Lukas 2
1 Det begaf sig i den tiden, att af Kejsar Augusto utgick ett bud, att all verlden skulle beskattas;
In those days a decree went out from Caesar Augustus that all the world should be registered in a census.
2 Och denna beskattning var den första, och skedde under den höfdingen öfver Syrien, Cyrenio.
This was the first census, and it took place when Quirinius was governor of Syria.
3 Och de gingo alle, hvar uti sin stad, till att låta beskatta sig.
So everyone went to be registered, each to his own town.
4 Så for ock Joseph upp af Galileen, af den staden Nazareth, in uti Judiska landet, till Davids stad, som heter BethLehem; ty han var af Davids hus och slägt;
Joseph also went up from Galilee, from the town of Nazareth, to Judea, to the city of David, which is called Bethlehem, because he was of the house and family of David,
5 På det han skulle låta beskatta sig, med Maria, sin trolofvada hustru, hvilken hafvandes var.
to register himself along with Mary, his betrothed wife, who was with child.
6 Så begaf sig, medan de voro der, vordo dagarna fullbordade att hon skulle föda.
While they were there, the days were fulfilled for her to give birth,
7 Och hon födde sin förstfödda Son, och svepte honom i lindakläder, och lade honom neder i en krubbo; ty dem var icke rum i herbergena.
and she gave birth to her firstborn son. Then she wrapped him in swaddling cloths and laid him in the manger, because there was no room for them in the inn.
8 Och i den samma ängden voro någre herdar, de der vakade, och höllo vård om nattena öfver sin hjord.
In the same region there were shepherds living out in the fields, keeping watch over their flock by night.
9 Och si, Herrans Ängel stod när dem, och Herrans klarhet kringsken dem; och de vordo storliga förfärade.
And behold, an angel of the Lord stood before them, and the glory of the Lord shone around them, and they were filled with great fear.
10 Och sade Ängelen till dem: Varer icke förfärade; si, jag bådar eder stor glädje, hvilken allo folkena vederfaras skall;
But the angel said to them, “Do not be afraid, for behold, I bring you good news of great joy, which will be for all the people.
11 Ty i dag är eder födder Frälsaren, som är Christus Herren, i Davids stad.
For to you is born this day in the city of David a Savior, who is Christ the Lord.
12 Och detta skall vara eder för tecken: I skolen finna barnet svept i lindakläder, nederlagdt i en krubbo.
This will be the sign for you: You will find a baby wrapped in swaddling cloths and lying in a manger.”
13 Och straxt vardt med Ängelen ett stort tal af den himmelska härskaran, de der lofvade Gud, och sade:
Suddenly there was with the angel a multitude of the heavenly host, praising God and saying,
14 Ära vare Gud i höjdene, och frid på jordene, och menniskomen en god vilje.
“Glory to God in the highest, and peace on earth, good will among men.”
15 Och det begaf sig, att Änglarna foro ifrå dem upp i himmelen, och herdarna begynte säga emellan sig: Låter oss nu gå till BethLehem, och se det som vi hafve hört skedt vara, det Herren oss uppenbarat hafver.
When the angels had gone away from them into heaven, the shepherds said to one another, “Let us go over to Bethlehem and see this thing that has happened, which the Lord has made known to us.”
16 Och de gingo hasteliga, och funno Maria, och Joseph, och barnet nederlagdt i krubbon.
So they went with haste and found Mary and Joseph, and the baby lying in the manger.
17 Och då de det sett hade, beryktade de ut hvad dem sagdt var om detta barnet.
After seeing him, they made widely known what they had been told about the child,
18 Och alle, de det hörde, förundrade sig på de ting, som dem sagd voro af herdarna.
and all who heard it were amazed at what the shepherds told them.
19 Men Maria gömde all dessa ord, betraktandes dem i sitt hjerta.
But Mary treasured up all these things, pondering them in her heart.
20 Och herdarna gingo tillbaka igen, prisade och lofvade Gud öfver allt det de hört och sett hade, såsom dem sagdt var.
Then the shepherds returned, glorifying and praising God for all the things that they had heard and seen, which were just as they had been told.
21 Och då åtta dagar voro framgångne, att barnet skulle omskäras, kallades hans Namn JESUS; hvilket så kalladt var af Ängelen, förr än han aflad vardt i moderlifvet.
When the eight days were completed for his circumcision, he was called Jesus, the name given by the angel before he was conceived in the womb.
22 Och då deras renselsedagar voro fullkomnade, efter Mose lag, hade de honom till Jerusalem, på det de skulle bära honom fram för Herran;
And when the days of their purification were completed according to the law of Moses, Joseph and Mary brought Jesus up to Jerusalem to present him to the Lord
23 Såsom skrifvet är i Herrans lag: Allt mankön, som först öppnar moderlifvet, skall kallas heligt Herranom;
(just as it is written in the law of the Lord, “Every male who opens the womb shall be called holy to the Lord”).
24 Och på det de skulle offra, såsom sagdt var i Herrans lag, ett par turturdufvor, eller två unga dufvor.
They also went up to offer a sacrifice according to what is said in the law of the Lord: “a pair of turtledoves or two young pigeons.”
25 Och si, i Jerusalem var en man, benämnd Simeon, och den mannen var rättfärdig och gudfruktig, och vänte efter Israels tröst; och den Helge Ande var med honom.
And behold, there was a man in Jerusalem named Simeon who was righteous and devout. He was waiting for the consolation of Israel, and the Holy Spirit was upon him.
