Ded'enu' ra Dud'uin 13
1 Sia kota Antiokia, atahori hetar ramahere Lamatuaꞌ Yesus ena. Ruma dadꞌi Lamatualain mana ola-ola Na, ma ruma fai ranori atahori ra. Nara nara: Barnabas Simeon atahori roꞌe e rae, ‘Tou nggeoꞌ’. Lukius (mia kota Kirene) Menahem (ara raꞌaboi e eniꞌ a aꞌana na naꞌabꞌue no mane Herodes.) ma Saulus.
I den församling som fanns i Antiokia verkade nu såsom profeter och lärare Barnabas och Simeon, som kallades Niger, och Lucius från Cyrene, så ock Manaen, landsfursten Herodes' fosterbroder, och Saulus.
2 Faiꞌ sa, ara puasa ma raꞌabꞌue koa-kio Lamatualain. Dula-dale Meumare Na nafadꞌe se nae, “Tengga mala Barnabas no Saulus. Te Au ue-tatao Ngga naeꞌ. De ara musi tao ues fo Au ae feeꞌ a.”
När dessa förrättade Herrens tjänst och fastade, sade den helige Ande: "Avskiljen åt mig Barnabas och Saulus för det verk som jag har kallat dem till."
3 Ara puasa ma hule-oꞌe basa ma, ndae lima nara neu Barnabas no Saulus langga nara, de tabis se. Boe ma denu ruꞌa se reu ue-tao Lamatualain tatao Na.
Då fastade de och bådo och lade händerna på dem och läto dem begiva sig åstad.
4 Lamatuaꞌ Dula-dale Meumare Na parenda Barnabas no Saulus, fo lao ndule nusaꞌ. Fefeu na, ara risiꞌ kota esa sia tasi suu na, nara na Seleukia. Yohanis (fo roꞌe rae Markus), tungga no se boe. Losa naa ma, ara sae ofaꞌ de lao pulu Siprus reu. Basa ma, ara onda mia kota esa, nara na Salamis. Sia naa, ara hii reu risiꞌ atahori Yahudi ra ume hule-oꞌe na fo ranori Lamatualain Dedꞌea-oꞌola Na.
Dessa, som så hade blivit utsända av den helige Ande, foro nu ned till Seleucia och seglade därifrån till Cypern.
Och när de hade kommit till Salamis, förkunnade de Guds ord i judarnas synagogor. De hade också med sig Johannes såsom tjänare.
6 Basa ma, ara lao tuli kambo-kamboꞌ, de losa kota sa sia pulu a bobꞌoa na, naran Pafos. Hofernor, naran, Sergius Paulus, leo sia naa. Mahine na seli. Ana rena Barnabas se reu sia naa ma, ana denu atahori reu roꞌe se, huu rala na hii rena Lamatualain nenori Na. Sia naa, hambu atahori Yahudi sa, naran Bar Yesus (nara feaꞌ na sia dedꞌea Yunani oi ‘Elimas’). Eni ia, atahori mana suanggiꞌ! Ana hii pepeko-lelekoꞌ atahori oi eni, Lamatualain mana ola-ola Na. Ana maloleꞌ no hofernor. Dadꞌi Barnabas se rema ma, ana ira hofernor fo afiꞌ simbo se. Te ana nda nau hofernor namahere Yesus sa.
Och sedan de hade färdats över hela ön ända till Pafos, träffade de där på en judisk trollkarl och falsk profet, vid namn Barjesus,
som vistades hos landshövdingen Sergius Paulus. Denne var en förståndig man. Han kallade till sig Barnabas och Saulus och begärde att få höra Guds ord.
Men Elymas (eller trollkarlen, ty namnet har den betydelsen) stod emot dem och ville hindra landshövdingen från att komma till tro.
9 Te Lamatuaꞌ Dula-dale Meumare Na fee koasa neu Saulus (fo ara o roꞌe rae Paulus), de ana mete naꞌateteeꞌ tou manasuanggiꞌ a. Ana olaꞌ oi,
Saulus, som ock kallades Paulus, uppfylldes då av helig ande och fäste ögonen på honom
10 “He! Elimas! Ho ana nituꞌ! Mana pepeko-lelekoꞌ! Losa fai hiraꞌ ho tipu-laka atahori! Ho labꞌan basa maloleꞌ ra. Huu naa, hai mihine ho tungga nitu malanggaꞌ a. Afiꞌ tao taꞌo naa fai! Ho afiꞌ sobꞌa-sobꞌa tatana Lamatuaꞌ dala ndoo-tetu Na fai!
och sade: "O du djävulens barn, du som är full av allt slags svek och arglistighet och en fiende till allt vad rätt är, skall du då icke upphöra att förvrida Herrens raka vägar?
