< Ordspråksboken 11 >

1 Falsk våg är Herranom en styggelse; men en full vigt är honom behagelig.
A false balance [is] abomination to the LORD: but a just weight [is] his delight.
2 Der stolthet är, der är ock föraktelse; men vishet är när de ödmjuka.
[When] pride cometh, then cometh shame: but with the lowly [is] wisdom.
3 Oskyldighet skall ledade fromma; men ondskan skall förstöra de föraktare.
The integrity of the upright shall guide them: but the perverseness of transgressors shall destroy them.
4 Gods hjelper intet på vredenes dag; men rättfärdighet frälsar ifrå döden.
Riches profit not in the day of wrath: but righteousness delivereth from death.
5 Dens frommas rättfärdighet gör hans väg rättan; men den ogudaktige skall falla genom sitt ogudaktiga väsende.
The righteousness of the perfect shall direct his way: but the wicked shall fall by his own wickedness.
6 De frommas rättfärdighet skall fria dem; men de föraktare varda fångne uti sine skalkhet.
The righteousness of the upright shall deliver them: but transgressors shall be taken in [their own] naughtiness.
7 När den ogudaktiga menniskan dör, så är hoppet borto; och det de orättfärdige vänta, blifver omintet.
When a wicked man dieth, [his] expectation shall perish: and the hope of unjust [men] perisheth.
8 Den rättfärdige varder förlossad utu nöd, och den ogudaktige kommer i hans stad.
The righteous is delivered out of trouble, and the wicked cometh in his stead.
9 Genom skrymtarens mun varder hans näste förderfvad; men de rättfärdige märka det, och varda förlossade.
An hypocrite with [his] mouth destroyeth his neighbour: but through knowledge shall the just be delivered.
10 En stad gläder sig, när dem rättfärdigom väl går, och der de ogudaktige förgöras varder man glad.
When it goeth well with the righteous, the city rejoiceth: and when the wicked perish, [there is] shouting.
11 Genom de frommas välsignelse varder en stad upphöjd; men genom dens ogudaktigas mun varder han nederbruten.
By the blessing of the upright the city is exalted: but it is overthrown by the mouth of the wicked.
12 Den som sin nästa skämmer, han är en dåre; men en förståndig man stillar det.
He that is void of wisdom despiseth his neighbour: but a man of understanding holdeth his peace.
13 En baktalare röjer hvad han hemliga vet; men den som ett trofast hjerta hafver, han döljer det.
A talebearer revealeth secrets: but he that is of a faithful spirit concealeth the matter.
14 Der intet råd är, der far folket illa; men der månge rådgifvare äro, der går det väl till.
Where no counsel [is], the people fall: but in the multitude of counsellors [there is] safety.
15 Den som för en annan i borgan går, han får skada; men den sig för borgan vaktar, han är säker.
He that is surety for a stranger shall smart [for it: ] and he that hateth suretiship is sure.
16 Den qvinna hafver ynnest, som ärona bevarar; men det äro de starke, som rikedomar bevara.
A gracious woman retaineth honour: and strong [men] retain riches.
17 En barmhertig man gör sinom kropp godt; men en obarmhertig bedröfvar ock sitt kött och blod.
The merciful man doeth good to his own soul: but [he that is] cruel troubleth his own flesh.
18 De ogudaktigas verk skall fela; men den som rättfärdighet sår, det är icke fåfängt.
The wicked worketh a deceitful work: but to him that soweth righteousness [shall be] a sure reward.
19 Ty rättfärdighet fordrar till lifs; men fara efter ondt, det fordrar till döden.
As righteousness [tendeth] to life: so he that pursueth evil [pursueth it] to his own death.
20 Herren hafver en styggelse till vrång hjerta, och ett behag till de fromma.
They that are of a froward heart [are] abomination to the LORD: but [such as are] upright in [their] way [are] his delight.
21 Dem ondom hjelper intet, om de än alle lade händer tillsamman; men de rättfärdigas säd skall hulpen varda.
[Though] hand [join] in hand, the wicked shall not be unpunished: but the seed of the righteous shall be delivered.
22 En dägelig qvinna utan tukt är lika som en so med ett gyldene spann på näsone.
[As] a jewel of gold in a swine’s snout, [so is] a fair woman which is without discretion.
23 De rätträrdigas önskan måste dock väl gå, och det de ogudaktige vänta, är olycka.
The desire of the righteous [is] only good: [but] the expectation of the wicked [is] wrath.
24 Den ene skiftar ut, och får alltid mer; men den andre är nidsk, der han icke skall, och varder dock fattigare.
There is that scattereth, and yet increaseth; and [there is] that withholdeth more than is meet, but [it tendeth] to poverty.
25 Den själ, som rikeliga välsignar, varder fet; och den som drucknan gör, han skall ock drucken varda.
The liberal soul shall be made fat: and he that watereth shall be watered also himself.
26 Den som korn innehåller, honom banna menniskorna; men välsignelse kommer öfver honom, som det säljer.
He that withholdeth corn, the people shall curse him: but blessing [shall be] upon the head of him that selleth [it].
27 Den som något godt söker, honom vederfars godt; men den som efter ondt far, det skall hända honom.
He that diligently seeketh good procureth favour: but he that seeketh mischief, it shall come unto him.
28 Den sig uppå sina rikedomar förlåter, han skall förgås; men de rättfärdige skola grönskas såsom löf.
He that trusteth in his riches shall fall: but the righteous shall flourish as a branch.
29 Den som sitt eget hus bedröfvar, han skall få väder till arfvedel; och en dåre måste dens visas tjenare vara.
He that troubleth his own house shall inherit the wind: and the fool [shall be] servant to the wise of heart.
30 Dens rättfärdigas frukt är lifsens trä, och en vis man låter sig om menniskorna hjerteliga vårda.
The fruit of the righteous [is] a tree of life; and he that winneth souls [is] wise.
31 Efter den rättfärdige på jordene lida måste; huru mycket mer den ogudaktige och syndaren?
Behold, the righteous shall be recompensed in the earth: much more the wicked and the sinner.

< Ordspråksboken 11 >