< 2 Korintierne 6 >

1 Men som medarbeidere formaner vi eder også at I ikke forgjeves må ta imot Guds nåde.
Pathen to tongkhom kahi jal'un, hiche Pathen milungset them ahina thilpeh kidang tah nakisan uhi, imacha louva nakoi louna dinguva kangeh nahiuve.
2 Han sier jo: På den tid som behaget mig, bønnhørte jeg dig, og på frelsens dag kom jeg dig til hjelp. Se, nu er en velbehagelig tid, se, nu er frelsens dag!
Ajehchu Pathen in, “Aphat chan keiman nataona kasange. Huhhingna nikhoa chu, keiman kapanhu nahitai. Ahimongin ‘phat kijenpet’ chu tuhi ahi. Tuni hi Huhhingna nikho ahi,” ati.
3 Og vi gir ikke i noget stykke noget anstøt, forat ikke tjenesten skal bli lastet,
Keiho hinkho kiman chah hi koima kipalsah lou tei ding katiu ahi, chule kalhacha natoh uhi koiman ei-oimolou teina dingu kagel'un ahi.
4 men viser oss i alt som Guds tjenere: ved stort tålmod i trengsler, i nød, i angst,
Thil kabol chanu hi, Pathen lhacha tahbeh kahiuve ti katahlah u ahi. Keihon boinaho le hahsatna ho chule settona ho tintang thohhat tah in kathoh uvin ahi.
5 under slag, i fengsler, i oprør, i strengt arbeid, i nattevåk, i faste;
Keiho hi eikivo uvin, songkul'a eikikhum uvin, mihonpi lunghang kimaitopia kahiuvin, tha ngoilhah geiya tonggima kahiuvin, jan ihmut theilou, chule anne louva um thoh'a kahiuve.
6 ved renhet, ved skjønnsomhet, ved langmodighet, ved godhet, ved den Hellige Ånd, ved uskrømtet kjærlighet,
Keima ho tah kahina uva thenna nei, hetkhen themna nei, thohhatna nei, lungsetna nei, kasung uva Lhagao Theng chenga ahin, chule ngailutna dihtah neiya khosa jinga kahiuve.
7 ved sannhets ord, ved Guds kraft, ved rettferds våben på høire og venstre side;
Keihon thutah chu tahsan umtah'a seiphonga kahiuve. Pathen thahatna chun keihoa na atongin ahi. Keihon chonphatna galvon chu ka khut jetlam uvah melma nonan kamanguvin, chule kaveilam uvah kihon nan kaneiyun ahi.
8 i ære og vanære, med ondt rykte og godt rykte, som forførere og dog sanndrue,
Keiho hi mihon eijabolu henlang ahilouleh imacha hilouvin eibolu jongleh, amaho chun eiseiseu henlang ahilouleh eipahchau jongleh Pathen natonga kahiuve. Keiho kitahna nei kahiuvin, hinla mihon kitahna nei louvin eingai touve.
9 som ukjente og dog velkjente; som de som dør, og se, vi lever, som de som refses og dog ikke ihjelslåes,
Keiho hi mihet tah kahi vangun, koiman eihepha pouve. Keiho hi thina toh kinai chan kaum uvin, hinlah tugeiyin kahinguve. Keiho hi eikivo uvin, hinla eithat doh deh pouve.
10 som bedrøvede, men alltid glade, som fattige, som dog gjør mange rike, som de som intet har og dog eier alt.
Kalungu anajin, hinla keiho kakipah jinguve. Vaicha tah kahiuvin, hinla keihon midang lhagaova kahaosah uve. Imacha kaneiden'u aumpon, hinla ijakai kaneiyun ahi.
11 Vår munn er oplatt mot eder, I korintiere, vårt hjerte har utvidet sig.
Vo, deitah Corinth mite keihon kitah tah in nangho kabolun, chule kalungu nangho henga akihongin ahi.
12 I har ikke trangt rum hos oss, men det er trangt i eders hjerte.
Keihon nangho kangailut nau akiphasam pon, hinla nang hon keiho chunga ngailutna neipe pouve.
13 Men like for like - jeg taler som til barn - utvid også I eders hjerter!
Nangho hi kacha tahbeh banga kagel'a nei lethuh diuva kangeh nahiuve. Nalungu keiho dingin hong uvin!
14 Dra ikke i fremmed åk med vantro! for hvad samlag har rettferd med urett, eller hvad samfund har lys med mørke?
Atahsan lou ho toh pangkhom hih un. Itidan'a chonphatna chun gitlouna to chan aneikhom thei ding ham? Itidan'a muthim chu khovah to umkhom thei ding ham?
15 Og hvad samklang er det mellem Kristus og Belial, eller hvad lodd og del har en troende med en vantro?
Christa le Diabol chun iti kitona anei thei lhon ding ham? Atahsan lou khat le atahsan khat chun iti chan anei khom thei ding ham?
16 Og hvad enighet er det mellem Guds tempel og avguder? Vi er jo den levende Guds tempel, som Gud har sagt: Jeg vil bo iblandt dem og ferdes iblandt dem, og jeg vil være deres Gud, og de skal være mitt folk.
Pathen hou-in le milim ho houna in akilungtona ipi umem? Ajeh chu eiho Pathen hing hou-in ihiuve. Pathen in aseibang chun, “Keima amaho sunga kachena chule alah uva kavale ding ahi. Keima amaho Pathen kahiding, chule amaho kamite hiding ahi.”
17 Derfor, gå ut fra dem og skill eder fra dem, sier Herren, og rør ikke ved urent, så skal jeg ta imot eder,
Hijeh chun, “Tahsan louho lah a kon chun hung potdoh'un, chule amahoa konin kikang seuvin, tin Pakaiyin aseiye. Amaho thilthenglou chu tongkha hih un, chutileh keiman nangho kalem dingu ahi.”
18 og jeg vil være eder en far, og I skal være mig sønner og døtre, sier Herren, den Allmektige.
“Chule keima na Pa-u kahiding, chule nangho kachate nahi dingu ahi,” tin Pakai Hatchungnung in aseiye.

< 2 Korintierne 6 >