Mateos 6
1 Yesus nanori nakandoo nae, “Misinedꞌa, e! Afiꞌ tungga-tunggaꞌ a agama hohoro-lalanen fo atahori koa-bobꞌoꞌu nggi. Te mete ma ama tao taꞌo naa, na, hei Amam mana sia sorga nda fee nggi bala-bꞌaeꞌ saa sa boe.
"Tagen eder till vara för att öva eder rättfärdighet inför människorna, för att bliva sedda av dem; annars haven I ingen lön hos eder Fader, som är i himmelen.
2 Mete ma hei nau tulu-fali atahori mana kasian ra, na, afiꞌ mii bengga leli sia bee bee. Te mete ma hei tao taꞌo naa, na, hei onaꞌ atahori mana olaꞌ laen, tao laen. Ara hiiꞌ a lao-laoꞌ risiꞌ ume hule-oꞌe huuꞌ a fo atahori koa se oi, ‘Wei, atahori ia ra, seli tebꞌe, o!’ Au olaꞌ no matetuꞌ! Te noꞌ a koaot onaꞌ naa, ara simbo sira hahambun ena.
Därför, när du giver en allmosa, så låt icke stöta i basun för dig, såsom skrymtarna göra i synagogorna och på gatorna, för att de skola bliva prisade av människorna. Sannerligen säger jag eder: De hava fått ut sin lön.
3 Dadꞌi mete ma hei mae tulu-fali atahori mana kasian ra, na, afiꞌ mifadꞌe see-see boe e!
Nej, när du giver en allmosa, låt då din vänstra hand icke få veta vad den högra gör,
4 No taꞌo naa, atahori sia raefafoꞌ ia nda rahine sa. Te hei Amam sia sorga nahine saa fo ama tao nee-neeꞌ naa. Dei fo Ana bala-bꞌae nggi no papala-babꞌanggiꞌ naen seli.”
så att din allmosa gives i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig.
5 “Leleꞌ ama hule-oꞌe, na, afiꞌ tao aom onaꞌ atahori mana olaꞌ laen, te tao laen. Ara hiiꞌ a reu lao-laoꞌ sia dala rarameꞌ a, ma rambariiꞌ sia ume hule-oꞌeꞌ rala, fo atahori hetar rita ma koa-koaꞌ se rae, ‘Wue! Sira ia, atahori meumareꞌ, o!’ Te rena, e! Te mete ma ara simbo kokoaꞌ naa, na, ara simbo rala hahambu nara ena.
Och när I bedjen, skolen I icke vara såsom skrymtarna, vilka gärna stå i synagogorna och i gathörnen och bedja, för att bliva sedda av människorna. Sannerligen säger jag eder: De hava fått ut sin lön.
6 Te ama afiꞌ taꞌo naa. Mete ma mae hule-oꞌe, na, kama rala mii fo ena lelesu a. Ma hule-oꞌe neenee neu Amam. Mae atahori nda rita nggi sa o, Amam nita nggi. Dei fo Ana bala-bꞌae fee nggi papala-babꞌanggiꞌ naen seli.
Nej, när du vill bedja, gå då in i din kammare, och stäng igen din dörr, och bed till din Fader i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig.
7 Mete ma ama hule-oꞌe, naa, afiꞌ ola leꞌu-lolo neu nema. Te atahori nda mana rahine Lamatualain sa o hule-oꞌe rahine onaꞌ naa boe. Ara duꞌa rae, mete ma hule-oꞌe loa-naruꞌ onaꞌ naa, na Lamatualain hiiꞌ a rena ma nataa se.
Men i edra böner skolen I icke hopa tomma ord såsom hedningarna, vilka mena att de skola bliva bönhörda för sina många ords skull.
8 Afiꞌ tao tungga onaꞌ se, e! Te mae ama nda feꞌe moꞌe saa mbali Amaꞌ sia sorga sa o, Ana bubꞌuluꞌ memaꞌ hei parlu ma ena.
Så varen då icke lika dem; eder Fader vet ju vad I behöven, förrän I bedjen honom.
9 Dadꞌi mete ma hule-oꞌe, na, hule-oꞌe onaꞌ ia: ‘Amaꞌ sia sorga! Amaꞌ naram meumareꞌ manaseliꞌ Hela fo basa atahori soꞌu rananaru Amaꞌ naram manaseliꞌ a.
