< Esaias 7 >

1 I de dager da Akas, Jotams sønn og Ussias' sønnesønn, var konge i Juda, drog Syrias konge Resin og Pekah, Remaljas sønn, Israels konge, op mot Jerusalem for å stride imot det; men han kunde ikke komme til å stride imot det.
Jotham chapa, Uzziah tupa, Ahaz chu Judah Lengpa ahi laiyin, Syria Lengpa Rezin le Israel Lengpa Remaliah chapa Pekah chu Jerusalem bulu dingin anakondoh lhonin ahi. Hinla agondan bangun thil anaumtapoi.
2 Og det blev meldt til Davids hus: Syrerne har slått sig ned i Efra'im. Da skalv hans hjerte og hans folks hjerte, likesom trærne i en skog skjelver for vinden.
Hiche thudol chu Judah leng inpiah: “Eiho dou dingin Syria toh Israel akikhutjop tauve!” tiin thu ahunglhungin ahi. Hichun Judah Lengpa le amite lungsung chu huipi hatlaha thingphung kihotling bangin akithing gamtai.
3 Men Herren sa til Esaias: Gå avsted, du og din sønn Sjear Jasjub, og møt Akas ved enden av vannledningen fra den øvre dam, ved allfarveien til Vaskervollen!
Hichun Pakaiyin Isaiah hengah, “Nachapa Shear-jashub kipuiyin lang Leng Ahaz gakimupi ta’n. Ama chu vonsopna mun jotna lampi koma, twikul sahnungjoa longlut twilam mong lama chu anaum ding ahi.
4 Og du skal si til ham: Ta dig i vare og vær rolig, frykt ikke og tap ikke motet for disse to stumper av rykende brander, for Resins og Syrias og Remaljas sønns brennende vrede!
Ama chu lungkhama umloudin seipeh-in. Hol kilhut-al lenglung bang jeng Syria Lengpa Rezin le Remaliah chapa Pekah chu akichatlouhel dingin seipeh-in.
5 Fordi Syria, Efra'im og Remaljas sønn har lagt op onde råd mot dig og sagt:
Henge, Syria Lengpa le Israel Lengpa chu nangma dou dingin ahungkon lhonin,
6 Vi vil dra op imot Juda og forferde det og bryte inn og ta det i eie, og vi vil sette Tabe'els sønn til konge over det -
‘Judah gamsung bulu-utin amite lunglinglaovin koiyute. Chuteng Jerusalem lutnutin Tabeel chapa chu Judah lengpan gatungute,’ atiuve.
7 derfor sier Herren, Israels Gud, således: Det skal ikke lykkes og ikke skje!
Hinla hichehi Thuneipen Pakaiyin kaseipeh nahiuve: Hitia gal ahung bol gotnuhi guilhunglou ding ahi.
8 For Syrias hode er Damaskus, og Damaskus' hode er Resin, og om fem og seksti år skal Efra'im bli knust, så det ikke mere er et folk.
Ajehchu Syria hi akhopi Damascus sanga jong hatmojo ahi’n, chuleh Damascus jong alengpau Rezin sanga hatmojo ahi. Israel chu ahi kit leh, kum somguple-nga kah-a suhchimit le suhgama umding ahitai.
9 Og Efra'ims hode er Samaria, og Samarias hode er Remaljas sønn; vil I ikke tro, skal I ikke holde stand.
Israel chu akhopi, Samaria sanga hatmojo ahi’n, chuleh Samaria chu alengpau Pekah, Remaliah chapa, sanga hatmojo ahikitne. Natahsanna adet kahsea nangma kadindetsah theilou ahi,” tiin gaseipehtan ati.
10 Og Herren blev ved å tale til Akas og sa:
Chomkhat jouvin, Pakaiyin Leng Ahaz hengah thuhetsah hitihin athottai:
11 Krev et tegn av Herren din Gud! Krev det i det dype eller i det høie der oppe! (Sheol h7585)
“Pakai na-Pathen chun photchen melchihna ahinpeh dingin thum'in, Ahaz. Ahahtheipen—van san geiya sang ahiloule mithikho umna geiya thuh hijongleh nadeigotnin thumna bolin,” ati. (Sheol h7585)
12 Men Akas svarte: Jeg vil ikke kreve noget og ikke friste Herren.
Hinla lengpa anompon, “Angaipoi. Keiman Pakai chu hitichun patep ponge,” ati.
