< Johannes 19 >

1 Då tok Pilatus og let deim hudfletta Jesus.
Så tog då Pilatus Jesus och lät gissla honom.
2 Og hermennerne fletta ein krans av klunger og sette på hovudet hans og kasta ei purpurkåpe um honom, og gjekk fram for honom og sagde:
Och krigsmännen vredo samman en krona av törnen och satte den på hans huvud och klädde på honom en purpurfärgad mantel.
3 «Heil, konge yver jødarne!» og slo til honom i andlitet.
Sedan trädde de fram till honom och sade: "Hell dig, du judarnas konung!" och slogo honom på kinden.
4 Pilatus gjekk ut att og sagde til deim: «Her kjem eg ut til dykk med honom, so de skal vita at eg ikkje finn nokor skuld hjå honom.»
Åter gick Pilatus ut och sade till folket: "Se, jag vill föra honom ut till eder, på det att I mån förstå att jag icke finner honom skyldig till något brott."
5 So kom Jesus ut med klungerkransen på og purpurkåpa, og Pilatus segjer til deim: «Sjå det menneskjet!»
Och Jesus kom då ut, klädd i törnekronan och den purpurfärgade manteln. Och han sade till dem: "Se mannen!"
6 Med det same dei fekk sjå honom, øvsteprestarne og sveinarne deira, skreik dei: «Krossfest, krossfest!» Pilatus segjer til deim: «Tak de og krossfest honom! Eg finn ingi skuld hjå honom.»
Då nu översteprästerna och rättstjänarna fingo se honom, skriade de: "Korsfäst! Korsfäst!" Pilatus sade till dem: "Tagen I honom, och korsfästen honom; jag finner honom icke skyldig till något brott."
7 Jødarne svara: «Me hev ei lov; etter den lyt han døy, for di han hev gjeve seg ut for Guds Son.»
Judarna svarade honom: "Vi hava själva en lag, och efter den lagen måste han dö, ty han har gjort sig till Guds Son."
8 Då Pilatus høyrde det ordet, vart han endå ræddare;
När Pilatus hörde dem tala så, blev hans fruktan ännu större.
9 han gjekk inn att i borgi og spurde Jesus: «Kvar er du ifrå?» Men Jesus gav han ikkje noko svar.
Och han gick åter in i pretoriet och frågade Jesus: "Varifrån är du?" Men Jesus gav honom intet svar.
10 Pilatus segjer til honom: «Svarar du meg ikkje? Veit du’kje at eg hev magt til å gjeva deg fri og hev magt til å krossfesta deg?»
Då sade Pilatus till honom: "Svarar du mig icke? Vet du då icke att jag har makt att giva dig lös och makt att korsfästa dig?"
11 Jesus svara: «Du hadde ingi magt yver meg, var det’kje gjeve deg ovantil. Difor hev han større synd den som gav meg yver til deg.»
Jesus svarade honom: "Du hade alls ingen makt över mig, om den icke vore dig given ovanifrån. Därför har den större synd, som har överlämnat mig åt dig."
12 Frå den stundi vilde Pilatus gjerne gjeva honom fri. Men jødarne ropa: «Gjev du honom fri, er du ikkje ven med keisaren. Kvar den som gjer seg sjølv til konge, set seg upp imot keisaren.»
Från den stunden sökte Pilatus efter någon utväg att giva honom lös. Men judarna ropade och sade: "Giver du honom lös, så är du icke kejsarens vän. Vemhelst som gör sig till konung, han sätter sig upp mot kejsaren."
13 Då Pilatus høyrde dei ordi, førde han Jesus ut og sette seg i domarsætet, på den staden dei kallar Tavletilet - på hebraisk heiter det Gabbata -.
När Pilatus hörde de orden, lät han föra ut Jesus och satte sig på domarsätet, på en plats som kallades Litostroton, på hebreiska Gabbata.
14 Det var då fyrebuingsdagen i påskehelgi, og var um lag den sette timen. So segjer han til jødarne: «Sjå her er kongen dykkar!»
Och det var tillredelsedagen före påsken, vid sjätte timmen. Och han sade till judarna: "Se här är eder konung!"