26 Och han hade fått svar af den Helga Anda, att han icke skulle se döden, utan han hade sett tillförene Herrans Christ.
It had been revealed to him by the Holy Spirit that he would not see death before he had seen the Lord's Christ.
27 Och han kom af Andans tillskyndelse i templet. Och föräldrarna båro in barnet Jesum, att de skulle göra för honom, såsom sedvänja var i lagen.
So he came in the Spirit into the temple courts, and when the parents brought in the child Jesus to do for him what was customary under the law,
28 Då tog han honom i sin famn, och lofvade Gud, och sade:
Simeon took him in his arms and blessed God, saying,
29 Herre, nu låter du din tjenare fara i frid, efter som du sagt hafver;
“Now, Master, yoʋ are releasing yoʋr servant in peace according to yoʋr word,
30 Ty min ögon hafva sett dina salighet;
for my eyes have seen yoʋr salvation,
31 Hvilka du beredt hafver för allo folke;
which yoʋ have prepared in the presence of all peoples,
32 Ett Ljus till Hedningarnas upplysning, och ditt folk Israel till pris.
a light for revelation to the Gentiles and for the glory of yoʋr people Israel.”
33 Och Joseph och hans moder förundrade sig på det, som sades om honom.
Joseph and the child's mother were amazed at what was being said about him.
34 Och Simeon välsignade dem, och sade till Maria, hans moder: Si, denne är satt till ett fall och uppståndelse mångom i Israel, och till ett tecken, hvilko emot sagdt varder.
Then Simeon blessed them and said to Mary, the child's mother, “Behold, this child is appointed to bring about the falling and rising of many in Israel and to be a sign that will be spoken against,
35 Ja, ett svärd skall ock gå igenom dina själ, på det mång hjertans tankar skola uppenbaras.
so that the thoughts of many hearts will be revealed. And a sword will pierce yoʋr own soul as well.”
36 Och der var en Prophetissa, benämnd Hanna, Phanuels dotter, af Assurs slägte; hon var kommen till en stor ålder, och hade lefvat i sju år med sin man, ifrå sin jungfrudom;
There was also a prophetess, Anna the daughter of Phanuel, of the tribe of Asher. She was far advanced in days. Her husband had died seven years after they were married,
37 Och var nu en enka, vid fyra och åttatio år; hon kom aldrig bort utu templet, tjenandes Gudi, med fasto och böner, natt och dag.
and she was a widow of about eighty-four years of age. She did not depart from the temple, but served night and day with fasting and prayer.
38 Hon kom ock dertill i samma stundene, och prisade Herran; och talade om honom till alla dem, som i Jerusalem vänte förlossning.
She came at that very hour and began giving praise to the Lord and speaking about the child to all who were waiting for redemption in Jerusalem.
39 Och då de all ting fullbordat hade efter Herrans lag, drogo de in i Galileen igen, uti sin stad Nazareth.
When Joseph and Mary had finished everything that was required by the law of the Lord, they returned to Galilee, to their own town of Nazareth.
40 Men barnet växte upp, och förstärktes i Andanom, och uppfylldes med vishet; och Guds nåd var med honom.
And the child grew and became strong in spirit; he was filled with wisdom, and the favor of God was upon him.
41 Och hans föräldrar gingo årliga till Jerusalem, till Påskahögtiden.
Now Jesus' parents went to Jerusalem every year at the feast of the Passover.
42 Och då han vardt tolf åra gammal, och de uppfarne voro till Jerusalem, efter högtidenes sedvänjo;
When he was twelve years old, they went up to Jerusalem according to the custom of the feast.
43 Och de fullkomnat hade dagarna, och gingo hem igen, blef pilten Jesus qvar i Jerusalem, och Joseph och hans moder visste der intet af.
And when they had completed their days there and started returning home, the boy Jesus stayed behind in Jerusalem. But Joseph did not know it, and neither did Jesus' mother.
44 Men de mente, att han var i sällskapet, och de gingo ena dagsled, och sökte honom ibland fränder och vänner.
They assumed that he was in the company of travelers, so they went a day's journey before they began looking for him among their relatives and acquaintances.
45 Och då de icke funno honom, gingo de till Jerusalem igen, och sökte honom.
When they did not find him, they returned to Jerusalem, looking for him.
46 Så begaf det sig, efter tre dagar funno de honom i templet, sittandes midt ibland de lärare, hörandes dem, och frågandes dem;
After three days, they found him in the temple courts, sitting among the teachers, listening to them and asking them questions.
47 Och alle, de honom hörde, förskräckte sig öfver hans förstånd och svar.
And all who heard him were amazed at his understanding and his answers.
48 Och då de sågo honom, förundrade de sig; och hans moder sade till honom: Min Son, hvi gjorde du oss detta? Si, din fader och jag hafve sökt efter dig sörjande.
When his parents saw him, they were astonished. His mother said to him, “Child, why have yoʋ treated us like this? Behold, yoʋr father and I have been looking for yoʋ in great distress.”
49 Och han sade till dem: Hvad är det, att I sökten mig? Vissten I icke, att uti de stycker, som min Fader tillhöra, bör mig vara?
He said to them, “Why were you looking for me? Did you not know that I must be in my Father's house?”
50 Och de förstodo icke ordet, som han med dem talade.
But they did not understand what he said to them.
51 Och så for han ned med dem, och kom till Nazareth, och var dem underdånig; men hans moder gömde all dessa ord uti sitt hjerta.
Then he went down with them and came to Nazareth and was obedient to them. And his mother kept all these things in her heart.
52 Och Jesus växte till i visdom, ålder och nåde, för Gud och menniskor.
And Jesus advanced in wisdom and in stature, and in favor with God and men.