11 Rena e! Dei fo Lamatuaꞌ huku-doki nggo. Mata ma poke, ma nda mita saa saꞌ boe, losa faiꞌ baꞌu bee.” Paulus olaꞌ taꞌo naa ma, atahori naa mata na poke boe. Ana lao nafaroroe sangga atahori toꞌu lima na, fo ro e lao.
Se, nu kommer Herrens hand över dig, och du skall till en tid bliva blind och icke kunna se solen." Och strax föll töcken och mörker över honom; och han gick omkring och sökte efter någon som kunde leda honom.
12 Hofernor nita naa no mata na ma rena Barnabas se ranori soꞌal Yesus ma, Ana titindindi. Basa ma namahere Yesus.
När då landshövdingen såg vad som hade skett, häpnade han över Herrens lära och kom till tro.
13 Basa naa ma, Paulus se sae ofaꞌ mia kota Pafos lao hela pulu Siprus, de risiꞌ kota esa sia propinsi Pamfilia, naran Perga. Losa naa ma, ara onda ma Yohanis Markus lao hela se de baliꞌ Yerusalem neu.
Paulus och hans följeslagare lade sedan ut ifrån Pafos och foro till Perge i Pamfylien. Där skilde sig Johannes ifrån dem och vände tillbaka till Jerusalem.
14 Basa naa, ara laoꞌ a mia Perga risiꞌ kota Antiokia sia nusa Pisidia. Losa naa, ma nandaa no atahori Yahudi ra fai hahae ao na, ara reu tungga hule-oꞌe sia atahori Yahudi ra ume hule-oꞌe na.
Men själva foro de vidare från Perge och kommo till Antiokia i Pisidien. Och på sabbatsdagen gingo de in i synagogan och satte sig där.
15 Malangga ra baca mia baꞌi Musa susuran ma mia Lamatualain mana ola-ola feaꞌ Nara susura nara. Boe ma ara roꞌe Paulus se rae, “Ama nggare. Mete ma mae mifadꞌe hai saa, na, hai moꞌe fo olaꞌ fee hai rala mara manggatee.”
Och sedan man hade föreläst ur lagen och profeterna, sände synagogföreståndarna till dem och läto säga: "Bröder, haven I något förmaningens ord att säga till folket, så sägen det."
16 Basa ma, Paulus fela mataꞌ neu. Ana botiꞌ lima na noꞌe se nenee. De olaꞌ nae, “Toronoo atahori Israꞌel re. Ma toronoo feaꞌ re. Hei masoꞌ agama Yahudi huu hei o hii atahori Israꞌel ra Lamatualain na. Au oꞌe basa nggi pasa ndiki mara fo rena!
Då stod Paulus upp och gav tecken med handen och sade: "I män av Israels hus och I som 'frukten Gud', hören mig.
17 Lamatualain tengga basa hita atahori Israꞌel bei-bai nara mia dalahulun neu. Ara reu leo sia rae Masir, fo nda sira nusan sa. Sia naa Lamatualain fee se leo no sodꞌa-moleꞌ, de tititi-nonosi nara boe ramaheta. Boe ma, Lamatualain pake koasa manaseli Na fo no se lao hela Masir.
Detta folks, Israels, Gud utvalde våra fäder, och han upphöjde detta folk, medan de ännu bodde såsom främlingar i Egyptens land, och förde dem sedan ut därifrån 'med upplyft arm'.
18 Ara rasodꞌa lali-laliꞌ mia mamana rouꞌ losa too haa nulu. Mae ara langga-fatu rakandoo, te Lamatualain naꞌatataaꞌ no se rakandooꞌ a.
Och under en tid av vid pass fyrtio år hade han fördrag med dem i öknen.