15 Då ropa dei: «Burt, burt med honom! Krossfest han!» «Skal eg krossfesta kongen dykkar?» segjer Pilatus. «Me hev ingen konge utan keisaren, » svara øvsteprestarne.
Då skriade de: "Bort med honom! Bort med honom! Korsfäst honom!" Pilatus sade till dem: "Skall jag korsfästa eder konung?" Översteprästerna svarade: "Vi hava ingen annan konung än kejsaren."
16 Då gav han Jesus yver til deim, so han skulde krossfestast.
Då gjorde han dem till viljes och bjöd att han skulle korsfästas. Och de togo Jesus med sig.
17 So tok dei Jesus med seg. Han bar sjølv krossen sin, og gjekk ut til Skallestaden dei kallar - på hebraisk kallast det Golgata -.
Och han bar själv sitt kors och kom så ut till det ställe som kallades Huvudskalleplatsen, på hebreiska Golgata.
18 Der feste dei honom til krossen, og saman med honom tvo andre, ein på kvar sida, og Jesus midt imillom.
Där korsfäste de honom, och med honom två andra, en på vardera sidan, och Jesus i mitten.
19 Pilatus skreiv og ei innskrift og sette på krossen; ho lydde so: Jesus frå Nasaret, kongen yver jødarne.
Men Pilatus lät ock göra en överskrift och sätta upp den på korset; och den lydde så: "Jesus från Nasaret, judarnas konung."
20 Den innskrifti las då mange av jødarne; for staden der Jesus vart krossfest, var tett utmed byen, og det var skrive på hebraisk og latin og gresk.
Den överskriften läste många av judarna, ty det ställe där Jesus var korsfäst låg nära staden: och den var avfattad på hebreiska, på latin och på grekiska.
21 Då sagde øvsteprestarne åt jødarne til Pilatus: «Skriv ikkje: Kongen yver jødarne, men: Han sagde: «Eg er konge yver jødarne!»»
Då sade judarnas överstepräster till Pilatus: "Skriv icke: 'Judarnas konung', utan skriv att han har sagt sig vara judarnas konung."
22 «Det eg hev skrive, hev eg skrive, » svara Pilatus.
Pilatus svarade: "Vad jag har skrivit, det har jag skrivit."
23 Då hermennerne hadde fest Jesus til krossen, tok dei klædi hans og skifte i fire luter, ein for kvar hermann. Kjolen tok dei og. Kjolen var usauma og heilvoven alt ovantil;
Då nu krigsmännen hade korsfäst Jesus, togo de hans kläder och delade dem i fyra delar, en del åt var krigsman. Också livklädnaden togo de. Men livklädnaden hade inga sömmar, utan var vävd i ett stycke, uppifrån och alltigenom.
24 difor sagde dei seg imillom: «Lat oss ikkje riva honom sund, men draga strå um kven som skal hava honom!» Soleis skulde skrifti sannast: «Dei skifte klædi mine millom seg, og kasta lut um kjolen min.» So gjorde no hermennerne.
Därför sade de till varandra: "Låt oss icke skära sönder den, utan kasta lott om vilken den skall tillhöra." Ty skriftens ord skulle fullbordas: "De delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad." Så gjorde nu krigsmännen.
25 Men innmed krossen åt Jesus stod mor hans og morsyster hans, Maria, kona hans Klopas, og Maria Magdalena.
Men vid Jesu kors stodo hans moder och hans moders syster, Maria, Klopas' hustru, och Maria från Magdala.
26 Og då Jesus såg mor si, og såg at den læresveinen som han elska, stod der innmed, segjer han til mori: «Kvinna, der er son din!»
När Jesus nu fick se sin moder och bredvid henne den lärjunge som han älskade, sade han till sin moder: "Moder, se din son."
27 So segjer han til læresveinen: «Der er mor di!» Og frå den stundi tok læresveinen henne heim til seg.
Sedan sade han till lärjungen: "Se din moder." Och från den stunden tog lärjungen henne hem till sig.
28 Då visste Jesus at no var alt fullført, so skrifti skulde sannast; so segjer han: «Eg er tyrst.»
Eftersom nu Jesus visste att allt annat redan var fullbordat, sade han därefter, då ju skriften skulle i allt uppfyllas: "Jag törstar."
