< ישעה 21 >

משא מדבר ים כסופות בנגב לחלף ממדבר בא מארץ נוראה 1
Framsegn um Hav-øydemarki. Som ein framfarande storm i Sudlandet kjem det frå øydemarki, frå det øgjelege landet.
חזות קשה הגד לי הבוגד בוגד והשודד שודד עלי עילם צורי מדי כל אנחתה השבתי 2
Ei hard syn er meg kunngjord: «Ransmenner ranar, hermenner herjar. Drag upp, du Elam! Treng på, du Media! På kvar ein sukk vil eg gjera ende på.»
על כן מלאו מתני חלחלה--צירים אחזוני כצירי יולדה נעויתי משמע נבהלתי מראות 3
Difor skjelv mine lender, eg fær rider liksom ei kvinna som skal føda. Eg er fortumla so eg ikkje kann høyra, eg er forfælt so eg ikkje kann sjå.
תעה לבבי פלצות בעתתני את נשף חשקי שם לי לחרדה 4
Hjarta mitt er forvildra, rædsla vil kjøva meg. Kveldstundi som eg trådde etter, fyller meg med gruv.
ערך השלחן צפה הצפית אכול שתה קומו השרים משחו מגן 5
Dei dukar bord, dei breider tæpet, dei et og drikk. «Statt upp, hovdingar, salva skjoldarne!»
כי כה אמר אלי אדני לך העמד המצפה אשר יראה יגיד 6
For so sagde Herren til meg: Gakk og set ut vaktmannen; det han fær sjå, skal han melda.
וראה רכב צמד פרשים--רכב חמור רכב גמל והקשיב קשב רב קשב 7
Og um han ser ei skreid, ridarar par um par, ei skreid av asen, ei skreid av kamelar, so skal han merka seg det, grant merka seg det.
ויקרא אריה--על מצפה אדני אנכי עמד תמיד יומם ועל משמרתי אנכי נצב כל הלילות 8
Og han ropa som ei løva: «Her stend eg på vakt so lang dagen er, og vert verande på min post natt etter natt.
והנה זה בא רכב איש צמד פרשים ויען ויאמר נפלה נפלה בבל וכל פסילי אלהיה שבר לארץ 9
Og sjå, no kjem her ei skreid av menner, ridarar par um par!» Og han tok til ords og sagde: «Falle, falle hev Babel! Alle avgudsbilæti deira hev han krasa og kasta til jordi.»
מדשתי ובן גרני אשר שמעתי מאת יהוה צבאות אלהי ישראל--הגדתי לכם 10
Å, du mitt treskte folk, du offer for treskjarvollen! Det eg hev høyrt av Herren, allhers drott, Israels Gud, det hev eg meldt dykk.
משא דומה אלי קרא משעיר שמר מה מלילה שמר מה מליל 11
Framsegn um Duma. Dei ropar til meg frå Se’ir: «Vaktmann, kva lid det med natti? Vaktmann, kva lid det med natti?»
אמר שמר אתה בקר וגם לילה אם תבעיון בעיו שבו אתיו 12
Vaktmannen svarar: «Morgonen kjem, men natti og. Vil de spyrja meir, so spør; kom att!»
משא בערב ביער בערב תלינו ארחות דדנים 13
Framsegn mot Arabia. I skogen i Arabia skal de natta, de ferdafylgje av dedanitar.
לקראת צמא התיו מים ישבי ארץ תימא בלחמו קדמו נדד 14
Kom dei tyrstande i møte med vatn, de folk frå Temalandet, kom dei rømande til hjelp med brød!
כי מפני חרבות נדדו מפני חרב נטושה ומפני קשת דרוכה ומפני כבד מלחמה 15
For dei flyr undan sverd, drege sverd, og undan spend boge og undan den tunge ufreden.
כי כה אמר אדני אלי בעוד שנה כשני שכיר וכלה כל כבוד קדר 16
For soleis hev Herren sagt til meg: Um eit år, so som leigekaren reknar året, skal det vera ute med all herlegdomen åt Kedar.
ושאר מספר קשת גבורי בני קדר ימעטו כי יהוה אלהי ישראל דבר 17
Og lite skal det då vera att av bogarne åt kjemporne i Kedar. For Herren, Israels Gud, hev tala.

< ישעה 21 >