Yohanis 2
1 Fini esan boe ma, hambu fefeta kakabꞌiꞌ sia kambo Kana, sia profinsi Galilea. Yesus maman neu boe.
På tredje dagen var ett bröllop i Kana i Galileen, och Jesu moder var där.
2 Yesus no ana mana tungga nara o neneneroloꞌ boe. De ara reu.
Också Jesus och hans lärjungar blevo bjudna till bröllopet.
3 Te doo-doo ma, anggor sia mamana fefetas nae basa. Boe ma Yesus maman nafadꞌe E nae, “Tulun dei! Te anggor nara naeꞌ a basa ena.”
Och vinet begynte taga slut. Då sade Jesu moder till honom: "De hava intet vin."
4 Te Yesus nataa nae, “Mama. Taꞌo bee de mama nauꞌ a Au mana tao mataꞌ? Huu Au fai ngga nda feꞌe losa sa.”
Jesus svarade henne: "Låt mig vara, moder; min stund är ännu icke kommen."
5 Te maman nafadꞌe atahori mana lole-lau sia naa ra nae, “Rena, e! Ana denu nggi tao saa, na, tao tungga.”
Hans moder sade då till tjänarna: "Vadhelst han säger till eder, det skolen I göra."
6 Sia naa hambu nggusi nee, fo atahori tao mia fatu. Nggusi esa na, mbei ma nala oe liter hitu nulu lima losa natun esa sanahulu lima. Atahori Yahudi ra biasa tao rameu ao nara rendiꞌ oe mia nggusi mataꞌ naa ra tungga sira agaman hohoro-lalanen.
Nu stodo där sex stenkrukor, sådana som judarna hade för sina reningar; de rymde två eller tre bat-mått var.
7 Boe ma Yesus nafadꞌe atahori mana lole-lauꞌ ra nae, “Mii haꞌi oe fo oni neu nggusi ia ra.” Boe ma ara oni sofe se.
Jesus sade till dem: "Fyllen krukorna med vatten." Och de fyllde dem ända till brädden.
8 De nafadꞌe se nae, “Naa. Ndui mala mbei, fo mendi fee neu tenu fefetas a.” Ma ara tao tungga.
Sedan sade han till dem: "Ösen nu upp och bären till övertjänaren." Och de gjorde så.
9 Losa naa, ma tenu fefetas ninu sobꞌa oe a. Tao-tao te oe a dadꞌi anggor ena! Ana tabanganga, huu nda nitaꞌ nae ara hambu anggor mia bee sa boe. (Te atahori mana lole-lauꞌ ra bubꞌuluꞌ.) Boe ma ana noꞌe tou mana saoꞌ a.
Och övertjänaren smakade på vattnet, som nu hade blivit vin; och han visste icke varifrån det hade kommit, vilket däremot tjänarna visste, de som hade öst upp vattnet. Då kallade övertjänaren på brudgummen.
10 Boe ma ana nae, “Taꞌo ia. Hita biasan, tenu umeꞌ a banggi naꞌahuluꞌ anggor maladꞌa manaseliꞌ a. Mete ma atahori ra rinu naeꞌ ena, dei fo haꞌi anggor nomor ka ruan. Te tao tabalek. De haꞌi anggor nomor ka ruan naꞌahuluꞌ, dei de feꞌe haꞌi anggor maladꞌaꞌ a naꞌabꞌuit!”
och sade till honom: "Man brukar eljest alltid sätta fram det goda vinet, och sedan, när gästerna hava fått för mycket, det som är sämre. Du har gömt det goda vinet ända tills nu."
11 Dalaꞌ naa dadꞌi sia kambo Kana, sia profinsi Galilea. Naa Yesus tao manadadꞌi-manaseliꞌ fefeun fo atahori ritaꞌ a. Ana natudꞌu manaselin onaꞌ naa, dei de ana mana tungga nara ramahere E.
Detta var det första tecknet som Jesus gjorde. Han gjorde det i Kana i Galileen och uppenbarade så sin härlighet; och hans lärjungar trodde på honom.
12 Basa naa, ma Yesus, maman, odi nara, boe ma ana mana tungga nara onda reu sia kota Kapernaum. Te ara leo sia naa akaꞌ fai hiraꞌ a.
Därefter begav han sig ned till Kapernaum med sin moder och sina bröder och sina lärjungar; och där stannade de några få dagar.
13 Leleꞌ atahori Yahudi ra fai malole Paska deka-deka nema ena, Yesus hene nisiꞌ kota Yerusalem.
Judarnas påsk var nu nära, och Jesus begav sig då upp till Jerusalem.
