Salmi 73

1 Salmo di Asaf CERTAMENTE Iddio [è] buono ad Israele, A [quelli che son] puri di cuore.

En psalm av Asaf. Sannerligen, Gud är god mot Israel, mot dem som hava rena hjärtan.

2 Ora, quant'è a me, quasi che incapparono i miei piedi; Come nulla [mancò] che i miei passi non isdrucciolassero.

Men jag hade så när stapplat med mina fötter, mina steg voro nära att slinta;

3 Perciocchè io portava invidia agl'insensati, Veggendo la prosperità degli empi.

ty jag upptändes av avund mot de övermodiga, när jag såg att det gick dem väl i deras ogudaktighet.

4 Perciocchè non [vi sono] alcuni legami alla lor morte; E la lor forza [è] prosperosa.

Ty fria ifrån vedermödor äro de till sin död, och deras hull är frodigt.

5 [Quando] gli [altri] uomini [sono] in travagli, essi non [vi son] punto; E non ricevono battiture col rimanente degli uomini.

De komma icke i olycka såsom andra dödliga och varda icke plågade såsom andra människor.

6 Perciò, la superbia li cinge a giusa di collana; La violenza li involge [come] un vestimento.

Därför är högmod deras halsprydnad, våld den klädnad som höljer dem.

7 Gli occhi escono loro fuori per lo grasso; Avanzano le immaginazioni del cuor [loro].

Ur fetma skåda deras ögon fram, deras hjärtans inbillningar hava intet mått.

8 Son dissoluti, e per malizia ragionano di oppressare; Parlano da alto.

De håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.

9 Mettono la lor bocca dentro al cielo, E la lor lingua passeggia per la terra.

Med sin mun stiga de upp i himmelen, och deras tunga far fram på jorden;

10 Perciò, il popolo di Dio riviene a questo, [Veggendo che] l'acqua gli è spremuta a bere a pien [calice],

därför vänder sig deras folk till dem och super så in vattnet i fulla drag.

11 E dice: Come [può essere che] Iddio sappia [ogni cosa], E che vi sia conoscimento nell'Altissimo?

Och de säga: "Huru skulle Gud kunna veta det? Skulle sådan kunskap finnas hos den Högste?"

12 Ecco, costoro [son] empi, e pur godono pace e tranquillità in perpetuo; Ed accrescono le [lor] facoltà.

Ja, så är det med de ogudaktiga; det går dem alltid väl, och de växa i makt.

13 Indarno [adunque] in vero ho nettato il mio cuore, Ed ho lavate le mie mani nell'innocenza.

Sannerligen, förgäves bevarade jag mitt hjärta rent och tvådde mina händer i oskuld;

14 Poichè son battuto tuttodì, Ed ogni mattina il mio gastigamento [si rinnuova].

jag vart dock plågad hela dagen, och var morgon kom tuktan över mig.

15 Se io dico: Io ragionerò così; Ecco, io son disleale inverso la generazione de' tuoi figliuoli.

Om jag hade sagt: "Så vill jag lära", då hade jag svikit dina barns släkte.

16 Io ho adunque pensato di [volere] intender questo; Ma [la cosa] mi è parsa molto molesta.

När jag nu tänkte efter för att begripa detta, syntes det mig alltför svårt,

17 Infino a tanto che sono entrato ne' santuari di Dio; [Ed] ho considerato il fine di coloro.

till dess jag trängde in i Guds heliga rådslut och aktade på dess ände.

18 Certo, tu li metti in isdruccioli; Tu li trabocchi in ruine.

Sannerligen, på slipprig mark ställer du dem, du störtar dem ned i fördärv.

19 Come sono eglino stati distrutti in un momento! [Come] son venuti meno, e sono stati consumati per casi spaventevoli!

Huru varda de ej till intet i ett ögonblick! De förgås och få en ände med förskräckelse.

20 [Son] come un sogno, dopo che [l'uomo] si è destato; O Signore, quando tu [ti] risveglierai, tu sprezzerai la lor vana apparenza.

Såsom det är med en dröm, när man vaknar, o Herre, så aktar du dem för intet, såsom skuggbilder, när du vaknar.

21 Quando il mio cuore era inacerbito, Ed io era punto nelle reni;

När mitt hjärta förbittrades och jag kände styng i mitt inre,

22 Io [era] insensato, e non aveva conoscimento; Io era inverso te [simile] alle bestie.

då var jag oförnuftig och förstod intet; såsom ett oskäligt djur var jag inför dig.

23 Ma pure io sono stato del continuo teco; Tu mi hai preso per la man destra.

Dock förbliver jag städse hos dig; du håller mig vid min högra hand.

24 Tu mi condurrai per lo tuo consiglio, E poi mi riceverai [in] gloria;

Du skall leda mig efter ditt råd och sedan upptaga mig med ära.

25 Chi [è] per me in cielo, [fuor che te?] Io non voglio [altri] che te in terra.

Vem har jag i himmelen utom dig! Och när jag har dig, då frågar jag efter intet på jorden.

26 La mia carne ed il mio cuore erano venuti meno: [Ma] Iddio [è] la rocca del mio cuore, e la mia parte in eterno.

Om än min kropp och min själ försmäkta, så är dock Gud mitt hjärtas klippa och min del evinnerligen.

27 Perciocchè, ecco, quelli che si allontanano da te periranno; Tu distruggerai ogni uomo che fornica[ndo si svia] da te.

Ty se, de som hava vikit bort ifrån dig skola förgås; du förgör var och en som trolöst avfaller från dig.

28 Ma quant'è a me, egli mi [è] buono di accostarmi a Dio; Io ho posta nel Signore Iddio la mia confidanza, Per raccontar tutte le opere sue.

Men jag har min glädje i att hålla mig intill Gud; jag söker min tillflykt hos Herren, HERREN, för att kunna förtälja alla dina gärningar.