19 Basa naa ma, Lamatualain tao sea-saranggaa leo hitu sia rae Kanaꞌan. De Ana babꞌanggi rae a, fee hita bei-baꞌi nara, fo dadꞌi rae pusaka nara.
Och sedan han hade utrotat sju folk i Kanaans land, utskiftade han dessas land till arvedelar åt dem.
20 Ara rasodꞌa onaꞌ naa, losa too natun haa lima nulu. Basa de, Lamatualain soꞌu fee se mana maꞌetuꞌ dedꞌeat nara, fo ralalao se, losa Lamatualain soꞌu mana ola-ola Na esa, naran Samuel.
Därunder förgick en tid av vid pass fyra hundra femtio år. Sedan gav han dem domare, ända till profeten Samuels tid.
21 Leleꞌ Samuel dadꞌi mana ola-ola Na, hita bei-bai nara nauꞌ a hambu maneꞌ sa. De Lamatualain soꞌu Kis ana na, naran Saul, mia leo Benyamin. Saul toꞌu parendaꞌ too haa nulu.
Därefter begärde de en konung; och Gud gav dem Saul, Kis' son, en man av Benjamins stam, för en tid av fyrtio år.
22 Boe ma Lamatualain naꞌondaꞌ e. Ana soꞌu Isai ana na Daud, fo nggati Saul, dadꞌi mane feuꞌ. Lamatualain nahine tebꞌe Daud rala na nae, “Isai ana na Daud ia, ndaa no Au rala Ngga. Dei fo ana tao tungga Au hihii Nggara.’
Men denne avsatte han och gjorde David till konung över dem. Honom gav han ock sitt vittnesbörd, i det han sade: 'Jag har funnit David, Jessais son, en man efter mitt hjärta. Han skall i alla stycken göra min vilja.'
23 Leleꞌ naa, Lamatualain helu nae haitua Daud tititi-nonosin esa, fo fee ambon neu atahori Israꞌel ra sala-kilu nara ma fee masodꞌaꞌ neu se. Dadꞌi au ae ufadꞌe toronooꞌ ra taꞌo ia: Daud tititi-nonosin fo Lamatualain heluꞌ a, naeni Yesus.”
Av dennes säd har Gud efter sitt löfte låtit Jesus komma, såsom Frälsare åt Israel.
24 Paulus olaꞌ nakandoo nae, “Lamatuaꞌ Yesus nda feꞌe soꞌu ue-tataon sa, te atahori sa, naran Yohanis, nafadꞌe atahori Israꞌel ra, nae ara musi hahae tao salaꞌ. Ma ara musi sarani fo dadꞌi bukti sira malole ro Lamatualain ena.
Men redan innan han uppträdde, hade Johannes predikat bättringens döpelse för hela Israels folk.
25 Te leleꞌ Yohanis ue-tao na naeꞌ a basa, ana nafadꞌe atahori ra nae, ‘Hei afiꞌ duꞌa mae au ia, atahori Lamatualain helu nae haituaꞌ a. Misinedꞌa malole! Hei musi mihani Atahori sa, nae nema. Ana manaseliꞌ lenaꞌ au. Onaꞌ mae dadꞌi mana dedenuꞌ na o, au nda undaa sa.’
Och när Johannes höll på att fullborda sitt lopp, sade han: 'Vad I menen mig vara, det är jag icke. Men se, efter mig kommer den vilkens skor jag icke är värdig att lösa av han fötter.'
26 Toronoo nggare! Hei ruma baꞌi Abraham tititi-nonosi na, ma hei ruma atahori feaꞌ, te rala mara hii neu Lamatualain. Rena au dei! Lamatualain nafadꞌe ia neu hita fo tahine Dala Masodꞌaꞌ Na. Ana mboꞌi hita mia sala-kiluꞌ tara.
Mina bröder, I som ären barn av Abrahams släkt, så ock I andra här, I som 'frukten Gud', till oss har ordet om denna frälsning blivit sänt.