I skolen alltså bedja sålunda: 'Fader vår, som är i himmelen! Helgat varde ditt namn;
10 Amaꞌ dadꞌi maneꞌ soaꞌ neu basa atahori! Hela neu fo basa atahori tao tungga Amaꞌ parendan sia raefafoꞌ ia, onaꞌ basa mana sia sorga ra tao tungga Amaꞌ parendan sia sorga.
tillkomme ditt rike; ske din vilja, såsom i himmelen, så ock på jorden;
11 Amaꞌ tulun pala-banggi fee hai nanaat manadꞌaiꞌ tungga-tungga fai.
vårt dagliga bröd giv oss i dag;
12 Hai moꞌe Amaꞌ fee ambon neu basa hai sala-kiluꞌ mara, onaꞌ hai fee ambon neu atahori mana tao salaꞌ neu hai boe.
och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro;
13 Amaꞌ, munea hai fo hai afiꞌ tao deꞌulakaꞌ. Ma mboꞌi hendi hai mia nitu a koasan. [Te Amaꞌ, Maneꞌ mana koasa ma manaseliꞌ Amaꞌ mana toꞌu parendaꞌ mukundooꞌ a. Hai hule-oꞌem baꞌu a naa ena, Amaꞌ. Amin.]’
och inled oss icke i frestelse, utan fräls oss ifrån ondo.'
14 Te rena, e! Mete ma ama fee ambon neu atahori salan, dei fo Amam sia sorga o fee ambon neu sala-kilu mara boe
Ty om I förlåten människorna deras försyndelser, så skall ock eder himmelske Fader förlåta eder;
15 Te mete ma ama nda nau fee ambon neu atahori salan, dei fo Amaꞌ sia sorga o, nda nau fee ambon neu sala mara sa boe.
men om I icke förlåten människorna, så skall ej heller eder Fader förlåta edra försyndelser.
16 “Mete ma ama hule-oꞌe no puasa, na, afiꞌ tao mata masaloeꞌ onaꞌ atahori mana olaꞌ laen te tao laen. Huu ara tao taꞌo naa fo atahori koa se rae, ‘Wue! Sira ia, atahori meumareꞌ, o!’ Te rena, e! No koaot naa, ara simbo rala hahambu nara ena.
Och när I fasten, skolen I icke visa en bedrövad uppsyn såsom skrymtarna, vilka vanställa sina ansikten för att bliva sedda av människorna med sin fasta. Sannerligen säger jag eder: De hava fått ut sin lön.
17 Te mete ma ama puasa, na, safe mata mara meuꞌ-meuꞌ, ma sau langga mara malolole!
Nej, när du fastar, smörj då ditt huvud och två ditt ansikte,
18 Dadꞌi dei fo atahori rita nggi o, nda rahine rae, ama puasa sa. Te hei Amam bubꞌuluꞌ. Dei fo Ana bala-bꞌae fee nggi no papala-babꞌanggiꞌ naen seli.”
för att du icke må bliva sedd av människorna med din fasta, utan allenast av din Fader, som är i det fördolda. Då skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig.
19 “Afiꞌ tao ues nggate-nggate fo miꞌidꞌuru hata-hetoꞌ nae-nae sia raefafoꞌ ia. Te dei fo fufuꞌ no rurutuꞌ tao nalutu se. Ma naꞌo ra rema bonggar fo haꞌi rendi se.
Samlen eder icke skatter på jorden, där mott och mal förstöra, och där tjuvar bryta sig in och stjäla,
20 Te malole lenaꞌ ama nggate-nggate tao ues miꞌidꞌuru hata-heto nae-nae sia sorga. Te sia naa fufuꞌ no rurutuꞌ a nda tao nalutu se sa. Naꞌo ra o nda reu bonggar fo haꞌi rendi se sa boe.
utan samlen eder skatter i himmelen, där mott och mal icke förstöra, och där inga tjuvar bryta sig in och stjäla.
21 Hei mbedꞌaꞌ hata-heto mara sia bee, na, neꞌo rala mara sia naa boe.”
Ty där din skatt är, där kommer ock ditt hjärta att vara.
22 “Atahori matan, onaꞌ lambu mana naronda sia ralan rala. Mete ma matan manggareloꞌ, na, ana tungga dala masodꞌa maloleꞌ, onaꞌ atahori mana laoꞌ sia manggareloꞌ a.
Ögat är kroppens lykta. Om nu ditt öga är friskt, så får hela din kropp ljus.
23 Te mete ma matan mana malaafuꞌ, na, ana nda tungga dala maloleꞌ a sa, onaꞌ atahori mana laoꞌ hama-hama sia maꞌahatuꞌ a. Dadꞌi mete ma manggareloꞌ mana sia rala mara dadꞌi maꞌahatu ena, na, hei o misodꞌa sia maꞌahatu manaseliꞌ a boe.”
Men om ditt öga är fördärvat, då bliver hela din kropp höljd i mörker. Är det nu så, att ljuset, som du har i dig, är mörker, huru djupt bliver då icke mörkret!
