Salmenes 59
1 Til sangmesteren; "Forderv ikke"; av David; en gyllen sang, da Saul sendte folk som tok vare på huset for å drepe ham. Fri mig fra mine fiender, min Gud, vern mig mot dem som reiser sig imot mig,
För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när Saul sände och lät bevaka hans hus för att döda honom.
2 fri mig fra dem som gjør urett, og frels mig fra blodgjerrige menn!
Rädda mig, min Gud, från mina fiender, beskydda mig för mina motståndare.
3 For se, de lurer på mitt liv; sterke menn slår sig sammen imot mig, uten misgjerning og uten synd hos mig, Herre!
Rädda mig från ogärningsmännen, och fräls mig från de blodgiriga.
4 Uten brøde hos mig stormer de frem og stiller sig op; våkn op for å møte mig, og se til!
Ty se, de ligga i försåt för mig; grymma människor rota sig samman mot mig, utan någon min överträdelse eller synd, o HERRE.
5 Ja du, Herre, hærskarenes Gud, Israels Gud, våkn op for å hjemsøke alle hedninger, vær ikke nådig imot nogen av de troløse nidinger! (Sela)
Utan någon min missgärning löpa de fram och göra sig redo; vakna upp, kom mig till mötes, och se härtill.
6 De kommer igjen om aftenen, tuter som hunder og løper rundt omkring i byen.
Ja, du HERRE Gud Sebaot, Israels Gud, vakna och hemsök alla hedningar, hemsök utan nåd alla trolösa ogärningsmän. (Sela)
7 Se, det går en strøm av ord ut av deres munn; der er sverd på deres leber; for hvem hører det?
Var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.
8 Men du, Herre, le, av dem, du spotter alle hedninger.
Se, deras mun flödar över, svärd äro på deras läppar, ty »vem skulle höra det?»
9 Mot hans makt vil jeg bie på dig; for Gud er min borg.
Men du, HERRE, ler åt dem; du bespottar alla hedningar.
10 Min Gud vil komme mig i møte med sin miskunnhet, Gud vil la mig se med lyst på mine fiender.
Mot deras makt vill jag hålla mig till dig, ty Gud är min borg.
11 Slå dem ikke ihjel, forat mitt folk ikke skal glemme det! La dem drive ustadig omkring ved din makt og styrt dem ned, du, vårt skjold, Herre!
Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd, Gud låter mig se med lust på mina förföljare.
12 Hvert ord på deres leber er en synd i deres munn; la dem så fanges i sitt overmot og for den forbannelses og løgns skyld som de fører i sin munn!
Dräp dem icke, på det att mitt folk ej må förgäta det; låt dem genom din kraft driva ostadiga omkring, och slå dem ned, du vår sköld, o Herre.
13 Gjør ende på dem i vrede, gjør ende på dem, så de ikke mere er til, og la dem vite at Gud er den som hersker i Jakob inntil jordens ender! (Sela)
Vart ord på deras läppar är en synd i deras mun. Må de fångas i sitt högmod, genom den förbannelse och lögn som de tala.
14 Og de kommer igjen om aftenen, tuter som hunder og løper rundt omkring i byen.
Förgör dem i vrede, förgör dem, så att de ej mer äro till; och må de förnimma att det är Gud som råder i Jakob, allt intill jordens ändar. (Sela)
15 De farer omkring efter mat; om de ikke blir mette, blir de således natten over.
Ja, var afton komma de tillbaka, de tjuta såsom hundar och stryka omkring i staden.
16 Men jeg vil synge om din styrke, og jeg vil juble om morgenen over din miskunnhet; for du er min borg og min tilflukt den dag jeg er i nød.
De driva omkring efter rov; om de icke bliva mätta, så stanna de kvar över natten.
17 Min styrke! For dig vil jeg synge; for Gud er min borg, min miskunnhets Gud.
Men jag vill sjunga om din makt och jubla var morgon över din nåd; ty du var för mig en borg och en tillflykt, när jag var i nöd. Min starkhet, dig vill jag lovsjunga, ty Gud är min borg, min nåderike Gud.