27 Mia dalahulu na, Lamatualain pake mana ola-ola Nara fo suraꞌ rafadꞌe atahori soꞌal Atahori fo Ana helu nae fee nema. Hita malangga agama nara, ro atahori feaꞌ sia Yerusalem, baca rasafafali saa fo mana ola-olaꞌ ra suraꞌ hela. Tungga fai hahae aoꞌ, ara risiꞌ ume hule-oꞌe rala, fo baca Lamatualain Susura Meumare Na. Te ara nda rahine rae atahori fo Lamatualain helu nae feeꞌ naa, naeni Yesus sa. Ara sangga dalaꞌ de hukun risa e. Te dalaꞌ ia ndaa no saa fo mana ola-olaꞌ ra suraꞌ hela ena.
Ty eftersom Jerusalems invånare och deras rådsherrar icke kände honom, uppfyllde de ock genom sin dom över honom profeternas utsagor, vilka var sabbat föreläses;
28 Ara tao-taoꞌ a dedꞌeat ro Yesus fo rae raꞌatutudꞌaꞌ E, te ara nda hambu salan saa saꞌ boe. Mae onaꞌ naa o, ara roꞌe hofernor Pilatus fo tao risa E.
och fastän de icke funno honom skyldig till något som förtjänade döden, bådo de likväl Pilatus att han skulle låta döda honom.
29 Hofernor o naꞌaheiꞌ boe, de mbaku E mia hau ngganggeꞌ, losa mate. Basa ia ra o, ndaa no saa fo mana ola-ola ra suraꞌ hela ena. Ara raꞌondaꞌ Yesus Ao sisin mia hau ngganggeꞌ, de oꞌo rendi E tao rates rala neu.
När de så hade fört till fullbordan allt som var skrivet om honom, togo de honom ned från korsets trä och lade honom i en grav.
30 Te Lamatualain pake koasan fo tao nasodꞌa baliꞌ E.
Men Gud uppväckte honom från de döda.
31 Yesus nasodꞌa baliꞌ ma, Ana natudꞌu Ao Na nasafafali neu atahori ra. Sira ia, mana rema ro E mia nusa Galilea risiꞌ Yerusalem. Ma sira o, mana dadꞌi sakasii fee atahori Israꞌel ra oras ia.
Sedan visade han sig under många dagar för dem som med honom hade gått upp från Galileen till Jerusalem, och som nu äro hans vittnen inför folket.
32 Paulus olaꞌ seluꞌ nae, “Taꞌo ia! Hai ruꞌa nggi, au o Barnabas, ima mia dodꞌooꞌ mae mifadꞌe hei, fo mihine mae, saa fo Lamatualain helu neu hita bei-baꞌi nara, ia naa dadꞌi ena. Lamatualain tao nasodꞌa baliꞌ Yesus ena. Sia Sosodꞌa Koa-kio tatadꞌaꞌ karua na, Lamatualain pake atahori fo suraꞌ soꞌal Yesus, naeni Atahori fo Ana helu nae fee nemaꞌ a, nae: ‘Ho ia, Au ana Ngga, Faiꞌ ia, Au soꞌu Nggo toꞌu parendaꞌ.’
Och vi förkunna för eder det glada budskapet, att det löfte som gavs åt våra fäder, det har Gud låtit gå i fullbordan för oss, deras barn, därigenom att han har låtit Jesus uppstå,
såsom ock är skrivet i andra psalmen: 'Du är min Son, jag har i dag fött dig.'
34 Mia dalahulu na, Lamatualain helu nae, dei fo Eni tao nasodꞌa baliꞌ Atahori fo nae haituaꞌ a. Ma Atahori naa nda afi mate sa ena. Huu naa, Lamatualain pake mana ola-ola Na fo sura nae, ‘Feꞌe saꞌa naa Au helu-fuli neu mane Daud ae fee papala-babꞌanggiꞌ neu e. De ia naa, Au ae helu-fuli hehelu-fufuliꞌ naa neu nggo, huu ho dadꞌi Daud tititi-nonosi na.’
Och att han har låtit honom uppstå från de döda, så att han icke mer skall vända tillbaka till förgängelsen, det har han sagt med dessa ord: 'Jag skall uppfylla åt eder de heliga löften som jag i trofasthet har givit åt David.'
35 Sosodꞌa Koa-kio esa fai nae, ‘Lamatualain nda hela Eni Atahori Meumare Na ao sisin nambalulutu sia rates Na rala sa.’
Därför säger han ock i en annan psalm: 'Du skall icke låta din Helige se förgängelsen.'