13 Da sa han: Hør da, I av Davids hus! Er det eder for lite å trette mennesker siden I også tretter min Gud?
Chuin Isaiah’n aseiyin, “Phaten ngaiyun nangho David leng-insungmiten! Mihem jaidojouna le thohhatjouna suhlhah jong phaset hitalouham? Pathen thohhatjouna jong suhlhah tei ding nagot nah laiyuham?
14 Derfor skal Herren selv gi eder et tegn: Se, en jomfru blir fruktsommelig og føder en sønn, og hun gir ham navnet Immanuel.
Ahileh aphai, Pakaiyin Ama chama melchihna ahinpeh ding ahi. Veuvin! Nungah thengin nao ahinvop ding ahi! Amanu chun chapa ahinnei ding amin Immanuel (hichu ‘Pathenin eiumpiuve’ tina) asah ding ahi.
15 Fløte og honning skal han ete ved den tid han skjønner å forkaste det onde og velge det gode;
Hiche naosen chun ase le apha hetkhentheina neiya ahung khanlet teng tah chuleh bongnoi-ha le khoiju aneh ding ahi.
16 for før gutten skjønner å forkaste det onde og velge det gode, skal det land hvis to konger du gruer for, ligge øde.
Ijeh-inem iti leh naosen chu chutithei dinga akhanlet masanga, nakichat mama jeng lengteni gamsung chu akidalhasa khogemnung hiding ahitai.
17 Herren skal la dager komme over dig og over ditt folk og over din fars hus, dager som det ikke har vært make til like fra den dag Efra'im skilte sig fra Juda - Assurs konge.
Chuteng Pakaiyin nangma chung, nanam sung, chuleh nainsungmite chunga Judah-a kon’a Israel apetdoh-a pat itih-a lhung khalou thil ahinlhunsah ding ahi. Assyria lengpa nachunga hung leng ding ahi!
18 På den tid skal Herren pipe til fluen lengst borte ved Egyptens strømmer og til bien i Assurs land;
Chuniteng chuleh Pakaiyin Egypt lhanglam le Assyria galsat gal-hangho dinga khutkoi amutging ding ahi. Amaho chun thousi le khoite banga nahin lonkhum diu ahi.
19 og de skal komme og slå sig ned alle sammen i de øde daler og i fjellkløftene og i alle tornebuskene og på alle beitemarkene.
Amaho chu ahonpiuva hung lenglutnuva gamphalai jouse, phaicham gam-ong, komtong, songkohom chule linglekhao lah geiya jong hung chengdim diu ahi.
20 På den tid skal Herren med en rakekniv som er leid på hin side elven, med Assurs konge, rake av alt håret både på hodet og nedentil; endog skjegget skal den ta bort.
Chuniteng chuleh Pakaiyin Euphrates luigalla Assyria lengpa-a kon’a thihhem athalah-a nagam, naloulaiya ga le kehho chule namite chu a-attansohhel ding ahi.
21 På den tid skal en mann holde en kvige og to får;
Chuniteng chuleh bong lagol khat le kelngoi ahiloule kelcha ni neijou loubolmi chu avangpha hiding ahi.
22 men på grunn av den mengde melk de gir, skal han ete fløte; for fløte og honning skal hver den ete som er blitt tilbake i landet.
Ahijengvanga, akoijouse dinga bongnoi vang kininglhing ding ahi — ijeh-inem iti leh agamsunga chu mihem lhomcha bou umding ahitai. Amaho chu bongnoi-ha le khoijua kivah diu ahi.
23 Og det skal bli så på den tid at hvor det nu er tusen vintrær, verd tusen sekel sølv, der skal det overalt bare vokse torn og tistel.
Chuniteng chuleh tua dangka sangkhat man lengpileiho hi ling le khao lah kisohgam diu ahitai.
24 Med pil og bue skal folk gå dit; for hele landet skal bli til torn og tistel.
Agampheng pumpi chu ling le khao lah, gamsaho lhatna le gamlengho gamlenna higam ding ahitai.
25 Og i alle de lier hvor de nu bruker hakken, skal du ikke komme av frykt for torn og tistel; de skal være til å slippe okser på og til å tredes ned av får.
Lhanggam ngalbu nem lah le pahcha anapahna hon lama koima chetalou ding ahi—ijeh-inem itileh hilam munho chu ling le khao dimtantin, bong le kelcha-kelngoiho lhatna le kivahvana mun hiding ahitai,” ati.

< Esaias 7 >