29 Det stod eit kjer der som var fullt av vineddik; so fyllte dei ein svamp med den ediken, og sette honom på ein bergmynte-stylk og heldt honom upp til munnen hans.
Där stod då en kärl som var fullt av ättikvin. Med det vinet fyllde de en svamp, som de satte på en isopsstängel och förde till hans mun.
30 Då Jesus hadde fenge ediken, sagde han: «Det er fullført!» og han bøygde hovudet og gav andi si yver til Gud.
Och när Jesus hade tagit emot vinet, sade han: "Det är fullbordat." Sedan böjde han ned huvudet och gav upp andan.
31 Etter di det no var fyrebuingsdagen, og liki ikkje måtte verta hangande på krossen um kviledagen - for den kviledagen var storheilag - so bad jødarne Pilatus at beini måtte brjotast sund på deim, og at dei måtte takast ned.
Men eftersom det var tillredelsedag och judarna icke ville att kropparna skulle bliva kvar på korset över sabbaten (det var nämligen en stor sabbatsdag), bådo de Pilatus att han skulle låta sönderslå de korsfästas ben och taga bort kropparna.
32 Då kom hermennerne og braut sund beini, både på den fyrste og den andre som hadde vorte krossfeste i hop med honom.
Så kommo då krigsmännen och slogo sönder den förstes ben och sedan den andres som var korsfäst med honom.
33 Då dei kom til Jesus, og såg at han alt var slokna, braut dei ikkje hans bein sund;
När de därefter kommo till Jesus och sågo honom redan vara död, slogo de icke sönder hans ben;
34 men ein av hermennerne stakk honom i sida med eit spjot, og straks kom det ut blod og vatn.
men en av krigsmännen stack upp han sida med ett spjut, och strax kom därifrån ut blod och vatten.
35 Dette vitnar ein som hev set det, og vitnemålet hans er sætande; han veit sjølv at han segjer sant, so de og må tru.
Och den som har sett detta, han har vittnat därom, för att ock I skolen tro; och hans vittnesbörd är sant, och han vet att han talar sanning.
36 For dette hende av di Skrifti laut sannast: «Det skal’kje brjotast sund eit bein på honom.»
Ty detta skedde, för att skriftens ord skulle fullbordas: "Intet ben skall sönderslås på honom."
37 Og eit anna skriftord att lyder so: «Dei skal sjå burt på honom som dei hev gjenomstunge.»
Och åter ett annat skriftens ord lyder så: "De skola se upp till honom som de hava stungit."
38 Sidan kom Josef frå Arimatæa, som var ein av læresveinarne åt Jesus, men dulde for det, av di han var rædd jødarne; han bad Pilatus um han måtte få taka likamen åt Jesus, og Pilatus gav honom lov til det. So kom han og henta likamen hans.
Men Josef från Arimatea, som var en Jesu lärjunge -- fastän i hemlighet, av fruktan för judarna -- kom därefter och bad Pilatus att få taga Jesu kropp; och Pilatus tillstadde honom det. Då gick han åstad och tog hans kropp.
39 Nikodemus, han som fyrst var komen til honom um natti, kom og, og hadde med seg ei blanding av myrra og aloe, um lag hundrad pund.
Och jämväl Nikodemus kom dit, han som första gången hade besökt honom om natten; denne förde med sig en blandning av myrra och aloe, vid pass hundra skålpund.
40 So tok dei likamen åt Jesus og sveipte honom med lindar og lagde dei angande kryddorne imillom, soleis som jødarne hev for vis når dei bur ein til likferd.
Och de togo Jesu kropp och omlindade den med linnebindlar och lade dit de välluktande kryddorna, såsom judarna hava för sed vid tillredelse till begravning.
41 På den staden han vart krossfest var det ein hage, og i hagen ei ny grav, som det endå aldri hadde vorte sett ned nokon i.
Men invid det ställe där han hade blivit korsfäst var en örtagård, och i örtagården fanns en ny grav, som ännu ingen hade varit lagd i.
42 Der lagde dei då Jesus, av di det var fyrebuingsdagen åt jødarne, og gravi var nær innmed.
Där lade de nu Jesus, eftersom det var judarnas tillredelsedag och graven låg nära.

< Johannes 19 >