< Matteo 1 >

1 LIBRO della generazione di Gesù Cristo, figliuolo di Davide, figliuolo di Abrahamo.
ibrAhImaH santAno dAyUd tasya santAno yIshukhrIShTastasya pUrvvapuruShavaMshashreNI|
2 Abrahamo generò Isacco; ed Isacco generò Giacobbe; e Giacobbe generò Giuda, ed i suoi fratelli.
ibrAhImaH putra ishAk tasya putro yAkUb tasya putro yihUdAstasya bhrAtarashcha|
3 E Giuda generò Fares, e Zara, di Tamar; e Fares generò Esrom; ed Esrom generò Aram.
tasmAd yihUdAtastAmaro garbhe perasserahau jaj nAte, tasya perasaH putro hiShroN tasya putro. arAm|
4 Ed Aram generò Aminadab; ed Aminadab generò Naasson; e Naasson generò Salmon.
tasya putro. ammInAdab tasya putro nahashon tasya putraH salmon|
5 E Salmon generò Booz, di Rahab; e Booz generò Obed, di Rut; ed Obed generò Iesse.
tasmAd rAhabo garbhe boyam jaj ne, tasmAd rUto garbhe obed jaj ne, tasya putro yishayaH|
6 E Iesse generò il re Davide. E il re Davide generò Salomone, di quella [ch'era stata] di Uria.
tasya putro dAyUd rAjaH tasmAd mR^itoriyasya jAyAyAM sulemAn jaj ne|
7 E Salomone generò Roboamo; e Roboamo generò Abia; ed Abia generò Asa.
tasya putro rihabiyAm, tasya putro. abiyaH, tasya putra AsA: |
8 Ed Asa generò Giosafat; e Giosafat generò Gioram; e Gioram generò Hozia.
tasya suto yihoshAphaT tasya suto yihorAma tasya suta uShiyaH|
9 E Hozia generò Ioatam; e Ioatam generò Achaz; ed Achaz generò Ezechia.
tasya suto yotham tasya suta Aham tasya suto hiShkiyaH|
10 Ed Ezechia generò Manasse; e Manasse generò Amon; ed Amon generò Giosia.
tasya suto minashiH, tasya suta Amon tasya suto yoshiyaH|
11 E Giosia generò Ieconia, e i suoi fratelli [che furono] al [tempo del]la cattività di Babilonia.
bAbilnagare pravasanAt pUrvvaM sa yoshiyo yikhaniyaM tasya bhrAtR^iMshcha janayAmAsa|
12 E, dopo la cattività di Babilonia, Ieconia generò Salatiel; e Salatiel generò Zorobabel.
tato bAbili pravasanakAle yikhaniyaH shaltIyelaM janayAmAsa, tasya sutaH sirubbAvil|
13 E Zorobabel generò Abiud; ed Abiud generò Eliachim; ed Eliachim generò Azor.
tasya suto. abohud tasya suta ilIyAkIm tasya suto. asor|
14 Ed Azor generò Sadoc; e Sadoc generò Achim; ed Achim generò Eliud.
asoraH sutaH sAdok tasya suta AkhIm tasya suta ilIhUd|
15 Ed Eliud generò Eleazaro; ed Eleazaro generò Mattan; e Mattan generò Giacobbe.
tasya suta iliyAsar tasya suto mattan|
16 E Giacobbe generò Giuseppe, marito di Maria, della quale è nato Gesù, che è nominato Cristo.
tasya suto yAkUb tasya suto yUShaph tasya jAyA mariyam; tasya garbhe yIshurajani, tameva khrIShTam (arthAd abhiShiktaM) vadanti|
17 Così tutte le generazioni, da Abrahamo fino a Davide, [son] quattordici generazioni; e da Davide fino alla cattività di Babilonia, altresì quattordici; e dalla cattività di Babilonia fino a Cristo, altresì quattordici.
ittham ibrAhImo dAyUdaM yAvat sAkalyena chaturdashapuruShAH; A dAyUdaH kAlAd bAbili pravasanakAlaM yAvat chaturdashapuruShA bhavanti| bAbili pravAsanakAlAt khrIShTasya kAlaM yAvat chaturdashapuruShA bhavanti|
18 OR la natività di Gesù Cristo avvenne in questo modo. Maria, sua madre, essendo stata sposata a Giuseppe, avanti che fossero venuti a stare insieme si trovò gravida; [il che era] dello Spirito Santo.
yIshukhrIShTasya janma kaththate| mariyam nAmikA kanyA yUShaphe vAgdattAsIt, tadA tayoH sa NgamAt prAk sA kanyA pavitreNAtmanA garbhavatI babhUva|
19 E Giuseppe, suo marito, essendo [uomo] giusto, e non volendola pubblicamente infamare, voleva occultamente lasciarla.
tatra tasyAH pati ryUShaph saujanyAt tasyAH kala NgaM prakAshayitum anichChan gopanene tAM pArityaktuM manashchakre|
20 Ma, avendo queste cose nell'animo, ecco, un angelo del Signore gli apparve in sogno, dicendo: Giuseppe, figliuol di Davide, non temere di ricever Maria, tua moglie; perciocchè, ciò che in essa è generato è dello Spirito Santo.
sa tathaiva bhAvayati, tadAnIM parameshvarasya dUtaH svapne taM darshanaM dattvA vyAjahAra, he dAyUdaH santAna yUShaph tvaM nijAM jAyAM mariyamam AdAtuM mA bhaiShIH|
21 Ed ella partorirà un figliuolo, e tu gli porrai nome Gesù; perciocchè egli salverà il suo popolo da' lor peccati.
yatastasyA garbhaH pavitrAdAtmano. abhavat, sA cha putraM prasaviShyate, tadA tvaM tasya nAma yIshum (arthAt trAtAraM) karIShyase, yasmAt sa nijamanujAn teShAM kaluShebhya uddhariShyati|
22 Or tutto ciò avvenne, acciocchè si adempiesse quello ch'era stato detto dal Signore, per lo profeta, dicendo:
itthaM sati, pashya garbhavatI kanyA tanayaM prasaviShyate| immAnUyel tadIya ncha nAmadheyaM bhaviShyati|| immAnUyel asmAkaM sa NgIshvaraityarthaH|
23 Ecco, la Vergine sarà gravida, e partorirà un figliuolo, il qual sarà chiamato Emmanuele; il che, interpretato, vuol dire: Dio con noi.
iti yad vachanaM purvvaM bhaviShyadvaktrA IshvaraH kathAyAmAsa, tat tadAnIM siddhamabhavat|
24 E Giuseppe, destatosi dal sonno, fece secondo che l'angelo del Signore gli avea comandato, e ricevette la sua moglie.
anantaraM yUShaph nidrAto jAgarita utthAya parameshvarIyadUtasya nideshAnusAreNa nijAM jAyAM jagrAha,
25 Ma egli non la conobbe, finchè ebbe partorito il suo figliuol primogenito. Ed ella gli pose nome Gesù.
kintu yAvat sA nijaM prathamasutaM a suShuve, tAvat tAM nopAgachChat, tataH sutasya nAma yIshuM chakre|

< Matteo 1 >