Mateos 7
1 “Ama afiꞌ fua salaꞌ neu atahori, fo Lamatuaꞌ afi fee salaꞌ neu nggi.
"Dömen icke, på det att I icke mån bliva dömda;
2 Ama nile atahori taꞌo bee, na, dei fo Lamatualain o nile nggi onaꞌ naa boe. Ama uku-uli atahori laen salan taꞌo bee, na, dei fo Lamatualain o uku-uli nggi taꞌo naa boe.
ty med den dom varmed I dömen skolen I bliva dömda, och med det mått som I mäten med skall ock mätas åt eder.
3 Te hiiꞌ a mete atahori sala anak na, te sala monaem, ho nda mita sa. Mae salaꞌ nese. Naa onaꞌ mita afu dꞌekeꞌ sa sia nonoom matan. Tao-tao te bꞌalok monaeꞌ a bambi nala matam, te nda medꞌa sa.
Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?
4 Taꞌo bee fo mbarani olaꞌ mae, ‘Toronooꞌ! Uma fo au ose hendi afu mia mata dekem dei.’ Tao-tao te nda mita balok mana bambi nala matam sa.
Eller huru kan du säga till din broder: 'Låt mig taga ut grandet ur ditt öga', du som har en bjälke i ditt eget öga?
5 Wae! Memaꞌ ho, atahori mana dea-ralaꞌ tebꞌe! Nggari hendi balok a mia matam dei, na fo mete mita no malole, fo ose hendi afu deke bibꞌia anaꞌ mia nonoom matan.
Du skrymtare, tag först ut bjälken ur ditt eget öga; därefter må du se till, att du kan taga ut grandet ur din broders öga.
6 Afiꞌ minori dala meumareꞌ soꞌal Lamatuaꞌ fee mana maꞌaꞌeꞌeiꞌ ra. Huu ara onaꞌ busa deꞌulaka dei fo heoꞌ baliꞌ rema fo ero nggi. Nggoa nara onaꞌ fafi ra. Mete ma atahori fee rante mafelit, na, ana nda taoafiꞌ sa! Huu ana nahineꞌ a tabꞌu-rorooꞌ a.”
Given icke åt hundarna vad heligt är, och kasten icke edra pärlor för svinen, på det att dessa icke må trampa dem under fötterna och sedan vända sig om och sarga eder.
7 “Mete ma ama hule-oꞌe, na moꞌe mikindooꞌ mbali Lamatuaꞌ dei fo Ana fee. Mete ma sangga mikindooꞌ a; dei fo Ana natudꞌu dalaꞌ. Mete ma mimeli mikindooꞌ a; na dei fo Ana soi lelesu a.
Bedjen, och eder skall varda givet; söken, och I skolen finna; klappen, och för eder skall varda upplåtet.
8 Te basa atahori mana roꞌe rakandooꞌ a mbali Lamatuaꞌ, na dei fo ara simbo. Mana sangga nakandooꞌ a dei fo hambu, Mana nameli nakandooꞌ a, na dei fo Ana soi lelesu a.
Ty var och en som beder, han får; och den som söker, han finner; och för den som klappar skall varda upplåtet.
9 Ama duꞌa sobꞌa! Mete ma hambu anaꞌ sa noꞌe roti, neꞌo aman nda fee ne fatu sa, to?
Eller vilken är den man bland eder, som räcker sin son en sten, när han beder honom om bröd,
10 Do mete ma anan noꞌe uꞌu, na aman nda fee ne mengge sa!
eller som räcker honom en orm, när han beder om fisk?
11 Hei Amam mana sia sorga, memaꞌ malolen seli. De atahori fo deꞌulakaꞌ mataꞌ onaꞌ hei ia ra o, hiiꞌ a fee sudꞌiꞌ a malole neu ana mara, na, saa fai hei Amam! Dei fo Ana fee saa fo ama moꞌeꞌ a.
Om nu I, som ären onda, förstån att giva edra barn goda gåvor, huru mycket mer skall icke då eder Fader, som är i himmelen, giva vad gott är åt dem som bedja honom!
12 Dadꞌi saa fo nau atahori tao neu nggo, na, musi tao taꞌo naa neu e boe. Huu ia, netehuuꞌ mia basa baꞌi Musa no Lamatualain mana ola-ola nara ranori eniꞌ a lele uluꞌ a.”
Därför, allt vad I viljen att människorna skola göra eder, det skolen I ock göra dem; ty detta är lagen och profeterna.
13 “Mete ma atahori sa nae sorga neu, na ana musi laoꞌ tungga lelesu makabꞌiaꞌ. Te hambu dala mudaꞌ no lelesu loaꞌ, fo atahori hetar hii tunggaꞌ a. Te besa-bꞌesa, o! Huu dalaꞌ mana onaꞌ naa nendi atahori naraka reu, fo saranggaa mia Lamatuaꞌ.
Gån in genom den trånga porten. Ty vid och bred är den väg som leder till fördärvet, och många äro de som gå fram på den;
14 Atahori mana nae sorga neu musi tungga dala doidꞌosoꞌ ma lelesu makabꞌiaꞌ. Onaꞌ mae akaꞌ atahori hidꞌaꞌ a laoꞌ sia naa o, dala makabꞌiaꞌ onaꞌ naa nendi atahori nisiꞌ Lamatuaꞌ.”
och den port är trång och den väg är smal, som leder till livet, och få äro de som finna den.
