Ded'enu' ra Dud'uin 12
1 Leleꞌ naa, mane Herodes tao doidꞌoso neu Lamatuaꞌ Yesus atahori Nara ruma.
Vid den tiden lät konung Herodes gripa och misshandla några av dem som hörde till församlingen.
2 Ana parenda atahori fo reu tati risa Yakobis. Yakobis naa, Yohanis aꞌa na.
Och Jakob, Johannes' broder, lät han avrätta med svärd.
3 Yakobis mamate na, tao malangga Yahudi ra rala nara ramahoꞌo. Herodes nita ma, ana boe fua-fuaꞌ a. De nandaa no fai monaeꞌ fo rae Feta Roti Nda Tao Bibit Sa, ana denu atahori reu humu Petrus fai.
När han såg att detta behagade judarna, fortsatte han och lät fasttaga också Petrus. Detta skedde under det osyrade brödets högtid.
4 Ara humu rala e, de tao bui rala neu. Boe ma ara dudꞌu soldꞌadꞌu tanaꞌ haa fo ranea bangganggatiꞌ Petrus hatuꞌ-rerelon. Tanaꞌ esa naa, atahori haa. Tungga Herodes hihii na, ana nae naꞌetuꞌ Petrus dedꞌea na sia atahori hetar mata na, mete ma basa fefetas naa.
Och sedan han hade gripit honom, satte han honom i fängelse och uppdrog åt fyra vaktavdelningar krigsmän, vardera på fyra man, att bevaka honom; och hans avsikt var att efter påsken ställa honom fram inför folket.
5 Dadꞌi leleꞌ Petrus mia bui rala, Lamatuaꞌ Yesus atahori Nara hule-oꞌe nda ramaeꞌtu sa, roꞌe Lamatualain mete-seꞌu e.
Under tiden förvarades Petrus i fängelset, men församlingen bad enträget till Gud för honom.
6 Mbilaꞌ neu ma, Herodes nae naꞌetuꞌ Petrus dedꞌeat na mia atahori hetar mata nara. Tetembaꞌ naa, ara paꞌa Petrus no rante rua mia bui rala. Ana sungguꞌ mia soldꞌadꞌu rua taladꞌa nara. Ma soldꞌadꞌu ruma ranea sia lelesu mataꞌ.
Natten före den dag då Herodes tänkte draga honom inför rätta låg Petrus och sov mellan två krigsmän, fängslad med två kedjor; och utanför dörren voro väktare utsatta till att bevaka fängelset.
7 Aiboiꞌ ma, Lamatualain ate Na mia sorga nambariiꞌ sia naa, ma kama a naronda manggareloꞌ. Ana fafae Petrus nae, “Petrus, e! Fela lai-lai!” Boe ma rante besiꞌ a etu mia lima na neuꞌ ena.
Då stod plötsligt en Herrens ängel där, och ett sken lyste i rummet. Och han stötte Petrus i sidan och väckte honom och sade: "Stå nu strax upp"; och kedjorna föllo ifrån hans händer.
8 Basa ma, ate a denu e nae, “Olu badꞌu ma no laopei ma!” Petrus olu basa ma, ate a denu e fai oi, “Olu badꞌu deaꞌ ma, fo tungga au leo!”
Ängeln sade ytterligare till honom: "Omgjorda dig, och tag på dig dina sandaler." Och han gjorde så. därefter sade ängeln till honom: "Tag din mantel på dig och följ mig."
9 Boe ma Petrus tungga e, ma lao hela bui a. Te Petrus nae neꞌo, eni nalamein. Te onaꞌ o, dadꞌi taꞌo naa.
Och Petrus gick ut och följde honom; men han förstod icke att det som skedde genom ängeln var något verkligt, utan trodde att det var en syn han såg.