36 Matetu na taꞌo ia: Sosodꞌa Koa-kioꞌ ia nda olaꞌ soꞌal Daud sa! Hita bubꞌulu taꞌo naa, huu mane Daud tao dala maloleꞌ naeꞌ fee neu atahori nara tungga Lamatualain hihii-nanaun. Basa ma ana mate, de raꞌoi e. Boe ma, ao sisi na nambalulutu. Naa de hita bubꞌulu tae Sosodꞌa Koa-kioꞌ ia nda olaꞌ soꞌal Daud sa, te olaꞌ soꞌal atahori feaꞌ. Mete ma atahori naa mate, Lamatualain tao nasodꞌa baliꞌ E. Dadꞌi ao sisi Na nda nambalulutu sa.
När David i sin tid hade tjänat Guds vilja, avsomnade han ju och blev samlad till sina fäder och såg förgängelsen;
men den som Gud har uppväckt, han har icke sett förgängelsen.
38 Toronoo nggare, rena malolole! Atahori naa, naeni Yesus! Mete ma hita tamahere neu E, na, ana lemba hita sala-singgo tara. Matetu na, hita musi lemba ao tara. Te mete ma hita tamahere neu Yesus, Lamatualain fee ambon neu sala-singgo tara. Hita o bubꞌuluꞌ onaꞌ mae hita tungga basa baꞌi Musa hohoro-lalane adat nara o, naa nda feꞌe tao hita ndos sia Lamatualain mata Na sa.
Så mån I nu veta, mena bröder, att genom honom syndernas förlåtelse förkunnas för eder,
och att i honom var och en som tror bliver rättfärdig och friad ifrån allt det varifrån I icke under Moses' lag kunden bliva friade.
40 Naa de, hei musi duꞌa malolole. Afiꞌ losa, saa fo Lamatualain mana ola-ola Nara rafadꞌe eniꞌ a maꞌahulu na, tudꞌa neu nggi. Ara suraꞌ memaꞌ rae, ‘Hei mana maꞌaeꞌeiꞌ, hiiꞌ a miloe-midae atahori ra, ama besa-bꞌesa! Huu Au, Lamatualain, tao dalaꞌ ra, fo atahori titindindi. Dei fo hei simbo hahambu mara, ma mate. Au tao dalaꞌ esa leleꞌ hei feꞌe masodꞌaꞌ, te hei nda nau simbo sa. Mae atahori rafadꞌe hei ena o, hei nda nau mihine sa. Malole lenaꞌ hei duꞌa malolole dalaꞌ ia ra, fo hei tungga titindindi boe. Dadꞌi toronoo nggare. Dꞌuꞌa malolole saa fo au ufadꞌe faꞌ ra. Afi nggari hendi sa fo hei renaꞌ a, onaꞌ mana maꞌaeꞌeiꞌ ra tatao nara. Baꞌu a naa, au oꞌola ngga. Makasi naeꞌ!”
Sen därför till, att över eder icke må komma det som är sagt hos profeterna:
'Sen här, I föraktare, och förundren eder, och bliven till intet; ty en gärning utför jag i edra dagar, en gärning som I alls icke skullen tro, om den förtäljdes för eder.'"
42 Olaꞌ basa ma, Paulus no Barnabas rambari rae lao hela ume hule-oꞌeꞌ a. Atahori naa ra roe fo nggarei nasafali na rema, fo rafadꞌe lutuꞌ-leloꞌ saa fo sira olaꞌ faꞌ ra.
När de sedan gingo därifrån, bad men dem att de nästa sabbat skulle tala för dem om samma sak.
43 Paulus no Barnabas lao hela ume hule-oꞌeꞌ a ma, atahori hetar tungga se. Ruꞌa se ranori se, rae “Hita bubꞌuluꞌ tae Lamatualain rala Na maloleꞌ seli neu hita. Naa de, hei musi toꞌu mihereꞌ E.”
Och när församlingen åtskildes, följde många judar och gudfruktiga proselyter med Paulus och Barnabas. Dessa talade då till dem och förmanade dem att stadigt hålla sig till Guds nåd.
44 Nggarei mana nemaꞌ ma, nandaa no atahori Yahudi ra fai hahae na, naeꞌ a basa atahori sia kota naa rema rae rena Lamatualain Dedꞌea-oꞌola Na.
