< Ordspråksboken 27 >

1 Beröm dig icke af morgondagen; ty du vetst icke hvad i dag hända kan.
Ne te vante pas du lendemain, car tu ignores ce qu'un jour enfante.
2 Låt en annan lofva dig, och icke din mun; en främmande, och icke dina egna läppar.
Qu'un autre te loue, et non ta propre bouche, un étranger, et non tes propres lèvres!
3 Stenen är svår, och sanden är tung; men ens dåras vrede är svårare än de både.
La pierre est lourde, et le sable pesant; mais l'humeur de l'insensé pèse plus que tous deux.
4 Vrede är en grym ting, och harm är en storm; och ho kan bestå för afund?
La fureur est cruelle, et la colère impétueuse; mais qui pourra tenir devant la jalousie?
5 Uppenbara straff är bättre än hemlig kärlek.
Mieux vaut un reproche franc, qu'une affection dissimulée.
6 Älskarens slag äro trofast; men hatarens kyssande bedrägeligit.
Les coups d'un ami viennent de fidélité; mais un ennemi prodigue les baisers.
7 En mätt själ trampar väl på hannogskakona; men ene hungrogo själ är allt bittert sött.
L'homme rassasié foule le miel aux pieds; mais pour l'affamé tout ce qui est amer, est doux.
8 Såsom en fogel, den ifrå sitt näste viker, alltså är den som ifrå sitt rum viker.
Tel l'oiseau qui erre loin de son nid, tel est l'homme qui erre loin de ses lieux.
9 Hjertat fröjdar sig af salvo och rökverk; men en vän är behagelig för själenes råds skull.
L'huile et l'encens réjouissent le cœur, et par un conseil cordial l'ami est doux à l'homme.
10 Din vän och dins faders vän förlåt icke, och gack icke uti dins broders hus, när dig illa går; ty en granne vid handena är bättre, än en broder långt borto.
Ne quitte pas ton ami, ni l'ami de ton père, mais ne va pas chez ton frère le jour de ton malheur! Mieux vaut un voisin proche, qu'un parent éloigné.
11 Var vis, min son, så gläder sig mitt hjerta, så vill jag svara honom, som mig försmäder.
Sois sage, mon fils, et réjouis mon cœur, et je saurai que répondre à qui m'outragera.
12 En vis man ser det onda, och gömmer sig undan; men de fåkunnige gå derigenom, och få skada.
Le sage voit la calamité, et se met à l'abri; les inconsidérés vont en avant, et sont punis.
13 Tag honom sin klädnad bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för dens främmandes skull.
Prends-lui son manteau, car il a cautionné autrui, et nantis-toi de lui plutôt que de l'étranger.
14 Den sin nästa med höga röst välsignar, och står bittida upp, det varder honom för en banno räknadt.
Quand de grand matin à haute voix on salue son prochain, cela est regardé comme une imprécation.
15 En trätosam qvinna, och ett stadigt drypande då fast regnar, varda väl vid hvarannan liknad.
L'eau d'une gouttière tombant sans relâche un jour de pluie, et la femme querelleuse sont choses pareilles;
16 Den henne uppehåller, han håller väder, och vill fatta oljona med handene.
qui l'arrêterait, arrêterait le vent, et sa main appellerait [bientôt] l'huile à son secours.
17 En knif hvetter den andra, och en man den andra.
Le fer aiguise le fer, et l'un aiguise la colère de l'autre.
18 Den sitt fikonaträ bevarar, han äter frukten deraf; och den sin herra bevarar, han varder ärad.
Qui garde son figuier, en mange le fruit, et qui a des soins pour son maître, obtient de l'honneur.
19 Lika som skuggen i vattnet är emot ansigtet; alltså är ens menniskos hjerta emot den andra.
Comme dans les eaux un regard [répond] à un regard, ainsi le cœur de l'homme [répond] au cœur de l'homme.
20 Helvetet och förderfvet varda aldrig full, och menniskornas ögon varda ock aldrig mätt. (Sheol h7585)
Les Enfers et l'abîme ne sont jamais rassasiés, et les yeux de l'homme ne sont jamais rassasiés. (Sheol h7585)
21 En man varder igenom rosarens mun bepröfvad, såsom silfret i degelen, och guldet i ugnen.
Ce qu'est le creuset pour l'argent, la fournaise pour l'or, que chacun le soit pour la bouche qui le loue!
22 Om du stötte en dåra i mortare, med stötare, såsom gryn, så går dock hans galenskap icke ifrå honom.
Quand tu pilerais le fou dans le mortier, parmi les gruaux avec le pilon, sa folie ne le quittera pas.
23 Tag vara uppå ditt får, och låt vårda dig om din hjord;
Examine l'aspect de ton bétail, et sois attentif à tes troupeaux!
24 Ty gods varar icke evinnerliga, och kronan varar icke till evig tid.
Car l'opulence n'est pas éternelle; et une couronne se transmet-elle dans tous les âges?
25 Gräset är uppgånget, och hö är för handene, och på bergen varda örter församlade.
L'herbe disparaît, et la tendre verdure se montre, et l'on recueille les herbes des montagnes;
26 Lamben kläda dig, och bockarna gifva dig åkerhyrona.
les agneaux te donnent des vêtements, et les boucs, le prix d'un champ;
27 Du hafver getamjölk nog till dins hus spis, och till dina tjenarinnors födo.
le lait des chèvres suffit à ta nourriture, à la nourriture de ta maison, et à l'entretien de tes servantes.

< Ordspråksboken 27 >