Galaterne 6

1 Brør! um og eit menneskje vert fanga av nokor synd, so må de som er åndelege, retta på honom med spaklyndes ånd; men sjå deg sjølv fyre, at ikkje du og skal vert freista!

Mina bröder, om så händer att någon ertappas med att begå en försyndelse, då mån I, som ären andliga människor, upprätta honom i saktmods ande. Och du må hava akt på dig själv, att icke också du bliver frestad.

2 Ber byrderne for kvarandre, og uppfyll soleis Kristi lov!

Bären varandras bördor; så uppfyllen I Kristi lag.

3 For dersom nokon tykkjest vera noko og er då ingen ting, so dårar han seg sjølv.

Ty om någon tycker sig något vara, fastän han intet är, så bedrager han sig själv.

4 Men kvar skal prøva si eigi gjerning, og so skal han hava ros etter det han sjølv er, og ikkje etter likning med den andre;

Må var och en pröva sina egna gärningar; han skall då tillmäta sig berömmelse allenast efter vad han själv är, och icke efter vad andra äro.

5 for kvar skal bera si eigi byrd.

Ty var och en har sin egen börda att bära.

6 Den som vert upplærd i ordet, skal gjeva den som lærer honom alt godt saman med seg!

Den som får undervisning i ordet, han låte den som undervisar honom få del med sig i allt gott.

7 Far ikkje vilt! Gud let seg ikkje spotta; for det som eit menneskje sår; det skal han og hausta.

Faren icke vilse. Gud låter icke gäcka sig. Ty vad människan sår, det skall hon ock skörda.

8 For den som sår i sitt kjød, skal hausta tjon av kjøtet; men den som sår i Anden, han skal hausta ævelegt liv av Anden. (aiōnios g166)

Den som sår i sitt kötts åker, han skall av köttet skörda förgängelse, men den som sår i Andens åker, han skall av Anden skörda evigt liv. (aiōnios g166)

9 Men lat oss ikkje verta trøytte av å gjera det gode! for i si tid skal me hausta, berre me ikkje trøytnar.

Och låtom oss icke förtröttas att göra vad gott är; ty om vi icke uppgivas, så skola vi, när tiden är inne, få inbärga vår skörd.

10 Lat oss då, medan me hev høve til det, gjera det gode mot alle, men mest mot brørne i trui!

Må vi alltså, medan vi hava tillfälle, göra vad gott är mot var man, och först och främst mot dem som äro våra medbröder i tron.

11 Sjå kor store bokstavar eg skriv med til dykk med mi eigi hand!

Sen här med vilka stora bokstäver jag egenhändigt skriver till eder!

12 So mange som vil synast gode etter kjøtet, dei nøyder dykk til å verta umskorne, berre for di at dei ikkje skal verta forfylgde for Kristi kross.

Alla de som eftersträva ett gott anseende här i köttet, de vilja nödga eder till omskärelse, detta allenast för att de själva skola undgå att bliva förföljda för Kristi kors' skull.

13 For ikkje ein gong dei som vert umskorne, held lovi sjølve; men dei vil at de skal verta umskorne, so dei kann rosa seg av dykkar kjøt.

Ty icke ens dessa omskurna själva hålla lagen. Nej, det är för att kunna berömma sig av edert kött som de vilja att I skolen låta omskära eder.

14 Men det vere langt ifrå meg å rosa meg av anna enn av vår Herre Jesu Kristi kross; for honom er verdi krossfest for meg, og eg for verdi.

Men vad mig angår, så vare det fjärran ifrån mig att berömma mig av något annat än av vår Herres, Jesu Kristi, kors, genom vilket världen för mig är korsfäst, och jag för världen.

15 For korkje umskjering eller fyrehud er noko, men berre ein ny skapning.

Ty det kommer icke an på om någon är omskuren eller oomskuren; allt beror på huruvida han är en ny skapelse.

16 Og so mange som gjeng fram etter denne rettesnor, fred og miskunn vere yver deim og yver Guds Israel!

Och över alla dem som komma att vandra efter detta rättesnöre, över dem vare frid och barmhärtighet, ja, över Guds Israel.

17 Heretter må ingen gjera meg bry! for eg ber Jesu merke på min likam.

Må nu ingen härefter vålla mig oro; ty jag bär Jesu märken på min kropp.

18 Vår Herre Jesu Kristi nåde vere med dykkar ånd, brør! Amen.

Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder ande, mina bröder. Amen.