24 “Atahori sa nda bisa tao ues tebꞌe-tebꞌeꞌ fee neu malangga rua lao esaꞌ sa, huu dei fo ana hii malangga esa lenaꞌ malangga laen. Boe ma ana bisa tungga malanggan esa, ma nda taoafiꞌ neu malanggan esa ka sa. Huu naa, de nda bisa olaꞌ mae, ‘Lamatuaꞌ naa, au Lamatua ngga,’ mete ma tao doiꞌ a dadꞌi lamatua ma.
Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.
25 Naeni de Au ufadꞌe taꞌo ia: afiꞌ duꞌa doaꞌ mae, au usodꞌa taꞌo bee, au ae ua saa, inu saa, pake-nggao saa? Hei duꞌa mae masodꞌaꞌ naa, akaꞌ nanaa-nininuꞌ a, do? Boe ma aom naa, akaꞌ pake-nggaoꞌ a, do? Nda taꞌo naa sa.
Därför säger jag eder: Gören eder icke bekymmer för edert liv, vad I skolen äta eller dricka, ej heller för eder kropp, vad I skolen kläda eder med. Är icke livet mer än maten, och kroppen mer än kläderna?
26 Mete sobꞌa mbui mana ratambele sia lalai a. Ara nda sela-nggari ma etu-oru fo mbedꞌa nanaat sia soka-poleꞌ ra sa. Te hei Amam sia sorga naꞌabꞌoi se nakandooꞌ a. Ana o bisa naꞌabꞌoi nala nggi lenaꞌ se fai. Dadꞌi duꞌa malolole dei. Te Ana nile nggi, lenaꞌ mbuiꞌ naa ra.
Sen på fåglarna under himmelen: de så icke, ej heller skörda de, ej heller samla de in i lador; och likväl föder eder himmelske Fader dem. Ären I icke mycket mer än de?
27 Mete ma atahori rambariiꞌ sia tiroao fo lole-lau aon, na, ana bisa tao namanaru aon, do? Nda bisa sa!
Vilken av eder kan, med allt sitt bekymmer, lägga en enda aln till sin livslängd?
28 Mete ma hokoꞌ, na, taꞌo bee de ama feꞌe duꞌa doaꞌ bua-loꞌas fai? Mii seꞌu mita buna bakung sia moo-loaꞌ. Ara nda podꞌeꞌ abꞌas, ma tenu-lolo temeꞌ sa.
Och varför bekymren I eder för kläder? Beskåden liljorna på marken, huru de växa: de arbeta icke, ej heller spinna de;
29 Te rena malolole, o! Mane Soleman bua-baꞌun meulau manaseli na o, nda naseliꞌ bunaꞌ naa ra meulaun sa.
och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin härlighet var så klädd som en av dem.
30 Lamatualain tao mataꞌ neu bunaꞌ mana nasodꞌa akaꞌ faiꞌ ia, te mbilaꞌ neu ana mate fo atahori nggari e ai rala neu. Mete ma Ana tao taꞌo naa, dei fo Ana pake-nggao nggi lenaꞌ bunaꞌ naa ra. De saa de ama nda mimihere tebꞌe-tebꞌeꞌ neu E sa?
Kläder nu Gud så gräset på marken, vilket i dag står och i morgon kastas i ugnen, skulle han då icke mycket mer kläda eder, I klentrogne?
31 Dadꞌi ama sudꞌi boe duꞌa doaꞌ mae, ‘Ata taa saa?’ do, ‘Tinu saa?’ do, ‘Pake-nggao saa?
Så gören eder nu icke bekymmer, och sägen icke: 'Vad skola vi äta?' eller: 'Vad skola vi dricka?' eller: 'Vad skola vi kläda oss med?'
32 Atahori nda mana ramahere neu Lamatualain sa, ara tao ues ritaꞌ mamate nara fo nau hambu basa naa ra. Te ama afiꞌ taꞌo naa, huu hei Amam sia sorga bubꞌuluꞌ basa saa fo ama parluꞌ a ena.
Efter allt detta söka ju hedningarna, och eder himmelske Fader vet att I behöven allt detta.
33 Te akaꞌ na hei musi milalao ue-tataos Na no tebꞌe-tebꞌeꞌ dei, boe ma musi tungga parendan, dei fo Ana fee seluꞌ basa saa fo ama parluꞌ ra.
Nej, söken först efter hans rike och hans rättfärdighet, så skall också allt detta andra tillfalla eder.
34 Dadꞌi afiꞌ duꞌa doaꞌ saa fo ama parlu mlbila. Te fai esa na no eni sususan. Faiꞌ ia sususan dai ena.”
Gören eder alltså icke bekymmer för morgondagen, ty morgondagen skall själv bära sitt bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga."
