Psalmorum 47

1 Psalmus David, in finem, pro filiis Core. Omnes Gentes plaudite manibus: iubilate Deo in voce exultationis.

En Psalm, till att föresjunga, Korah barnas. Klapper med händerna, all folk, och fröjdens Gudi med gladsamma röst.

2 Quoniam Dominus excelsus, terribilis: Rex magnus super omnem terram.

Ty Herren, den Aldrahögste, är förskräckelig, en stor Konung på hela jordene.

3 Subiecit populos nobis: et gentes sub pedibus nostris.

Han skall tvinga folk under oss, och Hedningar under våra fötter.

4 Elegit nobis hereditatem suam: speciem Iacob, quam dilexit.

Han utväljer oss till en arfvedel, Jacobs härlighet, den han älskar. (Sela)

5 Ascendit Deus in iubilo: et Dominus in voce tubae.

Gud är uppfaren med fröjd, och Herren med klar basun.

6 Psallite Deo nostro, psallite: psallite Regi nostro, psallite.

Lofsjunger, lofsjunger Gudi; lofsjunger, lofsjunger vårom Konung.

7 Quoniam Rex omnis terrae Deus: psallite sapienter.

Ty Gud är Konung på hela jordene. Lofsjunger honom förnufteliga.

8 Regnabit Deus super gentes: Deus sedet super sedem sanctam suam.

Gud är Konung öfver Hedningarna. Gud sitter på sinom helga stol.

9 Principes populorum congregati sunt cum Deo Abraham: quoniam dii fortes terrae, vehementer elevati sunt.

Förstarne ibland folken äro församlada till ett folk Abrahams Gudi; ty Gud är fast upphöjd, när herrarna på jordene.