14 Sia Ume Hule-oꞌe Huuꞌ a sodꞌan, Yesus nita atahori ra raseseoꞌ sapi, bibꞌi lombo, ma mbui lunda fo atahori hasa fo tao neu tutunu-hohotuꞌ. Sia naa, hambu atahori endoꞌ sia mei a tukar doiꞌ fo atahori rae fee neu Lamatualain sia Ume Hule-oꞌe Huuꞌ a.
Och när han fick i helgedomen se huru där sutto män som sålde fäkreatur och får och duvor, och huru växlare sutto där.
15 Boe ma Ana haꞌi nala taliꞌ ndooꞌ hira de tao dadꞌi fifiloꞌ. Boe ma Ana mbuu hendi basa se dea reu mia ume sodꞌan. Ana o mboo hendi sapi ro bibꞌi lombo ra. Ana ofe lenggu-bara hendi mei ra, ma mboꞌa leꞌa-nggari hendi doiꞌ ra.
Då gjorde han sig ett gissel av tåg och drev dem alla ut ur helgedomen, med får och fäkreatur, och slog ut växlarnas penningar och stötte omkull deras bord.
16 Boe ma Ana denu atahori mana seo mbui lunda ra nae, “Mendi sudꞌiꞌ a sa ia ra dea reu! Mamanaꞌ ia, nda mamana neseoꞌ sa! Afiꞌ tao Ama ngga Umen dadꞌi mamana sembo-danggan!”
Och till duvomånglarna sade han: "Tagen bort detta härifrån; gören icke min Faders hus till ett marknadshus."
17 Boe ma ana mana tungga nara rasanedꞌa Lamatualain Susura Meumaren suraꞌ oi, “Au sue ala seli Lamatualain Umen. Naeni de au rala ngga maꞌadꞌereꞌ de unea nara malolen.”
Hans lärjungar kommo då ihåg att det var skrivet: "Nitälskan för ditt hus skall förtära mig."
18 Boe ma atahori Yahudi ra malangga nara denu Yesus rae, “Mete ma memaꞌ muꞌena hak mbuu atahori ra onaꞌ naa, na, mutudꞌu manadadꞌi-manaseliꞌ esa neu hai fo dadꞌi bukti!”
Då togo judarna till orda och sade till honom: "Vad för tecken låter du oss se, eftersom du gör på detta sätt?"
19 Yesus nataaꞌ nae, “Mete ma hei tao milutu mamana meuꞌ ia, dei fo fini esan, na Au ufefela baliꞌ e.”
Jesus svarade och sade till dem: "Bryten ned detta tempel, så skall jag inom tre dagar låta det uppstå igen."
20 Te ara rasapaa rae, “Hambu sia bee? Huu atahori ra rafefela Ume Hule-oꞌe Huuꞌ ia dodꞌoon too haa nulu nee. Saa de duꞌa mae, bisa mufefela baliꞌ e fai teluꞌ a?!”
Då sade judarna: "I fyrtiosex år har man byggt på detta tempel, och du skulle låta det uppstå igen inom tre dagar?"
21 Te ara nda rahine rae, Yesus olaꞌ soꞌal Aon sa, onaꞌ mamana meuꞌ sa.
Men det var om sin kropps tempel han talade.
22 Dadꞌi sia fai maꞌabꞌuin, leleꞌ Yesus mate, basa ma nasodꞌa baliꞌ, dei de ana mana tungga nara rasanedꞌa saa fo Ana olaꞌ memaꞌ neu se. Boe ma ara ramahere saa fo Lamatualain Susura Meumaren suraꞌ mia fai maꞌahulun, no saa fo Yesus nafadꞌe memaꞌ neu se ena.
Sedan, när han hade uppstått från de döda, kommo hans lärjungar ihåg att han hade sagt detta; och de trodde då skriften och det ord som Jesus hade sagt.
23 Naa, Yesus leo naꞌatataaꞌ mbei sia kota Yerusalem fo tungga fai malole Paska a sia naa. Boe ma atahori hetar rita manadadꞌi-manaseliꞌ fo Ana taoꞌ ra, de ramahere E.
Medan han nu var i Jerusalem, under påsken, vid högtiden, kommo många till tro på hans namn, när de sågo de tecken som han gjorde.
24 Te Yesus nda namahere se sa, huu nahine basa atahori ra rala nara ena. Ana nda parlu atahori rafadꞌe Eni sa, huu mesaꞌ ne bubꞌuluꞌ memaꞌ atahori tetende-nemberiin ena.
Men själv betrodde sig Jesus icke åt dem, eftersom han kände alla
och icke behövde någon annans vittnesbörd om människorna; ty av sig själv visste han vad i människan var.
