< Προς Φιλιππησιους 3 >

1 Τὸ λοιπόν, ἀδελφοί μου, χαίρετε ἐν κυρίῳ. τὰ αὐτὰ γράφειν ὑμῖν ἐμοὶ μὲν οὐκ ὀκνηρόν, ὑμῖν δὲ ἀσφαλές.
Ytterligare, mine bröder, Fröjder eder i Herranom. Att jag eder ju allt detsamma skrifver, det förtryter mig intet; men det gör eder dess vissare.
2 βλέπετε τοὺς κύνας, βλέπετε τοὺς κακοὺς ἐργάτας, βλέπετε τὴν κατατομήν.
Vakter eder för de hundar, vakter eder för de onda arbetare, vakter eder för afskärelsen.
3 ἡμεῖς γάρ ἐσμεν ἡ περιτομή, οἱ πνεύματι θεοῦ λατρεύοντες καὶ καυχώμενοι ἐν Χριστῷ Ἰησοῦ καὶ οὐκ ἐν σαρκὶ πεποιθότες,
Ty vi äre omskärelsen, vi som tjene Gudi i Andanom, och berömmom oss af Christo Jesu, och sättom icke tröst på köttet;
4 καίπερ ἐγὼ ἔχων πεποίθησιν καὶ ἐν σαρκί. εἴ τις δοκεῖ ἄλλος πεποιθέναι ἐν σαρκί, ἐγὼ μᾶλλον·
Ändock jag ock väl må trösta på köttet. Hvar en annar sig tycka låter, att han må förtrösta sig på köttet, jag mycket mer;
5 περιτομῇ ὀκταήμερος, ἐκ γένους Ἰσραήλ, φυλῆς Βενιαμείν, Ἑβραῖος ἐξ Ἑβραίων, κατὰ νόμον Φαρισαῖος,
Som på åttonde dagen omskoren är, en af Israels folk och BenJamins slägte, en Ebree af Ebreer, efter lagen en Pharisee;
6 κατὰ ζῆλος διώκων τὴν ἐκκλησίαν, κατὰ δικαιοσύνην τὴν ἐν νόμῳ γενόμενος ἄμεμπτος.
Efter nitet förföljandes församlingen, efter den rättfärdighet, som är af lagen, ostraffelig.
7 ἅτινα ἦν μοι κέρδη, ταῦτα ἥγημαι διὰ τὸν Χριστὸν ζημίαν.
Men det mig en vinning var, det hafver jag räknat för skada, för Christi skull.
8 ἀλλὰ μενοῦνγε καὶ ἡγοῦμαι πάντα ζημίαν εἶναι διὰ τὸ ὑπερέχον τῆς γνώσεως Χριστοῦ Ἰησοῦ τοῦ κυρίου μου, δι’ ὃν τὰ πάντα ἐζημιώθην, καὶ ἡγοῦμαι σκύβαλα ἵνα Χριστὸν κερδήσω
Ja, jag räknar det allt för skada emot den öfversvinneliga mins Herras Christi Jesu kunskap; för hvilkens skull jag allt hafver för skada räknat, och håller det för träck, på det jag må vinna Christum;
9 καὶ εὑρεθῶ ἐν αὐτῷ, μὴ ἔχων ἐμὴν δικαιοσύνην τὴν ἐκ νόμου ἀλλὰ τὴν διὰ πίστεως Χριστοῦ, τὴν ἐκ θεοῦ δικαιοσύνην ἐπὶ τῇ πίστει,
Och varda funnen i honom, icke hafvandes mina rättfärdighet, som kommer af lagen, utan den som af Christi tro kommer; nämliga den rättfärdighet, som af Gudi kommer genom trona.
10 τοῦ γνῶναι αὐτὸν καὶ τὴν δύναμιν τῆς ἀναστάσεως αὐτοῦ καὶ κοινωνίαν παθημάτων αὐτοῦ, συνμορφιζόμενος τῷ θανάτῳ αὐτοῦ,
Till att känna honom, och hans uppståndelses kraft, och hans pinos delaktighet, lik vorden hans död;
11 εἴπως καταντήσω εἰς τὴν ἐξανάστασιν τὴν ἐκ νεκρῶν.