10 Ara seli mamana naneaꞌ kaesan no karuan ma, ara losa lelesu besiꞌ a. Lelesu a soi ao na, de ruꞌa se dea reu tungga dalaꞌ mana kota neu. Aiboiꞌ ma, Lamatualainꞌ ate Na lao hela Petrus neu naa.
När de så hade gått genom första och andra vakten, kommo de till järnporten som ledde ut till staden. Den öppnade sig för dem av sig själv, och de trädde ut och gingo en gata fram; och i detsamma försvann ängeln ifrån honom.
11 Ate naa mopo ma, Petrus medꞌa nae, “Memaꞌ tebꞌe! Ia naa au feꞌe bubꞌuluꞌ ena. Lamatualain tebꞌe-tebꞌeꞌ haitua ate Na fo mboꞌi au mia Herodes lima na. Lamatualain tao taꞌo naa, fo atahori Yahudi ra dudꞌuꞌa deulakaꞌ na afiꞌ dai au.”
När sedan Petrus kom till sig igen, sade han: "Nu vet jag och är förvissad om att Herren har utsänt sin ängel och räddat mig ur Herodes' hand och undan allt det som det judiska folket hade väntat sig."
12 Basa ma, Petrus nisiꞌ inaꞌ esa ume na. Inaꞌ a, naran, Maria. Eni, Yohanis maman. Yohanis nara fea na, Markus. Sia naa atahori hetar raꞌabꞌue hule-oꞌe, roꞌe Lamatualain tulu-fali Petrus no dedꞌeat na.
När han alltså hade förstått huru det var, gick han till det hus där Maria bodde, hon som var moder till den Johannes som ock kallades Markus; där voro ganska många församlade och bådo.
13 Petrus losa naa boe ma, ana dedeu ma nggasi mia lelesu ineꞌ a. Boe ma ate inaꞌ esa, nara na Rode, neu nakaloloik seka mana nemaꞌ naa.
Då han nu klappade på portdörren, kom en tjänsteflicka, vid namn Rode, för att höra vem det var.
14 Ana rena Petrus hara na boe ma, nahine neuꞌ ena. Namahoꞌo seli, de lai-laiꞌ rala neu, nafadꞌe atahori ra nae, “We! Petrus rii-rii sia deaꞌ!” Te ana liliiꞌ de nda soi lelesu fee Petrus sa.
Och när hon kände igen Petrus' röst, öppnade hon i sin glädje icke porten, utan skyndade in och berättade att Petrus stod utanför porten.
15 Te ara rataa rae, “Hokoꞌ to ma! Afiꞌ andiaoꞌ taꞌo naa!” Te ana labꞌan nae, “Hokoꞌ! Tebꞌe-tebꞌeꞌ Petrus hara na! Ana sia deaꞌ naa!” Te ara subꞌa-subꞌa a rae, “Mbei ma, atahori naa, Lamatualain ate Na mia sorga mana nanea Petrus.”
Då sade de till henne: "Du är från dina sinnen." Men hon bedyrade att det var såsom hon hade sagt. Då sade de: "Det är väl hans ängel."
16 Ara feꞌe ralelea, te Petrus akaꞌ a nggasi nakandondooꞌ a, losa ara reu soi lelesu a. Soi rala ma, ara titindindi, huu naa, Petrus.
Men Petrus fortfor att klappa; och när de öppnade, sågo de med häpnad att det var han.
17 Petrus lalaes lima na fo ara nenee. Boe ma ana dui taꞌo bee de Lamatualain soi eni mia bui a. Basa de, ana denu se nae, “Mi mifadꞌe basa ia ra neu Yakobis no dedenu feaꞌ ra.” Boe ma, Petrus lao nisiꞌ mamana feaꞌ.
Och han gav tecken åt dem med handen att de skulle tiga, och förtäljde för dem huru Herren hade fört honom ut ur fängelset. Och han tillade: "Låten Jakob och de andra bröderna få veta detta." Sedan gick han därifrån och begav sig till en annan ort.
