Yohanis 3
1 Hambu atahori esa mia partei agama Farisi, naran Nikodemus. Eni, atahori Yahudi ra meser monaen esa.
Men bland fariséerna var en man som hette Nikodemus, en av judarnas rådsherrar.
2 Lao esa, ana nema tetembaꞌ nandaa no Yesus. Boe ma ana nae, “Ama Meser! Hai bubꞌuluꞌ oi, Lamatualain mana denu Papa fo munori hai. Huu manadadꞌi-manaseliꞌ fo Papa taoꞌ ra naa, ratudꞌu bukti oi, Lamatualain mana fee koasa naa neu Papa. Mete ma nda taꞌo naa sa, na, tantu manadadꞌi-manaseliꞌ naa nda dadꞌi sa.”
Denne kom till Jesus om natten och sade till honom: "Rabbi, vi veta att det är från Gud du har kommit såsom lärare; ty ingen kan göra sådana tecken som du gör, om icke Gud är med honom."
3 Yesus nataa nae, “Tebꞌe! Ma Au ae ufadꞌe taꞌo ia: mete ma atahori nda nenebonggi baliꞌ sa, na, ana nda dadꞌi Lamatualain atahorin sa.”
Jesus svarade och sade till honom: "Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om en människa icke bliver född på nytt, så kan hon icke få se Guds rike."
4 Boe ma Nikodemus natane nae, “Taꞌo bee fo atahori bisa nenebonggiꞌ onaꞌ naa, mete ma ana naꞌamoko ena!? Ana nda bisa baliꞌ lao ka ruan nisiꞌ maman tein rala neu, fo bonggi seluꞌ e sa. Nda bisa sa, to!?”
Nikodemus sade till honom: "Huru kan en människa födas, när hon är gammal? Icke kan hon väl åter gå in i sin moders liv och födas?"
5 Yesus nataa nae, “Tebꞌe! Te Au ufadꞌe taꞌo ia: atahori musi nenebonggiꞌ no oe fo dadꞌi meuꞌ, ma nenebonggiꞌ no dula-daleꞌ a fo dadꞌi atahori feuꞌ. No taꞌo naa, dei fo ana bisa dadꞌi Lamatualain atahorin.
Jesus svarade: "Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Om en människa icke bliver född av vatten och ande, så kan hon icke komma in i Guds rike.
6 Huu atahori nenebonggiꞌ mia atahori, te atahori dula-dalen nenebonggi feuꞌ mia Lamatualain Dula-dalen.
Det som är fött av kött, det är kött; och det som är fött av Anden, det är ande.
7 Afiꞌ tabanganga mete ma Au ae, ‘Hei musi nenebonggi feuꞌ, fo hambu masodꞌa feuꞌ.’
Förundra dig icke över att jag sade dig att I måsten födas på nytt.
8 Ata taꞌasasamaꞌ no anin. Huu anin humbu tungga hihiin. Hita rena muun, te nda bubꞌuluꞌ ana mia bee nema, ma nae bee neu sa boe. Basa atahori mana nenebonggi feuꞌ mia Lamatualain Dula-dalen o onaꞌ naa boe. Huu ata bisa tita Lamatualain Dula-dalen tao atahori dadꞌi feuꞌ ena, mae hita nda tahine tae taꞌo bee de dalaꞌ naa bisa dadꞌi.”
Vinden blåser vart den vill, och du hör dess sus, men du vet icke varifrån den kommer, eller vart den far; så är det med var och en som är född av Anden."
9 Basa ma Nikodemus natane nae, “Taꞌo bee de bisa dadꞌi taꞌo naa?”
Nikodemus svarade och sade till honom: "Huru kan detta ske?"
10 Yesus nataa nae, “We, aꞌa. Aꞌa dadꞌi atahori Israꞌel ra meser monaen ena. Taꞌo bee de aꞌa nda nahine dalaꞌ ia ra sa?
Jesus svarade och sade till honom: "Är du Israels lärare och förstår icke detta?
11 Au ufadꞌe tetebꞌes. Naa, hai, naeni Au o atahori nggara, mihine dalaꞌ ia ra. Huu hai dadꞌi sakasii soꞌal dala-dalaꞌ fo hai mita no mata mara ena. Te hei nda simbo no maloleꞌ hai oꞌola mara sa.
Sannerligen, sannerligen säger jag dig: Vad vi veta, det tala vi, och vad vi hava sett, det vittna vi om, men vårt vittnesbörd tagen I icke emot.
12 Hei nda nau mimihere leleꞌ Au ufadꞌe dala-dalaꞌ manadadꞌiꞌ sia raefafoꞌ ia sa. Saa fai mete ma Au ufadꞌe soꞌal dala-dala manadadꞌi sia lalai a. Tantu hei nda mimihere tebꞌe-tebꞌeꞌ sa boe!
