Proverbiorum 20

1 Luxuriosa res, vinum, et tumultuosa ebrietas: quicumque his delectatur, non erit sapiens.

Vin gör lösaktigt folk, och starka drycker göra buller; den som dertill lust hafver, han varder aldrig vis.

2 Sicut rugitus leonis, ita et terror regis: qui provocat eum, peccat in animam suam.

Konungens förskräckelse är såsom ens ungs lejons rytande; den honom förtörnar, han syndar emot sitt lif.

3 Honor est homini, qui separat se a contentionibus: omnes autem stulti miscentur contumeliis.

Det är enom man en ära, att han är utan träto; men de som gerna träta, de äro allesamman dårar.

4 Propter frigus piger arare noluit: mendicabit ergo aestate, et non dabitur illi.

För kölds skull vill den late icke plöja; så måste han i andene tigga och intet få.

5 Sicut aqua profunda, sic consilium in corde viri: sed homo sapiens exhauriet illud.

Rådet uti ens mans hjerta är såsom djup vatten; men en förståndig kan märka, hvad han menar.

6 Multi homines misericordes vocantur: virum autem fidelem quis inveniet?

Månge menniskor varda fromme kallade; men ho skall finna en, den rättsliga from är?

7 Iustus, qui ambulat in simplicitate sua, beatos post se filios derelinquet.

En rättfärdig, den i sine fromhet vandrar, hans barnom varder väl gångandes efter honom.

8 Rex, qui sedet in solio iudicii, dissipat omne malum intuitu suo.

En Konung, den på stolenom sitter till att döma, han förskingrar allt argt med sin ögon.

9 Quis potest dicere: Mundum est cor meum, purus sum a peccato?

Ho kan säga: Jag är ren i mitt hjerta, och klar ifrå mina synder?

10 Pondus et pondus, mensura et mensura: utrumque abominabile est apud Deum.

Mångahanda vigt och mått, både är Herranom en styggelse.

11 Ex studiis suis intelligitur puer, si munda et recta sint opera eius.

Man känner ock en dräng på hans väsende, om han from och redelig vara vill.

12 Aurem audientem, et oculum videntem, Dominus fecit utrumque.

Ett hörande öra, och seende öga, Herren gör dem båda.

13 Noli diligere somnum, ne te egestas opprimat: aperi oculos tuos, et saturare panibus.

Älska icke sömn, att du icke skall fattig varda; låt din ögon vaken vara, så får du bröd nog.

14 Malum est, malum est, dicit omnis emptor: et cum recesserit, tunc gloriabitur.

Ondt, ondt säger man, då man hafver det; men då det borto är, så rosar man det.

15 Est aurum, et multitudo gemmarum: vas autem pretiosum labia scientiae.

Man finner guld och många perlor; men en förnuftig mun är ett ädla klenodium.

16 Tolle vestimentum eius, qui fideiussor extitit alieni, et pro extraneis aufer pignus ab eo.

Tag honom sin kläde bort, som för en annan i borgan går, och panta honom för den okändas skull.

17 Suavis est homini panis mendacii: et postea implebitur os eius calculo.

Stulet bröd smakar hvarjom och enom väl; men derefter skall honom munnen full varda med hvassa stenar.

18 Cogitationes consiliis roborantur: et gubernaculis tractanda sunt bella.

Anslag bestå, då man förer dem med råd; och krig skall man med förnuft föra.

19 Ei, qui revelat mysteria, et ambulat fraudulenter, et dilatat labia sua, ne commiscearis.

Var unbevarad med den som hemlighet uppenbarar, och med baktalare, och med falskom mun.

20 Qui maledicit patri suo, et matri, extinguetur lucerna eius in mediis tenebris.

Den sinom fader och sine moder bannar, hans lykta skall utslockna midt i mörkret.

21 Hereditas, ad quam festinatur in principio, in novissimo benedictione carebit.

Det arf, der man allt för mycket hastar till det varder på sistone icke välsignadt.

22 Ne dicas: Reddam malum: expecta Dominum, et liberabit te.

Säg icke: Jag vill vedergälla det onda. Förbida Herran, han skall hjelpa dig.

23 Abominatio est apud Dominum pondus et pondus: statera dolosa non est bona.

Mångahanda vigt är Herranom en styggelse; och en falsk våg är icke god.

24 A Domino diriguntur gressus viri: quis autem hominum intelligere potest viam suam?

Hvars och ens gånger komma af Herranom; hvilken menniska förstår sin väg?

25 Ruina est homini devotare sanctos, et post vota retractare.

Det är menniskone en snara, lasta det helga, och sedan söka löfte.

26 Dissipat impios rex sapiens, et incurvat super eos fornicem.

En vis Konung förskingrar de ogudaktiga, och låter gå hjulet öfver dem.

27 Lucerna Domini spiraculum hominis, quae investigat omnia secreta ventris.

Herrans lykta är menniskones ande; han går igenom hela hjertat.

28 Misericordia, et veritas custodiunt regem, et roboratur clementia thronus eius.

Fromhet och sannfärdighet bevara Konungen, och hans säte består genom fromhet.

29 Exultatio iuvenum, fortitudo eorum: et dignitas senum canities.

Unga mäns starkhet är deras pris, och de gamlas grå hår är deras prydning.

30 Livor vulneris absterget mala: et plagae in secretioribus ventris.

Sår fördrifver det onda, och hela hjertans skada.