Följande sabbat kom nästan hela staden tillsammans för att höra Guds ord.
45 Atahori Yahudi ra malangga nara rita atahori naeꞌ rema rae rena Paulus se, de rala nara mera. Leleꞌ Paulus olaꞌ, ara labꞌan poke-mbake e, ma olaꞌ raꞌatutudꞌaꞌ Paulus se.
Då nu judarna sågo det myckna folket, uppfylldes de av nitälskan och foro ut i smädelser och motsade det som Paulus talade.
46 Te Paulus se nda raꞌadꞌedꞌeaꞌ sa, ma ara olaꞌ nda bambi-bambiꞌ sa. Ara oi, “Lamatualain soi dalaꞌ naꞌahuluꞌ fee hita atahori Yahudi ra, ma Ana o fee naꞌahuluꞌ Dudꞌui Malole Na neu hita boe. Memaꞌ nandaa! Te hei nda nau simbo sa. No taꞌo naa, hei mitudꞌu mae hei nda mindaa misodꞌa mikindoo mo Lamatualain sa. De ia naa, hai mae mendi Dudꞌui Maloleꞌ neu atahori nusa feaꞌ ra, huu hei nda nau simbo e sa. (aiōnios g166)
Då togo Paulus och Barnabas mod till sig och sade: "Guds ord måste i första rummet förkunnas för eder. Men eftersom I stöten det bort ifrån eder och icke akten eder själva värdiga det eviga livet, så vända vi oss nu till hedningarna. (aiōnios g166)
47 Lamatualain denu hai, onaꞌ a Yesaya suraꞌ nae, ‘Au soꞌu hei dadꞌi onaꞌ lambu lantera fo mendi manggareloꞌ fee atahori feaꞌ, nda atahori Yahudi ra sa, fo hei delo minggirelo dalaꞌ mana nisiꞌ Au, fo Au mboꞌi hendi se mia sala nara. Hei musi mitudꞌu dalaꞌ naa neu basa atahori ndule raefafoꞌ ia.’”
Ty så har Herren bjudit oss: 'Jag har satt dig till ett ljus för hednafolken, för att du skall bliva till frälsning intill jordens ända.'"
48 Sia naa, hambu atahori feaꞌ fo nda atahori Yahudi ra sa. Leleꞌ ara rena taꞌo naa ma, ramahoꞌo seli. Ara koa-kio Lamatualain rae, “Koa-kio Lamatualain! Dudꞌui Malole Na, malole na seli!” Mia sira hambu atahori fo Lamatualain naꞌetuꞌ basa ma doo na, fo rasodꞌa rakandoo ro E. Basa se ramahere Lamatuaꞌ Yesus. (aiōnios g166)
När hedningarna hörde detta, blevo de glada och prisade Herrens ord; och de kommo till tro, så många det var beskärt att få evigt liv. (aiōnios g166)
49 Lamatualain Dedꞌea-oꞌola Na nenedꞌui-bꞌenggaꞌ ndule basa mamanaꞌ sia nusa naa.
Och Herrens ord utbredde sig över hela landet.
50 Sia kota naa, hambu atahori monaen touꞌ-inaꞌ. Ruma hii nau Lamatuaꞌ. Te atahori Yahudi ra malangga nara reu ratatale atahori monaen naa ra, fo mbuu Paulus no Barnabas mia sira nusaꞌ na.
Men judarna uppeggade de ansedda kvinnor som "fruktade Gud", så ock de förnämsta männen i staden, och uppväckte en förföljelse mot Paulus och Barnabas och drevo dem bort ifrån sin stads område.
51 Naa de, ruꞌa se rae lao hela mamanaꞌ naa. Ara tao mataꞌ esa naeni ngganggafur afu mia ei nara, dadꞌi bukti, rae atahori sia kota naa nda rena sira sa. De ruꞌa se rasadea lao hela kota naa. Ara risiꞌ kota sa, naran Ikonium.
Dessa skuddade då stoftet av sina fötter mot dem och begåvo sig till Ikonium.
52 Te atahori mana ramahere Lamatuaꞌ Yesus sia Antiokia, ramahoꞌo, huu Lamatualain Dula-dale Meumare Na tao manggatee rala nara.
Och lärjungarna uppfylldes alltmer av glädje och helig ande.
