Psalmorum 36

1 Psalmus David, in finem, servo Domini. Dixit iniustus ut delinquat in semetipso: non est timor Dei ante oculos eius.

En Psalm Davids, Herrans tjenares, till att föresjunga. Jag säger i sanningene, att de ogudaktige arge skalkar äro; ty när dem är ingen Gudsfruktan.

2 Quoniam dolose egit in conspectu eius: ut inveniatur iniquitas eius ad odium.

De rosa hvarannan inbördes, att de måga främja sina onda saker, och skämma andra.

3 Verba oris eius iniquitas, et dolus: noluit intelligere ut bene ageret.

All deras lära är skadelig och lögn; de låta ock intet undervisa sig, att de måtte något godt göra;

4 Iniquitatem meditatus est in cubili suo: astitit omni viae non bonae, malitiam autem non odivit.

Utan de tänka till skada på deras säng; och stå faste på den onda vägen, och sky för intet ondt.

5 Domine in caelo misericordia tua: et veritas tua usque ad nubes.

Herre, din godhet räcker så vidt som himmelen är, och din sanning så vidt som skyarna gå.

6 Iustitia tua sicut montes Dei: iudicia tua abyssus multa. Homines, et iumenta salvabis Domine:

Din rättfärdighet står såsom Guds berg, och dine rätter såsom stor djup. Herre, du hjelper både menniskom och fänad.

7 quemadmodum multiplicasti misericordiam tuam Deus. Filii autem hominum, in tegmine alarum tuarum sperabunt.

Huru dyr är din godhet, Gud, att menniskors barn tröst hafva under dina vingars skugga!

8 Inebriabuntur ab ubertate domus tuae: et torrente voluptatis tuae potabis eos.

De varda druckne utaf dins hus rika håfvor, och du skänker dem med vällust, såsom med enom ström.

9 Quoniam apud te est fons vitae: et in lumine tuo videbimus lumen.

Ty när dig är en lefvandes källa, och i dino ljuse se vi ljus.

10 Praetende misericordiam tuam scientibus te, et iustitiam tuam his, qui recto sunt corde.

Utbred dina godhet öfver dem som känna dig, och dina rättfärdighet öfver de fromma.

11 Non veniat mihi pes superbiae: et manus peccatoris non moveat me.

Låt mig icke undertrampad varda af de stolta, och de ogudaktigas hand omstörte mig icke;

12 Ibi ceciderunt qui operantur iniquitatem: expulsi sunt, nec potuerunt stare.

Utan låt de ogerningsmän der falla, att de måga bortdrifne varda, och icke bestå kunna.