Tron i icke, när jag talar till eder om jordiska ting, huru skolen I då kunna tro, när jag talar till eder om himmelska ting?
13 Nda hambu atahori esa sa boe hene neu nataa mbali Lamatuaꞌ sia lalai a sa. Akaꞌ Au, naeni Atahori Matetuꞌ ia, mana onda nema mia E.
Och likväl har ingen stigit upp till himmelen, utom den som steg ned från himmelen, Människosonen, som var i himmelen.
14 Fai maꞌahulun sia mamana rouꞌ, baꞌi Musa londa mengge riti esa sia hau ata, fo basa atahori mete rita e, fo ara hambu masodꞌaꞌ. Dalaꞌ onaꞌ naa boe o musi dadꞌi fee Au, Atahori Matetuꞌ ia. Dei fo ara rae londa doko-doko au sia hau ata,
Och såsom Moses upphöjde ormen i öknen, så måste Människosonen bliva upphöjd,
så att var och en som tror skall i honom hava evigt liv. (aiōnios g166)
16 Huu Lamatualain sue-lai naseliꞌ basa atahori sia raefafoꞌ ia. Naeni de Ana denu Au, Ana isen ia, fo basa atahori mana ramahere neu Au nda saranggaa mia Lamatualain sa. No taꞌo naa, ara hambu masodꞌa ndoo-tetuꞌ nda etu ma nda basa sa. (aiōnios g166)
Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv. (aiōnios g166)
17 Naa! Lamatualain nda denu Au, Anan ia, uma sia raefafoꞌ ia fo nggero-furi atahori huku-dokin sa. Te Ana denu Au fee masoi-masodꞌaꞌ neu atahori mia sala-kilu nara.
Ty icke sände Gud sin Son i världen för att döma världen, utan för att världen skulle bliva frälst genom honom.
18 Lamatualain nda huku-doki atahori mana ramahere neu Au sa. Te Ana naꞌetu memaꞌ huku-dokiꞌ fee neu atahori nda mana namahere neu Au sa, huu atahori naa nda namahere neu Au sa, naeni Lamatualain Ana isen ia.
Den som tror på honom, han bliver icke dömd, men den som icke tror, han är redan dömd, eftersom han icke tror på Guds enfödde Sons namn.
19 Onaꞌ taꞌo ia: Lamatualain haitua manggareloꞌ a nema fo naronda sia raefafoꞌ ia. Te atahori hiiꞌ a rasodꞌa sia maꞌahatuꞌ a. Ara nda hii rasodꞌa sia manggareloꞌ a sa, huu sira tataon nara nda maloleꞌ sa. Naa de Lamatualain nae huku-doki se.
Och detta är domen, att när ljuset hade kommit i världen, människorna dock älskade mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar voro onda,
20 Huu basa atahori nda mana tao maloleꞌ ra sa, binci manggareloꞌ naa. Ara nda hii manggareloꞌ a naronda sia se sa, naa fo manggareloꞌ a afiꞌ soi natudꞌu tatao deꞌulaka nara.
Ty var och en som gör vad ont är, han hatar ljuset och kommer icke till ljuset, på det att hans gärningar icke skola bliva blottade.
21 Te atahori mana tao tungga ndoo-tetuꞌ a, ara rema fo manggareloꞌ a naronda sia se. Huu manggareloꞌ a natudꞌu nae, sira tao tungga Lamatualain hihii-nanaun.”
Men den som gör sanningen, han kommer till ljuset, för att det skall bliva uppenbart att hans gärningar äro gjorda i Gud."
22 Basa naa ma, Yesus no ana mana tungga nara lao hela kota Yerusalem, de leo raꞌatataaꞌ sia nusa Yudea. Ara sarani atahori sia naa.
Därefter begav sig Jesus med sina lärjungar till den judiska landsbygden, och där vistades han med dem och döpte.
23 Leleꞌ naa, Herodes se nda feꞌe tao Yohanis bui rala neu sa. Ma Yohanis o sarani atahori sia kambo Ainon, deka kambo Salim, huu oe mataꞌ hetar sia naa. Boe ma atahori akaꞌ rema sia Yohanis fo ana sarani se.
Men också Johannes döpte, i Enon, nära Salim, ty där fanns mycket vatten; och folket kom dit och lät döpa sig.
Johannes hade nämligen ännu icke blivit kastad i fängelse.
25 Naa, agama Yahudi hambu adꞌat esa fo tao nemeu aoꞌ, dei fo ara feꞌe bisa hule-oꞌe ena. Sia naa, hambu atahori Yahudi esa nareresi no Yohanis ana mana tungga nara soꞌal dalaꞌ naa.