15 “Besa-bꞌesa mo mana pepeko-lelekoꞌ mana soꞌu ao nara rae, sira Lamatuaꞌ mana ola-olan. Huu ara tao ao nara maloleꞌ onaꞌ bibꞌi lombo a. Tao-tao te sira deꞌulakaꞌ, onaꞌ busa fui mana nema naa bibꞌi lombo.
Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar.
16 Taꞌo bee fo bisa mihine atahori mana peko-lelekoꞌ onaꞌ naa? Mete siaꞌ a tatao-nonoꞌi nara. Onaꞌ atahori mete boaꞌ, fo rahine boaꞌ naa huun. Boa maloleꞌ, nda kalua mia hau hu nda maloleꞌ sa.
Av deras frukt skolen I känna dem. Icke hämtar man väl vindruvor från törnen, eller fikon från tistlar?
17 Huu hau maloleꞌ nabꞌoa boa maloleꞌ boe. Te hau hu nda maloleꞌ sa nabꞌoa boa nda maloleꞌ sa boe.
Så bär vart och ett gott träd god frukt, men ett dåligt träd bär ond frukt.
18 Nda hambu hau hu maloleꞌ fo nabꞌoaꞌ boa nda maloleꞌ sa. Ma nda hambu hau huu nda maloleꞌ sa nabꞌoa boa maloleꞌ.
Ett gott träd kan icke bära ond frukt, ej heller kan ett dåligt träd bära god frukt.
19 Hau hu mana nabꞌoa nda maloleꞌ a sa, dei fo ara rema ungga e fo nggari e ai rala neu.
Vart träd som icke bär god frukt bliver avhugget och kastat i elden.
20 Onaꞌ naa boe neu mana ola-olaꞌ pepeko-lelekoꞌ ra. Ama mihine se mia sira tatao-nonoꞌi nara.”
Alltså skolen I känna dem av deras frukt. --
21 “Dei fo hambu atahori roꞌe Au rae, ‘Lamatuaꞌ!’ Te ara olaꞌ siaꞌ a bafa nara. Dei fo Lamatualain sia sorga timba hendi se. Huu, akaꞌ atahori mana tungga tebꞌe-tebꞌeꞌ Eni hihii-nanaun, Ana simbo nala se dadꞌi atahorin.
Icke kommer var och en in i himmelriket, som säger till mig: 'Herre, Herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja.
22 Dei fo leleꞌ fai mateteꞌen, atahori hetar rataa rae, Au ia sira Lamatuan. Ara kokoe Au rae, ‘Lamatuaꞌ, e! Hai mii dui-bꞌengga Nenori ma. Hai use-oi nitu ra mendiꞌ Naram. Ma hai tao manadadꞌiꞌ mataꞌ-mataꞌ mendiꞌ koasa Ma.’
Många skola på 'den dagen' säga till mig: 'Herre, Herre, hava vi icke profeterat i ditt namn och genom ditt namn drivit ut onda andar och genom ditt namn gjort många kraftgärningar?'
23 Mae ara akaꞌ kokoe Au taꞌo naa o, dei fo Au ufadꞌe se ae, ‘Hei ia ra, seka? Au nda uhine nggi sa, huu ama nda misodꞌa tungga Lamatuaꞌ hihii-nanaun sa. Dadꞌi dinggoꞌ hela ia leo!’”
Men då skall jag betyga för dem: 'Jag har aldrig känt eder; gån bort ifrån mig, I ogärningsmän.'
24 “Atahori mana nema rena Au, fo tao tungga Au oꞌola ngga, eni onaꞌ atahori mahineꞌ, mana naririi umen sia fatu netehuuꞌ ata.
Därför, var och en som hör dessa mina ord och gör efter dem, han må liknas vid en förståndig man som byggde sitt hus på hälleberget.
25 Dodꞌoo ma udꞌan monaeꞌ a nggangga losa oeꞌ a lala. Ma sanggu anin o nema uli-fae ume naa. Te ume naa nda foi sa, huu neneneririiꞌ sia fatu netehuuꞌ manggateeꞌ a ata.
Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och kastade sig mot det huset; och likväl föll det icke omkull, eftersom det var grundat på hälleberget.
26 Atahori mana nema rena Au, te nda tao tungga oꞌola ngga sa, eni onaꞌ atahori nggoaꞌ mana naririi umen sia saraꞌaeꞌ ata.
Men var och en som hör dessa mina ord och icke gör efter dem, han må liknas vid en oförståndig man som byggde sitt hus på sanden.
27 Dodꞌoo ma udꞌa monaeꞌ a nggangga nema losa oe a lala. Ma sanggu anin o nema uli-fae ume a boe. Ma ume a foi hendiꞌ e losa nambalulutu.”
Och slagregn föll, och vattenströmmarna kommo, och vindarna blåste och slogo mot det huset; och det föll omkull, och dess fall var stort."
28 Yesus olaꞌ naꞌo naa ma, basa atahori mana rena nenorin ra titindindiiꞌ a,
När Jesus hade slutat detta tal, häpnade folket över hans förkunnelse;
29 huu Ana nahine tebꞌe-tebꞌeꞌ nenoriꞌ naa isin. Dala nenorin, nda onaꞌ sira meser agama nara ranorin sa.
ty han förkunnade sin lära för dem med makt och myndighet, och icke såsom deras skriftlärde.