18 Mbila fefetu na, soldꞌadꞌu mana maneaꞌ ra mete te Petrus nese ena. Ara bingun ma ramatau seli, huu nda ritaꞌ rae dei fo saa dadꞌi neu sira sa.
Men när det hade blivit dag, uppstod bland krigsmännen en ganska stor oro och undran över vad som hade blivit av Petrus.
19 Herodes bubꞌuluꞌ ma, ana parenda se reu sangga Petrus. Te nda randaa ro e sa. Boe ma Herodes denu paresaꞌ soldꞌadꞌu mana maneaꞌ ra. Paresaꞌ basa ma, ana denu tao risa basa se. Basa boe ma, Herodes lao hela Yudea, de leo sia kota Kaisarea.
När så Herodes ville hämta honom, men icke fann honom, anställde han rannsakning med väktarna och bjöd att de skulle föras bort till bestraffning. Därefter for han ned från Judeen till Cesarea och vistades sedan där.
20 Leleꞌ naa, hambu atahori mia kota rua, naran Tirus ma Sidꞌon. Ara hii hasa nanaat sia mane Herodes nusa na. Te dooꞌ ena, maneꞌ a namusuꞌ no se. De ara rala ralaꞌ sa rae reu badameꞌ ro e. Ara here nononggoꞌ esa fo reu randaa ro Herodes sia Kaisarea. Losa naa ma, reu raꞌabꞌue ro atahori sa sia maneꞌ a ume na, naran Blastus. Eni malangga sia maneꞌ a ume panggat na. Ara rala haraꞌ sa ro Blastus, fo ana dadꞌi mana kokoe-nanasiꞌ nara, fo soi dalaꞌ fee se randaa ro Herodes.
Men han hade fattat stor ovilja mot tyrierna och sidonierna. Dessa infunno sig nu gemensamt hos honom; och sedan de hade fått Blastus, konungens kammarherre, på sin sida, bådo de om fred, ty deras land hade sin näring av konungens.
21 Basa de, Herodes naꞌaheiꞌ simboꞌ se, de raꞌetuꞌ rala faiꞌ sa fo randaa. Faiꞌ naa, ara tao fefetas monaeꞌ. Herodes olu badꞌu panggat na, de endoꞌ mia kadera parenda na. Boe ma ana olaꞌ no se.
På utsatt dag klädde sig då Herodes i konungslig skrud och satte sig på tronen och höll ett tal till dem.
22 Atahori mana sia naa ra rena hara na, ma ara koa botiꞌ e rae, “Rena haraꞌ naa! Ia nda atahori haran sa! Haraꞌ ia, meulaun seli. De laꞌi songgo e!”
Då ropade folket: "En guds röst är detta, och icke en människas."
23 Aiboiꞌ ma, Lamatualain ate Na esa mia sorga fee Herodes hedꞌis esa, huu ana simbo kokoaꞌ ena, ma seti hendi Lamatualain. De lalatiꞌ ra raa Herodes aon losa mate.
Men i detsamma slog honom en Herrens ängel, därför att han icke gav Gud äran. Och han föll i en sjukdom som bestod däri att han uppfrättes av maskar, och så gav han upp andan.
24 No basa manadadꞌiꞌ naa ra, Lamatualain Dudꞌui Malole Na boe nenedꞌui-bꞌenggaꞌ, ma atahori mana tungga Lamatuaꞌ Yesus Dala Masodꞌa Na boe ramaheta.
Men Guds ord hade framgång och utbredde sig.
25 Barnabas no Saulus rendi basa atahori Antiokia ra tutulu-fafali nara Yerusalem reu ma, ara baliꞌ risiꞌ Antiokia. Ara ro ana soruꞌ esa, naran Yohanis. Te ara o roꞌe e, rae Markus boe.
Och sedan Barnabas och Saulus hade fullgjort sitt uppdrag i Jerusalem och avlämnat understödet, vände de tillbaka och togo då med sig Johannes, som ock kallades Markus.