Då uppstod mellan Johannes' lärjungar och en jude en tvist om reningen.
26 Basa ma ara rema risiꞌ Yohanis de rafadꞌe rae, “Ama Meser! Musunedꞌa do hokoꞌ, Atahori fo mana sangga papa mia loe Yarden bobꞌoan, fo papa mae, Eni, Kristus? Ana o sarani atahori boe! Nda hambu rema sia hai sa ena! Huu basa atahori akaꞌ reu sia E!”
Och de kommo till Johannes och sade till honom: "Rabbi, se, den som var hos dig på andra sidan Jordan, den som du har vittnat om, han döper, och alla komma till honom."
27 Yohanis nataa nae, “Taꞌo ia! Atahori nda bisa tao rala saa-saa sa boe, mete ma Lamatualain sia sorga nda soi dalaꞌ fee ne sa.
Johannes svarade och sade: "En människa kan intet taga, om det icke bliver henne givet från himmelen."
28 Hei rena au ufadꞌe relo-relo ena ae, ‘Au ia, nda Kristus fo hita tahaniꞌ a sa. Te Lamatualain denu au uma uꞌuhuluꞌ, fo soi dalaꞌ fee neu Kristus. Taꞌoꞌ a naa ena!’
I kunnen själva giva mig det vittnesbördet att jag sade: 'Icke är jag Messias; jag är allenast sänd framför honom.'
29 Conto, tou mana nae saoꞌ a naꞌena inaꞌ fo nae saoꞌ a. Te eni sakasii na, mana nambariiꞌ no eni, leleꞌ rena tou mana nae saoꞌ ola-olaꞌ na ralan namahoꞌo. Yesus naa, onaꞌ tou mana nae saoꞌ esa. Boe ma au ia, onaꞌ Eni sakasii na. Naeni de leleꞌ ia rala ngga namahoꞌo nala seli.
Brudgum är den som har bruden; men brudgummens vän, som står där och hör honom, han gläder sig storligen åt brudgummens röst. Den glädjen är mig nu given i fullt mått.
30 Pantin na, Eni musi bau dadꞌi atahori manaseliꞌ nakandoo, ma au bau umukura ukundoo dadꞌi atahori ana dikiꞌ.”
Det är såsom sig bör att han växer till, och att jag förminskas. --
31 Yohanis tute oꞌolan nae, “Ana onda nema mia Lamatualain sia lalai, naeni de Ana monaeꞌ lenaꞌ mia basaꞌ e. Te au uma miaꞌ a raefafoꞌ ia, naeni de au onaꞌ basa atahori mana sia raefafoꞌ ia. Au olaꞌ soꞌal dala mana dadꞌi tungga-tungga fai sia raefafoꞌ ia. Te mana onda nema mia Lamatualain sia lalai a naa, Eni manaseliꞌ lenaꞌ basa e.
Den som kommer ovanifrån, han är över alla; den som är från jorden, han är av jorden, och av jorden talar han. Ja, den som kommer från himmelen, han är över alla,
32 Ana nafadꞌe soꞌal saa fo Ana nita ma rena ena. Te atahori nda simbo no malole saa fo Ana nafadꞌeꞌ a sa.
och vad han har sett och hört, det vittnar han om; och likväl tager ingen emot hans vittnesbörd.
33 Mete ma atahori simbo saa fo Atahori mana nema mia ataꞌ naa nefadꞌen, naa o natudꞌu bukti boe oi, namahere Lamatualain oꞌolan naa, tebꞌe.
Men om någon tager emot hans vittnesbörd, så bekräftar han därmed att Gud är sannfärdig.
34 Atahori fo Lamatualain haitua nemaꞌ a, nafadꞌe Lamatualain hehelu-fufulin. Te Lamatualain fee Dula-dalen nda mana etu mana basaꞌ sa neu Eni ena.
Ty den som Gud har sänt, han talar Guds ord; Gud giver nämligen icke Anden efter mått.
35 Huu Amaꞌ sia sorga sue nala Anan seli. Ma Ana fee basa-bꞌasaꞌ e neu Anaꞌ naa liman ena.
Fadern älskar Sonen, och allt har han givit i hans hand.
36 Ma atahori mana namahere neu Anan, ara hambu masodꞌa ndoo-tetuꞌ nda mana basaꞌ sa. Te atahori nda mana namahere neu E sa, ma nda tao tungga hehelu-fufulin sa, ara nda hambu masodꞌaꞌ naa sa, huu Lamatualain akaꞌ natudꞌuꞌ a nasan fo huku-doki se.” (aiōnios g166)
Den som tror på Sonen, han har evigt liv; men den som icke hörsammar Sonen, han skall icke få se livet, utan Guds vrede förbliver över honom." (aiōnios g166)