Om jag ock måtte komma emot honom i de dödas uppståndelse.
12 Οὐχ ὅτι ἤδη ἔλαβον ἢ ἤδη τετελείωμαι, διώκω δὲ εἰ καταλάβω, ἐφ’ ᾧ καὶ κατελήμφθην ὑπὸ Χριστοῦ Ἰησοῦ.
Icke att jag allaredo hafver det fattat, eller allaredo fullkommen är; men jag far fast der efter, om jag det ock fatta må, som jag ock fattad är af Christo Jesu.
13 ἀδελφοί, ἐγὼ ἐμαυτὸν οὔπω λογίζομαι κατειληφέναι·
Käre bröder, jag kan icke säga, att jag ännu sjelf det fattat hafver; men ett säger jag: Jag förgäter det till rygga är, och sträcker mig till det som frammantill är;
14 ἓν δέ, τὰ μὲν ὀπίσω ἐπιλανθανόμενος τοῖς δὲ ἔμπροσθεν ἐπεκτεινόμενος, κατὰ σκοπὸν διώκω εἰς τὸ βραβεῖον τῆς ἄνω κλήσεως τοῦ θεοῦ ἐν Χριστῷ Ἰησοῦ.
Jagandes efter målet, som föresatt är, till den lön som förehålles ofvanefter, af Guds kallelse i Christo Jesu.
15 ὅσοι οὖν τέλειοι, τοῦτο φρονῶμεν· καὶ εἴ τι ἑτέρως φρονεῖτε, καὶ τοῦτο ὁ θεὸς ὑμῖν ἀποκαλύψει·
Så månge vi nu fullkomne äre, varom så sinnade; och om I något annorlunda hålla skolen, så låter Gud eder det uppenbara;
16 πλὴν εἰς ὃ ἐφθάσαμεν, τῷ αὐτῷ στοιχεῖν.
Dock så, att vi uti det, der vi allaredo tillkomne äre, vandrom efter ena reglo, och äre ens sinnade.
17 Συνμιμηταί μου γίνεσθε, ἀδελφοί, καὶ σκοπεῖτε τοὺς οὕτως περιπατοῦντας καθὼς ἔχετε τύπον ἡμᾶς.
Varer ock, käre bröder, mine efterföljare, och ser på dem som så vandra, som I oss för en efterdömelse hafven.
18 πολλοὶ γὰρ περιπατοῦσιν οὓς πολλάκις ἔλεγον ὑμῖν, νῦν δὲ καὶ κλαίων λέγω, τοὺς ἐχθροὺς τοῦ σταυροῦ τοῦ Χριστοῦ,
Ty månge vandra, af hvilkom jag eder ofta sagt hafver, men nu säger jag ock gråtandes, fiendar till Christi kors;
19 ὧν τὸ τέλος ἀπώλεια, ὧν ὁ θεὸς ἡ κοιλία καὶ ἡ δόξα ἐν τῇ αἰσχύνῃ αὐτῶν, οἱ τὰ ἐπίγεια φρονοῦντες.
Hvilkas ände är förtappelse, och deras buk deras Gud, och deras ära till skam, de der akta hvad jordena tillhörer.
20 ἡμῶν γὰρ τὸ πολίτευμα ἐν οὐρανοῖς ὑπάρχει, ἐξ οὗ καὶ σωτῆρα ἀπεκδεχόμεθα κύριον Ἰησοῦν Χριστόν,
Men vår umgängelse är i himmelen, dädan vi ock vänte Frälsaren, Herran Jesum Christum;
21 ὃς μετασχηματίσει τὸ σῶμα τῆς ταπεινώσεως ἡμῶν σύνμορφον τῷ σώματι τῆς δόξης αὐτοῦ κατὰ τὴν ἐνέργειαν τοῦ δύνασθαι αὐτὸν καὶ ὑποτάξαι αὐτῷ τὰ πάντα.
Hvilken vår skröpliga lekamen skall förklara; på det han skall göra honom lik med sinom förklarada lekamen, af den kraft der han med förmår sig all ting underlägga.

< Προς Φιλιππησιους 3 >