pouvoir, ainsi que les grands, tous juges de la terre.

17 Jag älskar dem som mig älska; och de som mig bittida söka, de finna mig.

J'aime ceux qui m'aiment, et ceux qui me cherchent, me trouvent.

18 Rikedom och ära är när mig, varaktigt gods och rättfärdighet.

La richesse et l'honneur m'accompagnent, l'opulence solide et la bonté;

19 Min frukt är bättre än guld och fint guld, och min tilldrägt bättre än utkoradt silfver.

mes fruits sont meilleurs que l'or, que l'or pur, et ce que je rapporte est plus que de l'argent de choix.

20 Jag vandrar på rätta vägen, på domsens stigar;

Je marche dans le chemin de la justice, et dans les sentiers de l'équité,

21 Att jag skall väl besörja dem som mig älska, och uppfylla deras håfvor.

pour rendre ceux qui m'aiment possesseurs d'un avoir, et remplir leurs greniers.

22 Herren hafver haft mig i sina vägars begynnelse; förr hans gerningar var jag.

« L'Éternel me créa, prémices de ses œuvres, avant ses ouvrages, antérieurement.

23 Jag är insatt af evighet, af begynnelsen, förr jordena.

Dès l'éternité je reçus l'onction, avant le commencement, l'origine de la terre;

24 Då djupen ännu intet voro, då var jag allaredo beredd; då källorna icke ännu runno med vatten.

quand je naquis, les mers n'étaient pas encore, il n'y avait point de sources abondantes en eau;

25 Förr än bergen grundad voro, förr än högarna, var jag beredd.

avant que les montagnes fussent plantées, avant les collines j'étais enfantée:

26 Han hade icke ännu gjort jordena, och hvad derpå är, eller jordenes berg.

Il n'avait encore créé ni la terre, ni les déserts, ni le chef de la poudre de la terre.

27 Då han beredde himmelen, var jag der; då han fattade djupen med sitt mål;

Quand Il disposait le ciel, j'étais là; quand Il traçait un cercle sur la face de l'abîme,

28 Då han befäste skyarna ofvantill; då han befäste djupsens källor;

quand d'en haut Il condensait les nues, et faisait bouillonner les sources de l'abîme,

29 Då han satte hafvena sitt mål, och vattnena, att de icke skulle gå öfver sina befallning; då han lade jordenes grund;

quand Il donnait à la mer ses limites, pour que les eaux ne franchissent pas ses bords, quand Il fixait les bases de la terre,

30 Då var jag verkandes med honom, och hade mina lust dagliga, och spelade för honom alltid;

j'étais à ses côtés, fidèle ouvrière, je faisais ses délices tous les jours, me jouant devant lui continuellement,

31 Och spelade på hans jords krets, och min lust var med menniskors barn.

jouant sur le disque de sa terre, et faisant mes délices des enfants des hommes. »

32 Så hörer mig nu, min barn; salige äro de som min väg behålla.

Maintenant donc, mes fils, écoutez-moi! et heureux ceux qui se tiennent dans mes voies!

33 Hörer tuktan, och varer vise, och låter icke fara henne.

Recevez la correction, et devenez sages, et ne la repoussez pas!

34 Säll är den menniska, som mig hörer, så att han vakar vid mina dörr dagliga, att han vaktar vid min dörrträ.

Heureux l'homme qui m'écoute, veillant à ma porte journellement, et gardant les jambages de mon portail!

35 Den mig finner, han finner lifvet, och skall få behag af Herranom.

Car, quiconque me trouve, a trouvé la vie, et il obtient la faveur de l'Éternel.

36 Men den som syndar emot mig, han skadar sina själ; alle de mig hata, de älska döden.

Mais celui qui me manque, fait tort à son âme; tous ceux qui me haïssent, aiment la mort.